Ledningsgruppen kunde plocka fram siffror och uppleva att de hade kontroll. HR-avdelningen kände att de var med och jobbade mot affärsmålen. Alla var nöjda utom de som arbetade med processen, medarbetarna och chefen. (1. Anders Olofsson om varför Folksam nu ersätter årliga måluppföljningssamtal med egenansvar och träning.)
Specialisterna tar ett stort ansvar genom att fördjupa kunnandet inom sitt specialområde och hålla sig ajour med externa partners. Sedan sprider de kunskapen till sina kollegor. (2. Agneta Bonna om varför Volvo utformar en karriärväg för civilingenjörer som inte vill ha chefsjobb.)
Bara drygt 50 procent av HR-specialister säger sig vara framgångsrika i sitt employer branding-arbete trots att man anser sig ha tillräcklig kompetens, etablerade processer och verktyg. (3. Tyvärr ifrågasätter författaren inte, att arbetsgivarerbjudande oftast bara ger yttre motivation.)
Han har tänkt om. Lärande är inte att skicka folk på flott utbildning. Om HR tror att bara vi är en utbildningsavdelning eller sätter ihop en lista med kurser från externa utbildare, så har vi hanterat lärandet, då har man inte förstått vad jobbet går ut på. (4. Per-Olof Nyquist som bl a arbetade som koncernansvarig för kompetensutveckling på Ericsson, har nu tänkt om. Kunskapsvetenskap misstrodde idéerna redan innan de hamnade hos Ericssons.)
Enligt SCB gick 600 000 deltagare en kurs inom ledning och administration år 2010. Peter Nilsson beräknar i sin avhandling att svenska organisationer vid milleniumskiftet lade fyra miljarder kronor per år på ledarskapsutbildning. (5. Men tyvärr visar Nilsson inte mot framtiden när han teoretiserar utifrån organisationen som bas för sociala aktiviteter.)
40 procent av den kvinnliga arbetskraften skulle behöva flytta till manliga yrken eller vice versa för att få en balanserad arbetsstyrka. (6. Vinnarna av "Personalvetarpriset 2011" har skrivit en kandidatuppsats om kvinnliga busschaufförer i ett manligt yrke. Men ingen kommenterar orsakerna till att två tredjedelar av personalvetarna är kvinnor.)
fredag 27 januari 2012
lördag 21 januari 2012
74 - Akut grundskolematematik - Lektion 2
Kunskapsvetenskap förordar holistisk matematik. För lektion 2 planeras två skilda elevaktiviteter: Att se systemen (del 1); Att beräkna multiplikation och division (del 2). Del 2 är elevens eget önskemål. Del 1 planeras med kunskapsvetenskap och elevkännedom. Syfte: Att skapa en mångfaldig åskådning och skapa säkra, innehållstrogna och komplexa begrepp för "storheter, grundenheter, beteckningar". Lektionen ska leda till att eleven ser hur mätsystem fasar in i varandra! Eleven ska skaffa sig en sökprocess som prövar och jämför system! Hon ska i framtiden, i möte med andra storheter, kunna söka nya systems kärnpunkter och mätspecialiteter - och förstå tillämpningen!
Metod: Elevens egenredovisning
Skriv upp alla storheter du kommer ihåg! Ange deras grundenhet och beteckning! Vårda uppställningen! Eleven har gjort sin hemläxa. Första uppställningen blir som läxuppgiftens. - Nu gör vi om uppställningen tillsammans! Listan skrivs om av eleven två gånger under dialog. Systemen jämförs. Längd, area, rymd ställs vid sidan av varandra. Vi lägger till prefix och 10 potenser. Den nya listan blir hemläxa.
Kritik mot läromedlen: Båda läromedlen presenterar storheter enligt vardagslivets "betydelseordning". Båda läromedlen presenterar solokapitel istället för systemsyn. Läromedlen har utvecklats till färgglada bilderböcker. Men "pratbubbeltext" och illustrationsöverlastade kapitel förvillar mer än de förklarar. Man har satsat på att omständligt förklara vad som är lättast att illustrera. Kunskapsanalytikern saknar läromedelsutveckling mot logisk "ämnesmekanism" och "holistisk matematik".
