En kedja av självständiga sjukhusprofessionella människor i Malmö och Lund har räddat mitt liv och jag har också bypass-opererats den 12/3 2012. Blogguppehållet har sin dramatiska förklaring. Själv är jag djupt och ödmjukt tacksam för att nu vara i stånd att skriva blogg 79 om grundskolematematik.
Grundskoleeleven och jag har haft två lektioner sedan förra bloggen. Dessutom har hon, från att diskutera dyskalkyli, fått matematiskt självförtroende och klarat av samtliga prov för läraren. Inga fler "eftersläntarpov" behöver göras. Hon, liksom klassen i övrigt, fokuserar nu på det nationella provet i maj.
Grundskoleelevens framgång har fått mig att konstruktivt ifrågasätta den traditionella matematikundervisningen och skapa "nya värdeord", en "ny kommunikationsstrategi" och beskriva didaktikerns "nya position". Pedagogik har alltför länge definierats som fostran och undervisning/utbildning. Det vill säga som beteendekorrektion och individens psykologiska inlärningsförmåga. Mina lektionsplaneringar över tre svåra matematikområden (rymdgeometri, negativa tal, procent-bråk-decimalform) har byggts upp efter matematikämnets "Threshold Concept", såsom kunskapsanalysen avtäcker dem. Kommunikationsstrategin bannlyser gissningar och pedagogisk problemformuleringsteknik. Positionen som handledare är också ny. Jag står på elevens sida och är den vuxna, myndiga, doktorsexaminerade kunskapsanalytikern. Jag vågar ifrågasätta experternas framställning och slamkryparexempel i konstruerade matematikproblem, också i nationella prov. Jag kan nagla fast läroböckernas misslyckade förklaringar. Det gäller både i vilken ordning man presenterar ämnesavsnitten, vilka matematikregler man väljer att förklara och hur man illustrerar dem.
Det kan se ut som en händelse att jag har kunnat använda klassificeringen: "värdeord, kommunikationsstrategi, position". De är hämtade från näringslivet och Lars Kry, vd och koncernchef för Proffice. Kry är utsedd till Årets Chef 2012 och Proffice har anlitats av Skolverket för de nu uppskjutna lärarlegitimationerna. Men tankelinjerna från många verksamheter behövs när en ny matematikdidaktik kräver genomslag i skolor och läromedel.
söndag 15 april 2012
måndag 20 februari 2012
78 - Forskares immaterialrätt - vem äger metaforen om Paris Metro
Fenomenografen Ference Marton säger i e-mail 2007 "Du följer din väg utan sidoblickar". Tja, egentligen förklarar jag bara från en ny och annorlunda position utanför psykologiserat lärande. En position dit dagens forskare inte tycks kunna följa mig. Threshold Concept är min baby (se blogg 77), men även andra av mina kunskapsvetenskapliga begrepp har kidnappats.
I Språktidningen (febr. 2012) skriver vetenskapsjournalisten Gunnartz, att Peter Gärdenfors professor i kognitionsvetenskap, "brukar hävda ... För att backa upp detta provocerande påstående brukar han visa en bild av en tunnelbanekarta i en storstad. På en sådan motsvarar sällan avstånden mellan stationerna eller linjernas sträckningar exakt hur det ser ut i verkligheten... Men för en vanlig resenär, som bara vill förstå hur man tar sig från punkt A till punkt B, är informationen på tunnelbanekartan ... tack vare att den blivit förenklad till en nivå som går att begripa.
KH var "first mover" för metaforen om storstadsmetron. I mötet den 13/6 2009 mellan Peter Gärdenfors (PG) och Kerstin I. M. Holm (KH), framgår det av minnesanteckningarna att det är KH som drar upp Paris metro som motbild till PGs nyhet (2008, s 165 f) att människan sorterar information till en karta med geometriska kännetecken, som points, vectors, regions i dimentionella rymder.
Minnesanteckningarna säger: "För KH är Paris metrobild ett SYSTEM, som resenärer GENOMSKÅDAR. För att komma till stationen "Miromesnil" (där hotellet ligger) - krävs det att man plockar upp vilka linjer som har med stationen ... Inne i metrosystemet, i verkliga livet, gäller det att hålla kvar ... metrobilden, för att i transportgångarna... finna vägen... Kännetecknande för resenärernas tillvägagångssätt, är, enligt KH, inte geometriskt och uppdraget bör inte tagas för en form av problem/uppgift (task). Det är istället kännetecknat av ett tankearbete för att genomskåda ett system genom att pröva, erkänna, fälla en dom över systemets enskildheter."
Varje sommar under åren 2000-2004 träffades PG och KH över en lunch för att diskutera kunskap. I sin bok 2005 (s 50) skriver PG att "människan är också det enda djur som undervisar". Den tanken föddes hos KH och illustrerades med hur tigermamman har fläckar på baksidan av öronen för ungarna att följa. Och att apmamman är oförmögen, att visa sin unge exakt vilka kvistar som håller för att fånga myrstackens innevånare. PGs metafor "anthill" (2008, s 23) gör KH inget anspråk på - den duger inte inom kunskapsvetenskap.
