tag:blogger.com,1999:blog-47139806513401073662024-02-08T20:52:31.178+01:00KunskapsvetenskapUnknownnoreply@blogger.comBlogger79125tag:blogger.com,1999:blog-4713980651340107366.post-18836165701114423802012-04-15T17:30:00.002+02:002012-04-15T17:46:28.432+02:0079 - En ny matematisk didaktik<span style="font-family:arial;">En kedja av självständiga sjukhusprofessionella människor i Malmö och Lund har räddat mitt liv och jag har också bypass-opererats den 12/3 2012. Blogguppehållet har sin dramatiska förklaring. Själv är jag djupt och ödmjukt tacksam för att nu vara i stånd att skriva blogg 79 om grundskolematematik.</span><br /><span style="font-family:arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;">Grundskoleeleven och jag har haft två lektioner sedan förra bloggen. Dessutom har hon, från att diskutera dyskalkyli, fått matematiskt självförtroende och klarat av samtliga prov för läraren. Inga fler "eftersläntarpov" behöver göras. Hon, liksom klassen i övrigt, fokuserar nu på det nationella provet i maj. </span><br /><br /><span style="font-family:Arial;">Grundskoleelevens framgång har fått mig att konstruktivt ifrågasätta den traditionella matematikundervisningen och skapa "<strong>nya värdeord"</strong>, en <strong>"ny kommunikationsstrategi"</strong> och beskriva didaktikerns <strong>"nya position"</strong>. Pedagogik har alltför länge definierats som fostran och undervisning/utbildning. Det vill säga som beteendekorrektion och individens psykologiska inlärningsförmåga. Mina lektionsplaneringar över tre svåra matematikområden (rymdgeometri, negativa tal, procent-bråk-decimalform) har byggts upp efter matematikämnets <em>"Threshold Concept"</em>, såsom kunskapsanalysen avtäcker dem. Kommunikationsstrategin bannlyser gissningar och pedagogisk problemformuleringsteknik. Positionen som handledare är också ny. Jag står på elevens sida och är den vuxna, myndiga, doktorsexaminerade kunskapsanalytikern. Jag vågar ifrågasätta experternas framställning och slamkryparexempel i konstruerade matematikproblem, också i nationella prov. Jag kan nagla fast läroböckernas misslyckade förklaringar. Det gäller både i vilken ordning man presenterar ämnesavsnitten, vilka matematikregler man väljer att förklara och hur man illustrerar dem.</span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;">Det kan se ut som en händelse att jag har kunnat använda klassificeringen: <em>"värdeord, kommunikationsstrategi, position".</em> De är hämtade från näringslivet och Lars Kry, vd och koncernchef för Proffice. Kry är utsedd till Årets Chef 2012 och Proffice har anlitats av Skolverket för de nu uppskjutna lärarlegitimationerna. Men tankelinjerna från många verksamheter behövs när en ny matematikdidaktik kräver genomslag i skolor och läromedel. </span>Unknownnoreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-4713980651340107366.post-89761921633681188122012-02-20T17:26:00.003+01:002012-02-21T09:34:48.774+01:0078 - Forskares immaterialrätt - vem äger metaforen om Paris Metro<span style="font-family:arial;">Fenomenografen Ference Marton säger i e-mail 2007 <em>"Du följer din väg utan sidoblickar"</em>. Tja, egentligen förklarar jag bara från en ny och annorlunda position utanför psykologiserat lärande. En position dit dagens forskare inte tycks kunna följa mig. <em>Threshold Concept</em> är min baby (se blogg 77), men även andra av mina kunskapsvetenskapliga begrepp har kidnappats. </span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;">I <em>Språktidningen </em>(febr. 2012) skriver vetenskapsjournalisten Gunnartz, att Peter Gärdenfors professor i kognitionsvetenskap, "brukar hävda ... För att backa upp detta provocerande påstående brukar han visa en bild av en tunnelbanekarta i en storstad. På en sådan motsvarar sällan avstånden mellan stationerna eller linjernas sträckningar exakt hur det ser ut i verkligheten... Men för en vanlig resenär, som bara vill förstå hur man tar sig från punkt A till punkt B, är informationen på tunnelbanekartan ... tack vare att den blivit förenklad till en nivå som går att begripa. </span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;">KH var "first mover" för metaforen om storstadsmetron. I mötet den 13/6 2009 mellan Peter Gärdenfors (PG) och Kerstin I. M. Holm (KH), framgår det av minnesanteckningarna att det är KH som drar upp Paris metro som motbild till PGs nyhet (2008, s 165 f) att människan sorterar information till en karta med geometriska kännetecken, som points, vectors, regions i dimentionella rymder.