Kunskapsvetenskap förordar: Eleven ska steg för steg vägledas till "mångfaldig" systemåskådning och till "säkra, innehållstrogna och komplexa" begrepp. Storheterna längd, area, rymd, placeras bredvid varandra så att deras familjelikhet öppet demonstreras. Grundenheterna meter, kvadratmeter, kubikmeter - återknyts med bilden från lektion 1. Se begreppen! Se systemet! Lägg till mer detaljer efter hand. Vanliga prefix som kilo-gram, hekto-liter, centi-meter säger, dels att kilo- betyder tusen, hekto- betyder hundra, centi- betyder tio, var "orden" än dyker upp. Dels att 10 potenser betyder antal nollor eller antal decimaler och relaterar till prefix och grundenhet. Lektionen visar hur meter (m) och kvadratmeter (m . m) och kubikmeter (m . m . m) egentligen är obekanta bokstavsvariabler (jämförbara med x och y). Det måste till "mätning" av längd, bredd, höjd i "antal", exempelvis meter eller centimeter. Detta är förberedelser för att kunna operera med ekvation, algebra och tillämpa begrepp som "variabler", "konstanter", "uttryck".
Lärarkontakt: På förfrågan har läraren skickat en lapp om vad eleven behöver befästa. Från åk 8: bråkräkning; procenträkning (inkl problemlösning); statistik, tabeller och diagram; negativa tal, variabler och uttryck; ekvationer (enkla). Från åk 9: potensräkning (enkla samt tiopotenser); bråk och procent räkning (inkl problemlösning); enkel sannolikhetslära; geometri och (cirkeln, omkrets och area); enkla kvadratrötter. Klassen kommer följande veckor att läsa: rymdgeometri och därefter det avslutande kapitlet om uttryck med variabler och funktionslära.
Mentor och förälder önskar flera och nära omprov så att eleven "strävar mot fastställda mål" (den moderna coachningens mantra). Det var en stressad elev som mötte upp till lektion 2 med lapparna. Första omprovet är schemalagt till 25/1 (efter bara tre extralektioner). Därefter omprov den 15/2; 28/3; 25/4; 23/5. Läraren ställer välvilligt upp på vilken turordning som helst. Proven ligger redan klara. Kunskapsanalytikern säger STOPP!
Fortsättning följer efter lektion 3. Kommentera till kerstin.im.holm@kunskapsvetenskap.se
Metod: Elevens egenredovisning
Skriv upp alla storheter du kommer ihåg! Ange deras grundenhet och beteckning! Vårda uppställningen! Eleven har gjort sin hemläxa. Första uppställningen blir som läxuppgiftens. - Nu gör vi om uppställningen tillsammans! Listan skrivs om av eleven två gånger under dialog. Systemen jämförs. Längd, area, rymd ställs vid sidan av varandra. Vi lägger till prefix och 10 potenser. Den nya listan blir hemläxa.
Kritik mot läromedlen: Båda läromedlen presenterar storheter enligt vardagslivets "betydelseordning". Båda läromedlen presenterar solokapitel istället för systemsyn. Läromedlen har utvecklats till färgglada bilderböcker. Men "pratbubbeltext" och illustrationsöverlastade kapitel förvillar mer än de förklarar. Man har satsat på att omständligt förklara vad som är lättast att illustrera. Kunskapsanalytikern saknar läromedelsutveckling mot logisk "ämnesmekanism" och "holistisk matematik".
Kunskapsvetenskap förordar: Eleven ska steg för steg vägledas till "mångfaldig" systemåskådning och till "säkra, innehållstrogna och komplexa" begrepp. Storheterna längd, area, rymd, placeras bredvid varandra så att deras familjelikhet öppet demonstreras. Grundenheterna meter, kvadratmeter, kubikmeter - återknyts med bilden från lektion 1. Se begreppen! Se systemet! Lägg till mer detaljer efter hand. Vanliga prefix som kilo-gram, hekto-liter, centi-meter säger, dels att kilo- betyder tusen, hekto- betyder hundra, centi- betyder tio, var "orden" än dyker upp. Dels att 10 potenser betyder antal nollor eller antal decimaler och relaterar till prefix och grundenhet. Lektionen visar hur meter (m) och kvadratmeter (m . m) och kubikmeter (m . m . m) egentligen är obekanta bokstavsvariabler (jämförbara med x och y). Det måste till "mätning" av längd, bredd, höjd i "antal", exempelvis meter eller centimeter. Detta är förberedelser för att kunna operera med ekvation, algebra och tillämpa begrepp som "variabler", "konstanter", "uttryck".