Och, KH var "first mover" för byrålådsmetaforen. PG skriver på s 151 (2005), att metaforen för information är, att den överförs från sändare till mottagare. "Informationen som man vill 'överbringa' förpackas i ord eller bild, packas upp av mottagaren och 'lagras' som i en byrå." Men byråmetaforen skapades av KH och publicerade 1996, s 20, under rubriken "Begreppsbyggnad". Metaforen kom till som en motbild till hur kognitionpsykologer tolkade försökpersonens omvandling av begreppet "Tomas" till "T". Kognitionspykologin förklarade att begreppet "T" innehåller färre positioner för korttidsminnet att hålla reda på. Tvärtom, säger KH, och hävdar att begreppet "T" är komplexare än begreppet "Tomas" därför att det rymmer både namnet och personens placering på bänken. Individen stoppar undan begreppet "T" i en byrålåda. Vid behov öppnas lådan och där finns då det komplexa begreppet av både namnet och personens placering på bänken.
Exemplen visar att det pågår en David-Goliat kamp i det tysta om kunskapsteorin. Goliats vapen är tystnad i sak, kidnappning av åskådningsexempel, omformulering av begrepp. Davids nya paradigm har Kant´s "Våga veta!" till fundament och gör en revolutionerande förskjutning i individperspektivet. Framtidens dom kommer att bli hård över Goliats oförmåga att erkänna den kunskapsteori som ser myndiga människor vara värda att lyssna på, om deras kunskap i sak.
I Språktidningen (febr. 2012) skriver vetenskapsjournalisten Gunnartz, att Peter Gärdenfors professor i kognitionsvetenskap, "brukar hävda ... För att backa upp detta provocerande påstående brukar han visa en bild av en tunnelbanekarta i en storstad. På en sådan motsvarar sällan avstånden mellan stationerna eller linjernas sträckningar exakt hur det ser ut i verkligheten... Men för en vanlig resenär, som bara vill förstå hur man tar sig från punkt A till punkt B, är informationen på tunnelbanekartan ... tack vare att den blivit förenklad till en nivå som går att begripa.
KH var "first mover" för metaforen om storstadsmetron. I mötet den 13/6 2009 mellan Peter Gärdenfors (PG) och Kerstin I. M. Holm (KH), framgår det av minnesanteckningarna att det är KH som drar upp Paris metro som motbild till PGs nyhet (2008, s 165 f) att människan sorterar information till en karta med geometriska kännetecken, som points, vectors, regions i dimentionella rymder.
Minnesanteckningarna säger: "För KH är Paris metrobild ett SYSTEM, som resenärer GENOMSKÅDAR. För att komma till stationen "Miromesnil" (där hotellet ligger) - krävs det att man plockar upp vilka linjer som har med stationen ... Inne i metrosystemet, i verkliga livet, gäller det att hålla kvar ... metrobilden, för att i transportgångarna... finna vägen... Kännetecknande för resenärernas tillvägagångssätt, är, enligt KH, inte geometriskt och uppdraget bör inte tagas för en form av problem/uppgift (task). Det är istället kännetecknat av ett tankearbete för att genomskåda ett system genom att pröva, erkänna, fälla en dom över systemets enskildheter."
Varje sommar under åren 2000-2004 träffades PG och KH över en lunch för att diskutera kunskap. I sin bok 2005 (s 50) skriver PG att "människan är också det enda djur som undervisar". Den tanken föddes hos KH och illustrerades med hur tigermamman har fläckar på baksidan av öronen för ungarna att följa. Och att apmamman är oförmögen, att visa sin unge exakt vilka kvistar som håller för att fånga myrstackens innevånare. PGs metafor "anthill" (2008, s 23) gör KH inget anspråk på - den duger inte inom kunskapsvetenskap.
Och, KH var "first mover" för byrålådsmetaforen. PG skriver på s 151 (2005), att metaforen för information är, att den överförs från sändare till mottagare. "Informationen som man vill 'överbringa' förpackas i ord eller bild, packas upp av mottagaren och 'lagras' som i en byrå." Men byråmetaforen skapades av KH och publicerade 1996, s 20, under rubriken "Begreppsbyggnad". Metaforen kom till som en motbild till hur kognitionpsykologer tolkade försökpersonens omvandling av begreppet "Tomas" till "T". Kognitionspykologin förklarade att begreppet "T" innehåller färre positioner för korttidsminnet att hålla reda på. Tvärtom, säger KH, och hävdar att begreppet "T" är komplexare än begreppet "Tomas" därför att det rymmer både namnet och personens placering på bänken. Individen stoppar undan begreppet "T" i en byrålåda. Vid behov öppnas lådan och där finns då det komplexa begreppet av både namnet och personens placering på bänken.
Exemplen visar att det pågår en David-Goliat kamp i det tysta om kunskapsteorin. Goliats vapen är tystnad i sak, kidnappning av åskådningsexempel, omformulering av begrepp. Davids nya paradigm har Kant´s "Våga veta!" till fundament och gör en revolutionerande förskjutning i individperspektivet. Framtidens dom kommer att bli hård över Goliats oförmåga att erkänna den kunskapsteori som ser myndiga människor vara värda att lyssna på, om deras kunskap i sak.
tisdag 14 februari 2012
77 - Kunskapsvetenskap och Threshold Concept
Kunskapsvetenskap har identifierat "Threshold Concept" i avsnittet rymdgeometri för grundskolan. Hittillsvarande fem stödlektioner har syftet att utvidga och säkerställa elevens åskådning och begrepp med framförhållning till en holistisk matematik. Genom kunskapsanalys har brister upptäckts både i läroböckernas framställning (från tre olika förlag) och i nationella provkonstruktioner. För att hitta en institution med kraft och makt att förändra "strukturerna i matematikundervisningen" aktiverades en nätsökning.