</span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;">Minnesanteckningarna säger: <em>"För KH är Paris metrobild ett <span style="color:#663366;">SYSTEM</span>, som resenärer <span style="color:#663366;">GENOMSKÅDAR</span>. För att komma till stationen "Miromesnil" (där hotellet ligger) - krävs det att man plockar upp vilka <strong>linjer </strong>som har med stationen ... Inne i metrosystemet, i verkliga livet, gäller det att hålla kvar ... metrobilden, för att i transportgångarna... finna vägen... Kännetecknande för resenärernas tillvägagångssätt, är, enligt KH, inte geometriskt och uppdraget bör inte tagas för en <strong>form av problem/uppgift</strong> (task). Det är istället kännetecknat av ett tankearbete för att <strong>genomskåda ett system</strong> genom att pröva, erkänna, fälla en dom över systemets enskildheter." </em></span><br /><em><span style="font-family:Arial;"></span></em><br /><span style="font-family:Arial;">Varje sommar under åren 2000-2004 träffades PG och KH över en lunch för att diskutera kunskap. I sin bok 2005 (s 50) skriver PG att "människan är också det enda djur som <em>undervisar</em>". Den tanken föddes hos KH och illustrerades med hur tigermamman har fläckar på baksidan av öronen för ungarna att följa. Och att apmamman är oförmögen, att visa sin unge exakt vilka kvistar som håller för att fånga myrstackens innevånare. PGs metafor <em>"anthill"</em> (2008, s 23) gör KH inget anspråk på - den duger inte inom kunskapsvetenskap. </span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;">Och, KH var "first mover" för byrålådsmetaforen. PG skriver på s 151 (2005), att metaforen för information är, att den överförs från sändare till mottagare. <em>"Informationen som man vill 'överbringa' förpackas i ord eller bild, packas upp av mottagaren och 'lagras' som i en byrå."</em> Men byråmetaforen skapades av KH och publicerade 1996, s 20, under rubriken <em>"Begreppsbyggnad"</em>. Metaforen kom till som en motbild till hur kognitionpsykologer tolkade försökpersonens omvandling av begreppet "Tomas" till "T". Kognitionspykologin förklarade att begreppet "T" innehåller färre positioner för korttidsminnet att hålla reda på. Tvärtom, säger KH, och hävdar att begreppet "T" är komplexare än begreppet "Tomas" därför att det rymmer både namnet och personens placering på bänken. Individen stoppar undan begreppet "T" i en byrålåda. Vid behov öppnas lådan och där finns då det komplexa begreppet av både namnet och personens placering på bänken. </span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;">Exemplen visar att det pågår en David-Goliat kamp i det tysta om <strong>kunskapsteorin</strong>. Goliats vapen är tystnad i sak, kidnappning av åskådningsexempel, omformulering av begrepp. Davids nya paradigm har Kant´s <strong>"Våga veta!"</strong> till fundament och gör en revolutionerande förskjutning i individperspektivet. Framtidens dom kommer att bli hård över Goliats oförmåga att <strong>erkänna den kunskapsteori</strong> som ser myndiga människor vara värda att lyssna på, om deras kunskap i sak. </span>Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4713980651340107366.post-83711372902631606512012-02-14T14:18:00.003+01:002012-02-15T10:35:58.311+01:0077 - Kunskapsvetenskap och Threshold Concept<span style="font-family:arial;">Kunskapsvetenskap har identifierat <strong>"Threshold Concept"</strong> i avsnittet rymdgeometri för grundskolan. Hittillsvarande fem stödlektioner har syftet att utvidga och säkerställa elevens åskådning och begrepp med framförhållning till en holistisk matematik. Genom kunskapsanalys har brister upptäckts både i läroböckernas framställning (från tre olika förlag) och i nationella provkonstruktioner. För att hitta en institution med kraft och makt att förändra <em>"strukturerna i matematikundervisningen"</em> aktiverades en nätsökning. </span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;">Det är glädje, att se de egna begreppen värdefulla nog att kidnappa. Å andra sidan smärtar det att se <em>"redskapet för ämnesstrukturering"</em> förvandlat till <em>"sociologisk lärandefenomenografi"</em>. Två uppsatser företes som bevis. Jan Meyer & Ray Land: <em>"Threshold Concepts and Troublesome Knowledge: Linkages to Ways of Thinking and Practising within the Disciplin"</em>, May 2003; Chris Cope & Lorraine Staehr: <em>"Improving Student Learning About a Threshold Concept in the IS Discipline"</em>, 2008.</span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;">Meyer & Land har i intervjuer och diskussioner med praktiker från olika discipliner och institutioner kommit fram till att Threshold Concept karakteriseras av att vara <em>"transformative, irreversible, integrative, bounded, troublesome"</em>.