Lärarkontakt: På förfrågan har läraren skickat en lapp om vad eleven behöver befästa. Från åk 8: bråkräkning; procenträkning (inkl problemlösning); statistik, tabeller och diagram; negativa tal, variabler och uttryck; ekvationer (enkla). Från åk 9: potensräkning (enkla samt tiopotenser); bråk och procent räkning (inkl problemlösning); enkel sannolikhetslära; geometri och (cirkeln, omkrets och area); enkla kvadratrötter. Klassen kommer följande veckor att läsa: rymdgeometri och därefter det avslutande kapitlet om uttryck med variabler och funktionslära.
Mentor och förälder önskar flera och nära omprov så att eleven "strävar mot fastställda mål" (den moderna coachningens mantra). Det var en stressad elev som mötte upp till lektion 2 med lapparna. Första omprovet är schemalagt till 25/1 (efter bara tre extralektioner). Därefter omprov den 15/2; 28/3; 25/4; 23/5. Läraren ställer välvilligt upp på vilken turordning som helst. Proven ligger redan klara. Kunskapsanalytikern säger STOPP!
Fortsättning följer efter lektion 3. Kommentera till kerstin.im.holm@kunskapsvetenskap.se
onsdag 18 januari 2012
73 - Akut matematik för sista terminen i åk 9
Kunskapsvetenskap, våren 2012 - en tillfällig matematik akut. Inför sista grundskoleterminen får eleven veta att hon inte har uppnått kunskap nog för att få betyget "godkänt" i matematik. Ändå har hon tillbringat åtta och ett halvt år i en vanlig svensk skola; haft vanliga lärare; varit en vanlig, organiserad och lyssnande elev. Det finns inga språkproblem; inga personkonflikter lärare/elev; inget skolk; inte någonting speciellt att sätta fingret på. "Dyskalkyli?" frågar en kompis till tröst - en som också är drabbad.
Med kunskapsvetenskap, ska vi två, grundskoleleven i avslutningsklassen och analytikern, tillsammans försöka knäcka mattekoden under pliktskoletidens sista termin. Svensk matematikundervisning ska utmanas med kunskapsanalys. Ett nytt angreppssätt ska fokusera "ämnets mekanism" och tillvarata "elevens tanketrösklar". Texter som används är Skolverkets undervisningsplan, två läromedel i matematik, ett nationellt prov samt "Formler i matematik som får användas på ämnesprovet i årskurs 9". Det sista dokumentet förstod eleven inte alls. Elever missar alltså till och med anvisade hjälpmedel! Forskningsintervjuer, gjorda med gymnasielärare i matematik år 1997 (rapport Holm 1998), utgör också fundament.
Kunskapsvetenskap framhåller två nycklar i matematik. Dels måste beräkningar i de fyra räknesätten vara absolut entydiga i begreppssäkerhet och algoritmanvändning. Dels måste "storheter, grundenheter, beteckningar" i av Skolstyrelsen, utvalda måttsystem vara säkra och innehållsrika. Den första lektionsplaneringen omfattar därför två sammanställningar gjorda efter kunskapsvetenskap och gemensam erfarenhet. Den första bilden visar förhållandet mellan längd - yta - rymd. Det andra dokumentet är en översikt över de fyra räknesättens begrepp. Hemläxan innehåller också att inpränta "algoritm" betyder "beräkningsmodell" och matematik innebär att "beräkna, mäta sortera".
Kritik mot läromedlen: Böckerna gör förvillande sammanblandningar. Inget av läromedlen skiljer mellan rymd och volym. Citat: "Litersystemet används ofta när man ska beskriva volymer som inte är så stora, t.ex. när man bakar och lagar mat." Texten saknar både klarhet och noggrannhet.
Kunskapsvetenskap förordar: Storheten rymd tilldelas grundenheten kubikmeter. Storheten volym tilldelas grundenheten liter. Då blir det logiskt att tänka att geometriska kroppar har "rymd" medan storheten "volym" fokuserar innehållets måttenheter kilogram och liter. Den tankeregeln förbereder för att se skillnaden mellan"rummets dimensioner" och "massans egenskaper".
Båda läromedlen förvillar när de använder begreppet bas för rätblock. Citat: "Sidorna i en rektangel kallas längd och bredd. Inom matematiken säger vi ibland bas och höjd istället." Dålig rekommendation!
Kunskapsvetenskap förordar: Begreppen längd - bredd - höjd används för bestämda geometriska kroppar. Begreppen bas och höjd används för andra bestämda geometriska kroppar. Återstår att skapa en regel.
Båda läroböckerna är förvillande vid division. Det som 1993 är rekommendation har 15 år senare blivit regel. Läroboken 2008 benämner täljare, nämnare, kvot. Så gör eleven också. Men hennes bråkalgoritm räcker inte till för beräkningar med större huvudräkningstal.Och hon kan inte sätta decimalkomma. När jag visar beräkningen med algoritmen 758 : 5 = 151,5 som beräknar siffra för siffra och inkluderar decimalkommats placering - ropar hon till! Är det så man sätter decimalkomma?