Det är glädje, att se de egna begreppen värdefulla nog att kidnappa. Å andra sidan smärtar det att se "redskapet för ämnesstrukturering" förvandlat till "sociologisk lärandefenomenografi". Två uppsatser företes som bevis. Jan Meyer & Ray Land: "Threshold Concepts and Troublesome Knowledge: Linkages to Ways of Thinking and Practising within the Disciplin", May 2003; Chris Cope & Lorraine Staehr: "Improving Student Learning About a Threshold Concept in the IS Discipline", 2008.
Meyer & Land har i intervjuer och diskussioner med praktiker från olika discipliner och institutioner kommit fram till att Threshold Concept karakteriseras av att vara "transformative, irreversible, integrative, bounded, troublesome".
Dock, Kerstin I. M. Holm är "the first mover". Holm myntade tröskelbegreppet redan i början på 1990-talet vid postdoc-studier av Immanuel Kants Kritik der reinen Vernunft i Hejlls översättning från 1922. Kant förklarar skillnaden mellan analytisk kunskap och syntetisk (=utvidgande kunskap) med satsen 7 + 5 = 12. Kant säger att begreppet 12 ingalunda är tänkt därigenom, att jag tänker mig denna förening av sju och fem, och jag må aldrig så länge sönderdela mitt begrepp om en sådan möjlig summa, så skall jag dock däri aldrig påträffa begreppet tolv. Man måste gå över dessa begrepp ... (B15). Holm såg metaforen: "tröskel" och elevens kliv över tröskeln in i ett nytt rum. Det är en tankerevolution för eleven att för första gången både se summan 12 och behärska operationsmekanismen efter att bara ha kunnat räkna fingrar, träd och stenar.
En annan text hos Kant visar att olika föremål/ämne lyder under skilda regler. Kant säger ... Skulle cinnobern än vara röd, än svart, ... på den längsta dagen landet än vara betäckt med frukter, än med is och snö ... så kunde icke någon reproduktionens empiriska syntes (min kurservering) äga rum (A100 f). Tanken på att enskilda ämnen har skilda regler är grundbulten i kunskapsvetenskap (k-vetenskap). Begreppet "ämnesmekanism" föddes så sent som 2011 i samtal med journalisten Emma Leijnse.
För "irreversible" använder k-vetenskap "jultomten" som metafor. När barn/elev/student genom prövning och beslut har genomskådat "ett något", så kan man inte återvända. Meyer & Land berättar om "Adam och Eva". Individen förlorar oskulden. Oskulden ersätts med erfarenhet, av en sådan grad att den genomgripande transformerar individens identitet och personlighet. Två paradigm står mot varandra - å ena sidan "ämnets saklighet", å andra sidan "elevens lärande som ett beteende". Välj Sak eller Person!
Vilket paradigm du än väljer för "Threshold Concept" så kan du inte hoppa ner på praktikerna och fråga "Vilka tröskelbegrepp ser du?" Både i gruppsamtal med gymnasielärare i matematik och i samtal med pianovirtuosen Hans Pålsson om motorik har kunskapsanalytikern valt ut "ämneskuriositeter som diskussionsunderlag" (se Holms rapporter). Meyer & Lands respondenter bekräftar svårigheter att blicka tillbaka genom trösklar som de personligen för länge sedan har trätt över och att försöka förstå genom sina egna sedan länge transformerade perspektiv, de svårigheter som otransformerade studenter möter.
K-vetenskap har redskap för att göra Threshold Concept synliga. K-vetenskap är fenomenografi genom den "fenomenografiska textgranskande metoden" men har valt bort sociologisk lärandeteori till förmån för Kants förståndsteori. K-vetenskap räcker fram ämnes-stinna Threshold Concept till normala lärare och normala elever.
Det är glädje, att se de egna begreppen värdefulla nog att kidnappa. Å andra sidan smärtar det att se "redskapet för ämnesstrukturering" förvandlat till "sociologisk lärandefenomenografi". Två uppsatser företes som bevis. Jan Meyer & Ray Land: "Threshold Concepts and Troublesome Knowledge: Linkages to Ways of Thinking and Practising within the Disciplin", May 2003; Chris Cope & Lorraine Staehr: "Improving Student Learning About a Threshold Concept in the IS Discipline", 2008.
Meyer & Land har i intervjuer och diskussioner med praktiker från olika discipliner och institutioner kommit fram till att Threshold Concept karakteriseras av att vara "transformative, irreversible, integrative, bounded, troublesome".
Dock, Kerstin I. M. Holm är "the first mover". Holm myntade tröskelbegreppet redan i början på 1990-talet vid postdoc-studier av Immanuel Kants Kritik der reinen Vernunft i Hejlls översättning från 1922. Kant förklarar skillnaden mellan analytisk kunskap och syntetisk (=utvidgande kunskap) med satsen 7 + 5 = 12. Kant säger att begreppet 12 ingalunda är tänkt därigenom, att jag tänker mig denna förening av sju och fem, och jag må aldrig så länge sönderdela mitt begrepp om en sådan möjlig summa, så skall jag dock däri aldrig påträffa begreppet tolv. Man måste gå över dessa begrepp ... (B15). Holm såg metaforen: "tröskel" och elevens kliv över tröskeln in i ett nytt rum. Det är en tankerevolution för eleven att för första gången både se summan 12 och behärska operationsmekanismen efter att bara ha kunnat räkna fingrar, träd och stenar.
