lördag 24 september 2011

66 - Kunskapsvetenskap: Positivt nytänkande i HR

"Människosynen", ett filosofiskt ställningstagande, har tagits upp till debatt i HR. Ordet kunskap och synen på människan är två goda parhästar. Recensionen av boken Att äga ett ord i P&L 9/2011 blir spännande om man tänker HR. Att äga ett ord innebär att man framgångsrikt skaffar sig en positionering och kan särskilja sig i köparens (läs företagsledningens) medvetande. Avsikten är att få mottagaren att komma ihåg i vilken kategori varumärket verkar. Då kan HR inte riskera att bli sammanblandad varken med ekonomi eller kommunikation.

Ordet "kunskap" är ett varumärke som relateras till affärsidén på samma sätt som ordet ekonomi och ordet kommunikation men på helt egna villkor. Kunskapsvetenskap och människosyn betyder att specialisterna är myndiggjorda och respekteras för att de ser mer mångfaldigt och mer mångbottnat om sitt ansvarsområde. Där ekonomerna ser vinst kan då HR se kunskapseffektivitet. Företaget är en bikupa av många differentierade specialister. Verksamheten kräver effektiv integrering så att den blir ett helgjutet företag. Det som cheferna har som avdelningens funktionsansvar har HR som helhetens analysansvar. En krasch eller ett speciellt lyckat genomförande kräver analys i "kunskapsteoretiska termer".

Vad som förr hette "företagsutbildning", att kunskap överförs uppifrån och ned i planerad och organiserad form, betyder i kunskapsvetenskap, att differentierade specialister skaver sin arbetskunskap i planerade och organiserade dialoger om sak. Effekten sker direkt i arbetsutförandet.

Traditionell HR talar om att "utveckla och motivera individer". Synsättet visar på förmyndarmentalitet som inte passar moderna människor. Myndiga, vuxna, yrkeskunniga specialister tar sin kunskap och går om chefen eller företaget inte passar dem. Det gäller att skapa en "inre belöning" för medarbetarna. Direkt kunskapspåverkan i arbetet kan därför bli ett absolut medarbetarkrav och en ny nisch för HR. Men vem i etablissemanget räcker fram funktionella redskap och metoder? En studentföreträdare säger att P-programmen är så teoretiska att "man blir mörkrädd".

Kunskapvetenskap och first mover-bevis: Människosynen har lyfts till debatt i P&L 9/2011 av Lindström & Dalsvall. Men vem lyfter debatten till att omfatta "tilltalet" till myndiga yrkeskunniga specialister?

tisdag 20 september 2011

65 - Kunskapsvetenskap: Kritik om lärandet

Är du lärande eller erkännande? Tänker du din specialistkunskap som en förbrukad sopa som behöver ersättas med nytt lärande? Eller är den ditt värdefullaste redskap? Den spjutspets, med vilken du prövar och drar slutsatser om andras påståenden om sak. Liksom körteknik blir vad du tänker blir din specialistkunskap det. Att köra ryckigt eller lugnt är skillnaden mellan att tänka: "Hinner jag över?" eller "Hinner jag stanna?"

Byråkrater har manipulerat vårt kunskapstänkande sedan 1960-talet. Då introducerade UNESCO begreppet "livslångt lärande". Ländernas policyforskning koncentrerades på vad som i början kallades "livslång utbildning" men som snart ändrades till "livslångt lärande" utifrån filosofiska överväganden. Första vågen av "livslångt lärande" byggde på utbildningssociologi. Då utgick man ifrån "Lifelong" och "Lifewide" och bedömde individen: "Har hon den nödvändiga viljan att lära?" Andra vågen präglades av arbetets utbildande funktion, utbildning som motvikt mot vantrivsel och alienation, företagens behov, att få sig servarat ubildad, kvalificerad arbetskraft med nödvändig skicklighet och kompetens.

Målet, att skapa en "lärandekultur" har till fullo lyckats. Konsekvenserna ser vi idag. Den skapande kraften i människors tankar om sin kunskap har försvunnit. Den kraft som skapade företagen LM Ericsson, Alfa Laval, SKF, Volvo, Saab har ersatts med tanken på ett passivt lärande för att passa befintliga företag. Pröva den förlamande tanken i treenigheten "Utbildning - Bildning - Lärande"! Till och med filosofen och idé- och lärdomshistorikern, som lär sig arabiska, säger att han är inne i en "lärdomsprocess". Eller: Han försöker forma om sig själv en smula. Är det bara jag som känner den unkna doften av förmyndarmentalitet?

Företagen har inte ens kunnat hålla kvar väsentligheterna i "organisk utbildning" från 1974. Nu tror man sig kunna lagra vandrande individers kunskap i interna kompetenssystem och tyst kunskap tros kunna avkodas i fria berättelser. Det passiviserane "lärandet" behöver ersättas med tanken om kunskapens "Erkännande".

Kunskapsvetenskap first mover-bevis: Intresset för kognition och beteende håller på att svalna i företagen (P&L 7/8 2011, s 28) Frågan är vilken modenyck som kommer istället. Fredrik Lindström & Henrik Schyffert showar om Maslows behovstrappa i "Ljust och fräscht". Frågan är när den "inre behovstillfredsställelsen" genom kunskapens arbetsprocesser ska upptäckas.