Kunskapsvetenskap förordar: låt addition och subtraktion vara spegelbilder av varandra och låt multiplikation (punkt) vara spegelbild till division (kolon) och låt bråkstreck, nämnare och täljare tillhöra bråktalen. "Devisor" och "nämnare" görs återigen till två skilda operatörer.
Fortsättning följer efter nästa lektion! Kommentera till kerstin.im.holm@kunskapsvetenskap.se
Med kunskapsvetenskap, ska vi två, grundskoleleven i avslutningsklassen och analytikern, tillsammans försöka knäcka mattekoden under pliktskoletidens sista termin. Svensk matematikundervisning ska utmanas med kunskapsanalys. Ett nytt angreppssätt ska fokusera "ämnets mekanism" och tillvarata "elevens tanketrösklar". Texter som används är Skolverkets undervisningsplan, två läromedel i matematik, ett nationellt prov samt "Formler i matematik som får användas på ämnesprovet i årskurs 9". Det sista dokumentet förstod eleven inte alls. Elever missar alltså till och med anvisade hjälpmedel! Forskningsintervjuer, gjorda med gymnasielärare i matematik år 1997 (rapport Holm 1998), utgör också fundament.
Kunskapsvetenskap framhåller två nycklar i matematik. Dels måste beräkningar i de fyra räknesätten vara absolut entydiga i begreppssäkerhet och algoritmanvändning. Dels måste "storheter, grundenheter, beteckningar" i av Skolstyrelsen, utvalda måttsystem vara säkra och innehållsrika. Den första lektionsplaneringen omfattar därför två sammanställningar gjorda efter kunskapsvetenskap och gemensam erfarenhet. Den första bilden visar förhållandet mellan längd - yta - rymd. Det andra dokumentet är en översikt över de fyra räknesättens begrepp. Hemläxan innehåller också att inpränta "algoritm" betyder "beräkningsmodell" och matematik innebär att "beräkna, mäta sortera".
Kritik mot läromedlen: Böckerna gör förvillande sammanblandningar. Inget av läromedlen skiljer mellan rymd och volym. Citat: "Litersystemet används ofta när man ska beskriva volymer som inte är så stora, t.ex. när man bakar och lagar mat." Texten saknar både klarhet och noggrannhet.
Kunskapsvetenskap förordar: Storheten rymd tilldelas grundenheten kubikmeter. Storheten volym tilldelas grundenheten liter. Då blir det logiskt att tänka att geometriska kroppar har "rymd" medan storheten "volym" fokuserar innehållets måttenheter kilogram och liter. Den tankeregeln förbereder för att se skillnaden mellan"rummets dimensioner" och "massans egenskaper".
Båda läromedlen förvillar när de använder begreppet bas för rätblock. Citat: "Sidorna i en rektangel kallas längd och bredd. Inom matematiken säger vi ibland bas och höjd istället." Dålig rekommendation!
Kunskapsvetenskap förordar: Begreppen längd - bredd - höjd används för bestämda geometriska kroppar. Begreppen bas och höjd används för andra bestämda geometriska kroppar. Återstår att skapa en regel.
Båda läroböckerna är förvillande vid division. Det som 1993 är rekommendation har 15 år senare blivit regel. Läroboken 2008 benämner täljare, nämnare, kvot. Så gör eleven också. Men hennes bråkalgoritm räcker inte till för beräkningar med större huvudräkningstal.Och hon kan inte sätta decimalkomma. När jag visar beräkningen med algoritmen 758 : 5 = 151,5 som beräknar siffra för siffra och inkluderar decimalkommats placering - ropar hon till! Är det så man sätter decimalkomma?
Kunskapsvetenskap förordar: låt addition och subtraktion vara spegelbilder av varandra och låt multiplikation (punkt) vara spegelbild till division (kolon) och låt bråkstreck, nämnare och täljare tillhöra bråktalen. "Devisor" och "nämnare" görs återigen till två skilda operatörer.