En annan text hos Kant visar att olika föremål/ämne lyder under skilda regler. Kant säger ... Skulle cinnobern än vara röd, än svart, ... på den längsta dagen landet än vara betäckt med frukter, än med is och snö ... så kunde icke någon reproduktionens empiriska syntes (min kurservering) äga rum (A100 f). Tanken på att enskilda ämnen har skilda regler är grundbulten i kunskapsvetenskap (k-vetenskap). Begreppet "ämnesmekanism" föddes så sent som 2011 i samtal med journalisten Emma Leijnse.
För "irreversible" använder k-vetenskap "jultomten" som metafor. När barn/elev/student genom prövning och beslut har genomskådat "ett något", så kan man inte återvända. Meyer & Land berättar om "Adam och Eva". Individen förlorar oskulden. Oskulden ersätts med erfarenhet, av en sådan grad att den genomgripande transformerar individens identitet och personlighet. Två paradigm står mot varandra - å ena sidan "ämnets saklighet", å andra sidan "elevens lärande som ett beteende". Välj Sak eller Person!
Vilket paradigm du än väljer för "Threshold Concept" så kan du inte hoppa ner på praktikerna och fråga "Vilka tröskelbegrepp ser du?" Både i gruppsamtal med gymnasielärare i matematik och i samtal med pianovirtuosen Hans Pålsson om motorik har kunskapsanalytikern valt ut "ämneskuriositeter som diskussionsunderlag" (se Holms rapporter). Meyer & Lands respondenter bekräftar svårigheter att blicka tillbaka genom trösklar som de personligen för länge sedan har trätt över och att försöka förstå genom sina egna sedan länge transformerade perspektiv, de svårigheter som otransformerade studenter möter.
K-vetenskap har redskap för att göra Threshold Concept synliga. K-vetenskap är fenomenografi genom den "fenomenografiska textgranskande metoden" men har valt bort sociologisk lärandeteori till förmån för Kants förståndsteori. K-vetenskap räcker fram ämnes-stinna Threshold Concept till normala lärare och normala elever.
måndag 6 februari 2012
76 - Kunskapsvetenskap - Matematik 3.0 kräver ny skolpolitik och ny vetenskaplig kärna
Grundskoleeleven och kunskapsanalytikern försöker i elfte timmen av hennes pliktskola att rätta till 8,5 år av försummelse. Andra försöker andra vägar. Skolverket har outsourcat "legitimation av lärare" till ett kommersiellt bemanningsföretag och orsakat rubriker i media. Men ingen reagerar på att fackliga representanter är språkrör för lärares "pedagogiska beslut på professionella grunder". Båda exemplen är lärarparadoxer.
Proposition 1999/2000:135 "En förnyad lärarutbildning" skrevs under av Göran Persson och Thomas Östros. Proposition 2009/10:89 "Bäst i klassen - en ny lärarutbildning" skrevs under av Fredrik Reinfeldt och Jan Björklund. Enligt socialdemokratisk skolpolitik har lärarna karriärmöjligheter i sektorer från förskola till arbetsliv. Borgerliga skolpolitiker reformerar gymnasieutbildningar och stänger dörrar till högskolan. Läraryrkets status, däremot, antas höjas genom ämnesfördjupning på akademisk nivå. Båda sidorna presenterar politikerparadoxer.
Lika ironiskt är det att Skolverket i Mattelyftet fördelat 352 miljoner 2009-2011 till 886 lokala utvecklingsprojekt. Många skolor som redan uppnår bra resultat har fått stöd. Skolverket ska sprida de "goda exemplen" till skolor och lärare runt om i landet. Man jobbar med faktorerna: tid för lärare att diskutera innehållsliga undervisningsfrågor; formulering av tydliga syften och mål med undervisningen; fokus på att det matematiska innehållet inte förloras i samband med en specifik undervisningsmetod; hög kvalitet på statligt, regionalt och lokalt stöd. Skolverket väntar på regeringens uppdrag att fortbilda 40000 matematiklärare. Men det är ju inte lärarna - och inte eleverna - det är fel på!
Socialdemokraterna satsade lika snett på Kunskapslyftet. Prioriterade ämnen (svenska, engelska, matematik) tvingades in i företagen. Och 1990-1996 misslyckades man med "goda exempel" i programmet "Lärande organisationer".
Bengt Johansson, föreståndare för Nationellt Centrum för matematikutbildning, Göteborgs universitet har utsetts till universitetens första professor i matematikämnets didaktik. Kommer Johansson att utforska "ämnet matematik". Det vill säga, släppa fokus på elever och lärare och äntligen börja kunskapsanalysera ämnets mekanismer och kopplingen till normala människors tanketrösklar?
Proposition 1999/2000:135 "En förnyad lärarutbildning" skrevs under av Göran Persson och Thomas Östros. Proposition 2009/10:89 "Bäst i klassen - en ny lärarutbildning" skrevs under av Fredrik Reinfeldt och Jan Björklund. Enligt socialdemokratisk skolpolitik har lärarna karriärmöjligheter i sektorer från förskola till arbetsliv. Borgerliga skolpolitiker reformerar gymnasieutbildningar och stänger dörrar till högskolan. Läraryrkets status, däremot, antas höjas genom ämnesfördjupning på akademisk nivå. Båda sidorna presenterar politikerparadoxer.
Lika ironiskt är det att Skolverket i Mattelyftet fördelat 352 miljoner 2009-2011 till 886 lokala utvecklingsprojekt. Många skolor som redan uppnår bra resultat har fått stöd. Skolverket ska sprida de "goda exemplen" till skolor och lärare runt om i landet. Man jobbar med faktorerna: tid för lärare att diskutera innehållsliga undervisningsfrågor; formulering av tydliga syften och mål med undervisningen; fokus på att det matematiska innehållet inte förloras i samband med en specifik undervisningsmetod; hög kvalitet på statligt, regionalt och lokalt stöd. Skolverket väntar på regeringens uppdrag att fortbilda 40000 matematiklärare. Men det är ju inte lärarna - och inte eleverna - det är fel på!
Socialdemokraterna satsade lika snett på Kunskapslyftet. Prioriterade ämnen (svenska, engelska, matematik) tvingades in i företagen. Och 1990-1996 misslyckades man med "goda exempel" i programmet "Lärande organisationer".
Bengt Johansson, föreståndare för Nationellt Centrum för matematikutbildning, Göteborgs universitet har utsetts till universitetens första professor i matematikämnets didaktik. Kommer Johansson att utforska "ämnet matematik". Det vill säga, släppa fokus på elever och lärare och äntligen börja kunskapsanalysera ämnets mekanismer och kopplingen till normala människors tanketrösklar?
fredag 27 januari 2012
75 - Kunskapsvetenskap - Briefing / Personal & Ledarskap 1/2012
Ledningsgruppen kunde plocka fram siffror och uppleva att de hade kontroll. HR-avdelningen kände att de var med och jobbade mot affärsmålen. Alla var nöjda utom de som arbetade med processen, medarbetarna och chefen. (1. Anders Olofsson om varför Folksam nu ersätter årliga måluppföljningssamtal med egenansvar och träning.)
Specialisterna tar ett stort ansvar genom att fördjupa kunnandet inom sitt specialområde och hålla sig ajour med externa partners. Sedan sprider de kunskapen till sina kollegor. (2. Agneta Bonna om varför Volvo utformar en karriärväg för civilingenjörer som inte vill ha chefsjobb.)
Bara drygt 50 procent av HR-specialister säger sig vara framgångsrika i sitt employer branding-arbete trots att man anser sig ha tillräcklig kompetens, etablerade processer och verktyg. (3. Tyvärr ifrågasätter författaren inte, att arbetsgivarerbjudande oftast bara ger yttre motivation.)
Han har tänkt om. Lärande är inte att skicka folk på flott utbildning. Om HR tror att bara vi är en utbildningsavdelning eller sätter ihop en lista med kurser från externa utbildare, så har vi hanterat lärandet, då har man inte förstått vad jobbet går ut på. (4. Per-Olof Nyquist som bl a arbetade som koncernansvarig för kompetensutveckling på Ericsson, har nu tänkt om. Kunskapsvetenskap misstrodde idéerna redan innan de hamnade hos Ericssons.)
Enligt SCB gick 600 000 deltagare en kurs inom ledning och administration år 2010. Peter Nilsson beräknar i sin avhandling att svenska organisationer vid milleniumskiftet lade fyra miljarder kronor per år på ledarskapsutbildning. (5. Men tyvärr visar Nilsson inte mot framtiden när han teoretiserar utifrån organisationen som bas för sociala aktiviteter.)
40 procent av den kvinnliga arbetskraften skulle behöva flytta till manliga yrken eller vice versa för att få en balanserad arbetsstyrka. (6. Vinnarna av "Personalvetarpriset 2011" har skrivit en kandidatuppsats om kvinnliga busschaufförer i ett manligt yrke. Men ingen kommenterar orsakerna till att två tredjedelar av personalvetarna är kvinnor.)
Specialisterna tar ett stort ansvar genom att fördjupa kunnandet inom sitt specialområde och hålla sig ajour med externa partners. Sedan sprider de kunskapen till sina kollegor. (2. Agneta Bonna om varför Volvo utformar en karriärväg för civilingenjörer som inte vill ha chefsjobb.)
Bara drygt 50 procent av HR-specialister säger sig vara framgångsrika i sitt employer branding-arbete trots att man anser sig ha tillräcklig kompetens, etablerade processer och verktyg. (3. Tyvärr ifrågasätter författaren inte, att arbetsgivarerbjudande oftast bara ger yttre motivation.)
Han har tänkt om. Lärande är inte att skicka folk på flott utbildning. Om HR tror att bara vi är en utbildningsavdelning eller sätter ihop en lista med kurser från externa utbildare, så har vi hanterat lärandet, då har man inte förstått vad jobbet går ut på. (4. Per-Olof Nyquist som bl a arbetade som koncernansvarig för kompetensutveckling på Ericsson, har nu tänkt om. Kunskapsvetenskap misstrodde idéerna redan innan de hamnade hos Ericssons.)
Enligt SCB gick 600 000 deltagare en kurs inom ledning och administration år 2010. Peter Nilsson beräknar i sin avhandling att svenska organisationer vid milleniumskiftet lade fyra miljarder kronor per år på ledarskapsutbildning. (5. Men tyvärr visar Nilsson inte mot framtiden när han teoretiserar utifrån organisationen som bas för sociala aktiviteter.)