Fortsättning följer efter nästa lektion! Kommentera till kerstin.im.holm@kunskapsvetenskap.se
torsdag 5 januari 2012
72 - Kunskapsvetenskap: Rosdiagrammet över svensk pedagogik blir skrämmande
Kunskapsvetenskap siktar mot ämnesregler och logiska tanketrösklar. Men dessa aspekter saknas i den pedagogiska disciplinen. Florence Nightingale lyckades förändra synen på behovet av en bättre sjukhushygien genom sitt rosdiagram som visade att långt fler dog i sjukhussängen än i strid under Krimkriget på 1800-talet. Det var skrämmande för samtiden att se bilden: döda i strid (svart), döda i explosioner (rött). Och den stora sektorn (blå) som betecknade döda av infektioner i sjukhussängen.
När svenska pedagogikavhandlingar (1910 - 2011) redovisas i mitt rosdiagram påvisas pedagogikens obalans. Där talar rosdiagrammet tydligare, än de nationella och internationella utvärderingar varifrån dess data är hämtade. Två fält: elever (grönt) och stoff/pedagogik (blått) anses i kunskapsvetenskap vara skolans kärnverksamheter. Dessa fält är små i de flesta epoker som istället domineras av politiska avhandlingar (orange) och lärarfältet (brunt). Det senare växte explosionsartat på 2000-talet. Av tekniska skäl kan bilden på rosdiagrammet endast beställas via e-mail från kerstin.im.holm@kunskapsvetenskap.se
Rosdiagrammets data visar att även i en epok där det råder balans mellan samtliga fyra fält (1910-1947), är elevfältet inte sammankopplat med ämnenas mekanismer. Avhandlingarna undersöker psykologiska aspekter som intellektuella könsdifferenser (experiment), inlärningsprocesser, minnets struktur, funktion, utveckling osv. Den tidiga pedagogikens modeord är "adolscens" (levnadsåren mellan 15 och 20). Det pedagogiska modeordet år 2011 är "diskurs". Avhandlingarna är "formella samtal" om förskola, konstdidaktik, ideologiska implikationer av skolutveckling osv. Elevfältet berör elevattitytyder, elevstrategier, elevförändringar, framgångsfaktorer, osv. En lovande avhandling i fältet stoff/pedagogik handlar om "negativa tal, metaforer, begriplighet". Men näranalysen visar att avhandlingsförfattaren tar sin utgångspunkt i synen på matematik som en social konstruktion - och så föll den sakligheten.
Det senaste tillskottet i kunskapsvetenskap är Rem tene-metoden(R) vars andemening lyder: "håll dig till saken". Tillsammans med KMK-Systemet(R) utgör de hjälpmedel när pedagogikens rosdiagram förändrar synen på skolans kunskapsuppdrag såsom Nightingale lyckades förändra sjukhusens hygientänkande.
När svenska pedagogikavhandlingar (1910 - 2011) redovisas i mitt rosdiagram påvisas pedagogikens obalans. Där talar rosdiagrammet tydligare, än de nationella och internationella utvärderingar varifrån dess data är hämtade. Två fält: elever (grönt) och stoff/pedagogik (blått) anses i kunskapsvetenskap vara skolans kärnverksamheter. Dessa fält är små i de flesta epoker som istället domineras av politiska avhandlingar (orange) och lärarfältet (brunt). Det senare växte explosionsartat på 2000-talet. Av tekniska skäl kan bilden på rosdiagrammet endast beställas via e-mail från kerstin.im.holm@kunskapsvetenskap.se
Rosdiagrammets data visar att även i en epok där det råder balans mellan samtliga fyra fält (1910-1947), är elevfältet inte sammankopplat med ämnenas mekanismer. Avhandlingarna undersöker psykologiska aspekter som intellektuella könsdifferenser (experiment), inlärningsprocesser, minnets struktur, funktion, utveckling osv. Den tidiga pedagogikens modeord är "adolscens" (levnadsåren mellan 15 och 20). Det pedagogiska modeordet år 2011 är "diskurs". Avhandlingarna är "formella samtal" om förskola, konstdidaktik, ideologiska implikationer av skolutveckling osv. Elevfältet berör elevattitytyder, elevstrategier, elevförändringar, framgångsfaktorer, osv. En lovande avhandling i fältet stoff/pedagogik handlar om "negativa tal, metaforer, begriplighet". Men näranalysen visar att avhandlingsförfattaren tar sin utgångspunkt i synen på matematik som en social konstruktion - och så föll den sakligheten.
Det senaste tillskottet i kunskapsvetenskap är Rem tene-metoden(R) vars andemening lyder: "håll dig till saken". Tillsammans med KMK-Systemet(R) utgör de hjälpmedel när pedagogikens rosdiagram förändrar synen på skolans kunskapsuppdrag såsom Nightingale lyckades förändra sjukhusens hygientänkande.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)