40 procent av den kvinnliga arbetskraften skulle behöva flytta till manliga yrken eller vice versa för att få en balanserad arbetsstyrka. (6. Vinnarna av "Personalvetarpriset 2011" har skrivit en kandidatuppsats om kvinnliga busschaufförer i ett manligt yrke. Men ingen kommenterar orsakerna till att två tredjedelar av personalvetarna är kvinnor.)
lördag 21 januari 2012
74 - Akut grundskolematematik - Lektion 2
Kunskapsvetenskap förordar holistisk matematik. För lektion 2 planeras två skilda elevaktiviteter: Att se systemen (del 1); Att beräkna multiplikation och division (del 2). Del 2 är elevens eget önskemål. Del 1 planeras med kunskapsvetenskap och elevkännedom. Syfte: Att skapa en mångfaldig åskådning och skapa säkra, innehållstrogna och komplexa begrepp för "storheter, grundenheter, beteckningar". Lektionen ska leda till att eleven ser hur mätsystem fasar in i varandra! Eleven ska skaffa sig en sökprocess som prövar och jämför system! Hon ska i framtiden, i möte med andra storheter, kunna söka nya systems kärnpunkter och mätspecialiteter - och förstå tillämpningen!
Metod: Elevens egenredovisning
Skriv upp alla storheter du kommer ihåg! Ange deras grundenhet och beteckning! Vårda uppställningen! Eleven har gjort sin hemläxa. Första uppställningen blir som läxuppgiftens. - Nu gör vi om uppställningen tillsammans! Listan skrivs om av eleven två gånger under dialog. Systemen jämförs. Längd, area, rymd ställs vid sidan av varandra. Vi lägger till prefix och 10 potenser. Den nya listan blir hemläxa.
Kritik mot läromedlen: Båda läromedlen presenterar storheter enligt vardagslivets "betydelseordning". Båda läromedlen presenterar solokapitel istället för systemsyn. Läromedlen har utvecklats till färgglada bilderböcker. Men "pratbubbeltext" och illustrationsöverlastade kapitel förvillar mer än de förklarar. Man har satsat på att omständligt förklara vad som är lättast att illustrera. Kunskapsanalytikern saknar läromedelsutveckling mot logisk "ämnesmekanism" och "holistisk matematik".
Kunskapsvetenskap förordar: Eleven ska steg för steg vägledas till "mångfaldig" systemåskådning och till "säkra, innehållstrogna och komplexa" begrepp. Storheterna längd, area, rymd, placeras bredvid varandra så att deras familjelikhet öppet demonstreras. Grundenheterna meter, kvadratmeter, kubikmeter - återknyts med bilden från lektion 1. Se begreppen! Se systemet! Lägg till mer detaljer efter hand. Vanliga prefix som kilo-gram, hekto-liter, centi-meter säger, dels att kilo- betyder tusen, hekto- betyder hundra, centi- betyder tio, var "orden" än dyker upp. Dels att 10 potenser betyder antal nollor eller antal decimaler och relaterar till prefix och grundenhet. Lektionen visar hur meter (m) och kvadratmeter (m . m) och kubikmeter (m . m . m) egentligen är obekanta bokstavsvariabler (jämförbara med x och y). Det måste till "mätning" av längd, bredd, höjd i "antal", exempelvis meter eller centimeter. Detta är förberedelser för att kunna operera med ekvation, algebra och tillämpa begrepp som "variabler", "konstanter", "uttryck".
Lärarkontakt: På förfrågan har läraren skickat en lapp om vad eleven behöver befästa. Från åk 8: bråkräkning; procenträkning (inkl problemlösning); statistik, tabeller och diagram; negativa tal, variabler och uttryck; ekvationer (enkla). Från åk 9: potensräkning (enkla samt tiopotenser); bråk och procent räkning (inkl problemlösning); enkel sannolikhetslära; geometri och (cirkeln, omkrets och area); enkla kvadratrötter. Klassen kommer följande veckor att läsa: rymdgeometri och därefter det avslutande kapitlet om uttryck med variabler och funktionslära.
Mentor och förälder önskar flera och nära omprov så att eleven "strävar mot fastställda mål" (den moderna coachningens mantra). Det var en stressad elev som mötte upp till lektion 2 med lapparna. Första omprovet är schemalagt till 25/1 (efter bara tre extralektioner). Därefter omprov den 15/2; 28/3; 25/4; 23/5. Läraren ställer välvilligt upp på vilken turordning som helst. Proven ligger redan klara. Kunskapsanalytikern säger STOPP!
Fortsättning följer efter lektion 3. Kommentera till kerstin.im.holm@kunskapsvetenskap.se
Metod: Elevens egenredovisning
Skriv upp alla storheter du kommer ihåg! Ange deras grundenhet och beteckning! Vårda uppställningen! Eleven har gjort sin hemläxa. Första uppställningen blir som läxuppgiftens. - Nu gör vi om uppställningen tillsammans! Listan skrivs om av eleven två gånger under dialog. Systemen jämförs. Längd, area, rymd ställs vid sidan av varandra. Vi lägger till prefix och 10 potenser. Den nya listan blir hemläxa.
Kritik mot läromedlen: Båda läromedlen presenterar storheter enligt vardagslivets "betydelseordning". Båda läromedlen presenterar solokapitel istället för systemsyn. Läromedlen har utvecklats till färgglada bilderböcker. Men "pratbubbeltext" och illustrationsöverlastade kapitel förvillar mer än de förklarar. Man har satsat på att omständligt förklara vad som är lättast att illustrera. Kunskapsanalytikern saknar läromedelsutveckling mot logisk "ämnesmekanism" och "holistisk matematik".
Kunskapsvetenskap förordar: Eleven ska steg för steg vägledas till "mångfaldig" systemåskådning och till "säkra, innehållstrogna och komplexa" begrepp. Storheterna längd, area, rymd, placeras bredvid varandra så att deras familjelikhet öppet demonstreras. Grundenheterna meter, kvadratmeter, kubikmeter - återknyts med bilden från lektion 1. Se begreppen! Se systemet! Lägg till mer detaljer efter hand. Vanliga prefix som kilo-gram, hekto-liter, centi-meter säger, dels att kilo- betyder tusen, hekto- betyder hundra, centi- betyder tio, var "orden" än dyker upp. Dels att 10 potenser betyder antal nollor eller antal decimaler och relaterar till prefix och grundenhet. Lektionen visar hur meter (m) och kvadratmeter (m . m) och kubikmeter (m . m . m) egentligen är obekanta bokstavsvariabler (jämförbara med x och y). Det måste till "mätning" av längd, bredd, höjd i "antal", exempelvis meter eller centimeter. Detta är förberedelser för att kunna operera med ekvation, algebra och tillämpa begrepp som "variabler", "konstanter", "uttryck".
Lärarkontakt: På förfrågan har läraren skickat en lapp om vad eleven behöver befästa. Från åk 8: bråkräkning; procenträkning (inkl problemlösning); statistik, tabeller och diagram; negativa tal, variabler och uttryck; ekvationer (enkla). Från åk 9: potensräkning (enkla samt tiopotenser); bråk och procent räkning (inkl problemlösning); enkel sannolikhetslära; geometri och (cirkeln, omkrets och area); enkla kvadratrötter. Klassen kommer följande veckor att läsa: rymdgeometri och därefter det avslutande kapitlet om uttryck med variabler och funktionslära.
Mentor och förälder önskar flera och nära omprov så att eleven "strävar mot fastställda mål" (den moderna coachningens mantra). Det var en stressad elev som mötte upp till lektion 2 med lapparna. Första omprovet är schemalagt till 25/1 (efter bara tre extralektioner). Därefter omprov den 15/2; 28/3; 25/4; 23/5. Läraren ställer välvilligt upp på vilken turordning som helst. Proven ligger redan klara. Kunskapsanalytikern säger STOPP!
Fortsättning följer efter lektion 3. Kommentera till kerstin.im.holm@kunskapsvetenskap.se
onsdag 18 januari 2012
73 - Akut matematik för sista terminen i åk 9
Kunskapsvetenskap, våren 2012 - en tillfällig matematik akut. Inför sista grundskoleterminen får eleven veta att hon inte har uppnått kunskap nog för att få betyget "godkänt" i matematik. Ändå har hon tillbringat åtta och ett halvt år i en vanlig svensk skola; haft vanliga lärare; varit en vanlig, organiserad och lyssnande elev. Det finns inga språkproblem; inga personkonflikter lärare/elev; inget skolk; inte någonting speciellt att sätta fingret på. "Dyskalkyli?" frågar en kompis till tröst - en som också är drabbad.
Med kunskapsvetenskap, ska vi två, grundskoleleven i avslutningsklassen och analytikern, tillsammans försöka knäcka mattekoden under pliktskoletidens sista termin. Svensk matematikundervisning ska utmanas med kunskapsanalys. Ett nytt angreppssätt ska fokusera "ämnets mekanism" och tillvarata "elevens tanketrösklar". Texter som används är Skolverkets undervisningsplan, två läromedel i matematik, ett nationellt prov samt "Formler i matematik som får användas på ämnesprovet i årskurs 9". Det sista dokumentet förstod eleven inte alls. Elever missar alltså till och med anvisade hjälpmedel! Forskningsintervjuer, gjorda med gymnasielärare i matematik år 1997 (rapport Holm 1998), utgör också fundament.
Kunskapsvetenskap framhåller två nycklar i matematik. Dels måste beräkningar i de fyra räknesätten vara absolut entydiga i begreppssäkerhet och algoritmanvändning. Dels måste "storheter, grundenheter, beteckningar" i av Skolstyrelsen, utvalda måttsystem vara säkra och innehållsrika. Den första lektionsplaneringen omfattar därför två sammanställningar gjorda efter kunskapsvetenskap och gemensam erfarenhet. Den första bilden visar förhållandet mellan längd - yta - rymd. Det andra dokumentet är en översikt över de fyra räknesättens begrepp. Hemläxan innehåller också att inpränta "algoritm" betyder "beräkningsmodell" och matematik innebär att "beräkna, mäta sortera".
Kritik mot läromedlen: Böckerna gör förvillande sammanblandningar. Inget av läromedlen skiljer mellan rymd och volym. Citat: "Litersystemet används ofta när man ska beskriva volymer som inte är så stora, t.ex. när man bakar och lagar mat." Texten saknar både klarhet och noggrannhet.
Kunskapsvetenskap förordar: Storheten rymd tilldelas grundenheten kubikmeter. Storheten volym tilldelas grundenheten liter. Då blir det logiskt att tänka att geometriska kroppar har "rymd" medan storheten "volym" fokuserar innehållets måttenheter kilogram och liter. Den tankeregeln förbereder för att se skillnaden mellan"rummets dimensioner" och "massans egenskaper".
Båda läromedlen förvillar när de använder begreppet bas för rätblock. Citat: "Sidorna i en rektangel kallas längd och bredd. Inom matematiken säger vi ibland bas och höjd istället." Dålig rekommendation!
Kunskapsvetenskap förordar: Begreppen längd - bredd - höjd används för bestämda geometriska kroppar. Begreppen bas och höjd används för andra bestämda geometriska kroppar. Återstår att skapa en regel.
Båda läroböckerna är förvillande vid division. Det som 1993 är rekommendation har 15 år senare blivit regel. Läroboken 2008 benämner täljare, nämnare, kvot. Så gör eleven också. Men hennes bråkalgoritm räcker inte till för beräkningar med större huvudräkningstal.Och hon kan inte sätta decimalkomma. När jag visar beräkningen med algoritmen 758 : 5 = 151,5 som beräknar siffra för siffra och inkluderar decimalkommats placering - ropar hon till! Är det så man sätter decimalkomma?
Kunskapsvetenskap förordar: låt addition och subtraktion vara spegelbilder av varandra och låt multiplikation (punkt) vara spegelbild till division (kolon) och låt bråkstreck, nämnare och täljare tillhöra bråktalen. "Devisor" och "nämnare" görs återigen till två skilda operatörer.
Fortsättning följer efter nästa lektion! Kommentera till kerstin.im.holm@kunskapsvetenskap.se
Med kunskapsvetenskap, ska vi två, grundskoleleven i avslutningsklassen och analytikern, tillsammans försöka knäcka mattekoden under pliktskoletidens sista termin. Svensk matematikundervisning ska utmanas med kunskapsanalys. Ett nytt angreppssätt ska fokusera "ämnets mekanism" och tillvarata "elevens tanketrösklar". Texter som används är Skolverkets undervisningsplan, två läromedel i matematik, ett nationellt prov samt "Formler i matematik som får användas på ämnesprovet i årskurs 9". Det sista dokumentet förstod eleven inte alls. Elever missar alltså till och med anvisade hjälpmedel! Forskningsintervjuer, gjorda med gymnasielärare i matematik år 1997 (rapport Holm 1998), utgör också fundament.
Kunskapsvetenskap framhåller två nycklar i matematik. Dels måste beräkningar i de fyra räknesätten vara absolut entydiga i begreppssäkerhet och algoritmanvändning. Dels måste "storheter, grundenheter, beteckningar" i av Skolstyrelsen, utvalda måttsystem vara säkra och innehållsrika. Den första lektionsplaneringen omfattar därför två sammanställningar gjorda efter kunskapsvetenskap och gemensam erfarenhet. Den första bilden visar förhållandet mellan längd - yta - rymd. Det andra dokumentet är en översikt över de fyra räknesättens begrepp. Hemläxan innehåller också att inpränta "algoritm" betyder "beräkningsmodell" och matematik innebär att "beräkna, mäta sortera".
Kritik mot läromedlen: Böckerna gör förvillande sammanblandningar. Inget av läromedlen skiljer mellan rymd och volym. Citat: "Litersystemet används ofta när man ska beskriva volymer som inte är så stora, t.ex. när man bakar och lagar mat." Texten saknar både klarhet och noggrannhet.
Kunskapsvetenskap förordar: Storheten rymd tilldelas grundenheten kubikmeter. Storheten volym tilldelas grundenheten liter. Då blir det logiskt att tänka att geometriska kroppar har "rymd" medan storheten "volym" fokuserar innehållets måttenheter kilogram och liter. Den tankeregeln förbereder för att se skillnaden mellan"rummets dimensioner" och "massans egenskaper".
Båda läromedlen förvillar när de använder begreppet bas för rätblock. Citat: "Sidorna i en rektangel kallas längd och bredd. Inom matematiken säger vi ibland bas och höjd istället." Dålig rekommendation!
Kunskapsvetenskap förordar: Begreppen längd - bredd - höjd används för bestämda geometriska kroppar. Begreppen bas och höjd används för andra bestämda geometriska kroppar. Återstår att skapa en regel.
Båda läroböckerna är förvillande vid division. Det som 1993 är rekommendation har 15 år senare blivit regel. Läroboken 2008 benämner täljare, nämnare, kvot. Så gör eleven också. Men hennes bråkalgoritm räcker inte till för beräkningar med större huvudräkningstal.Och hon kan inte sätta decimalkomma. När jag visar beräkningen med algoritmen 758 : 5 = 151,5 som beräknar siffra för siffra och inkluderar decimalkommats placering - ropar hon till! Är det så man sätter decimalkomma?
Kunskapsvetenskap förordar: låt addition och subtraktion vara spegelbilder av varandra och låt multiplikation (punkt) vara spegelbild till division (kolon) och låt bråkstreck, nämnare och täljare tillhöra bråktalen. "Devisor" och "nämnare" görs återigen till två skilda operatörer.
Fortsättning följer efter nästa lektion! Kommentera till kerstin.im.holm@kunskapsvetenskap.se
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)