</span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;">Dock, Kerstin I. M. Holm är <em>"the first mover"</em>. Holm myntade tröskelbegreppet redan i början på 1990-talet vid postdoc-studier av Immanuel Kants <em>Kritik der reinen Vernunft</em> i Hejlls översättning från 1922. Kant förklarar skillnaden mellan analytisk kunskap och syntetisk (=utvidgande kunskap) med satsen 7 + 5 = 12. Kant säger att begreppet 12 ingalunda är tänkt därigenom, att jag tänker mig denna förening av sju och fem, och jag må aldrig så länge sönderdela mitt begrepp om en sådan möjlig summa, så skall jag dock däri aldrig påträffa begreppet tolv. Man måste gå över dessa begrepp ... (B15). Holm såg metaforen: "tröskel" och elevens kliv över tröskeln in i ett nytt rum. Det är en tankerevolution för eleven att för första gången både se summan 12 <strong>och </strong>behärska operationsmekanismen efter att bara ha kunnat räkna fingrar, träd och stenar. </span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;">En annan text hos Kant visar att olika föremål/ämne lyder under skilda regler. Kant säger ... Skulle cinnobern än vara röd, än svart, ... på den längsta dagen landet än vara betäckt med frukter, än med is och snö ... så kunde icke någon <em>reproduktionens empiriska syntes </em><span style="font-size:78%;">(min kurservering)</span> äga rum (A100 f). Tanken på att enskilda ämnen har skilda regler är grundbulten i kunskapsvetenskap (k-vetenskap). Begreppet <em>"ämnesmekanism"</em> föddes så sent som 2011 i samtal med journalisten Emma Leijnse. </span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;">För <em>"irreversible"</em> använder k-vetenskap <em>"jultomten"</em> som metafor. När barn/elev/student genom prövning och beslut har genomskådat "ett något", så kan man inte återvända. Meyer & Land berättar om <em>"Adam och Eva"</em>. Individen förlorar oskulden. Oskulden ersätts med erfarenhet, av en sådan grad att den genomgripande transformerar individens identitet och personlighet. Två paradigm står mot varandra - å ena sidan <em>"ämnets saklighet"</em>, å andra sidan <em>"elevens lärande som ett beteende".</em> Välj <strong>Sak eller Person</strong>!</span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;">Vilket paradigm du än väljer för "Threshold Concept" så kan du inte hoppa ner på praktikerna och fråga <em>"Vilka tröskelbegrepp ser du?"</em> Både i gruppsamtal med gymnasielärare i matematik och i samtal med pianovirtuosen Hans Pålsson om motorik har kunskapsanalytikern valt ut <em>"ämneskuriositeter som diskussionsunderlag"</em> (se Holms rapporter). Meyer & Lands respondenter bekräftar svårigheter att blicka tillbaka genom trösklar som de personligen för länge sedan har trätt över och att försöka förstå genom sina egna sedan länge transformerade perspektiv, de svårigheter som otransformerade studenter möter. </span><br /><br /><span style="font-family:Arial;">K-vetenskap har redskap för att göra Threshold Concept synliga. K-vetenskap är fenomenografi genom den <em>"fenomenografiska textgranskande metoden"</em> men har valt bort sociologisk lärandeteori till förmån för Kants förståndsteori. K-vetenskap räcker fram ämnes-stinna Threshold Concept till normala lärare och normala elever. </span>Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4713980651340107366.post-87913207630039574072012-02-06T10:28:00.003+01:002012-02-06T13:08:02.117+01:0076 - Kunskapsvetenskap - Matematik 3.0 kräver ny skolpolitik och ny vetenskaplig kärna<span style="font-family:arial;">Grundskoleeleven och kunskapsanalytikern försöker i elfte timmen av hennes pliktskola att rätta till 8,5 år av försummelse. Andra försöker andra vägar. Skolverket har outsourcat "<em>legitimation av lärare"</em> till ett kommersiellt bemanningsföretag och orsakat rubriker i media. Men ingen reagerar på att fackliga representanter är språkrör för lärares <em>"pedagogiska beslut på professionella grunder"</em>. <span style="color:#3333ff;">Båda exemplen är lärarparadoxer.</span> </span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;">Proposition 1999/2000:135 "<em>En förnyad lärarutbildning"</em> skrevs under av Göran Persson och Thomas Östros. Proposition 2009/10:89 <em>"Bäst i klassen - en ny lärarutbildning"</em> skrevs under av Fredrik Reinfeldt och Jan Björklund. Enligt socialdemokratisk skolpolitik har lärarna karriärmöjligheter i sektorer från förskola till arbetsliv. Borgerliga skolpolitiker reformerar gymnasieutbildningar och stänger dörrar till högskolan. Läraryrkets status, däremot, antas höjas genom ämnesfördjupning på akademisk nivå. <span style="color:#3333ff;">Båda sidorna presenterar politikerparadoxer.</span> </span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;">Lika ironiskt är det att Skolverket i Mattelyftet fördelat 352 miljoner 2009-2011 till 886 lokala utvecklingsprojekt. Många skolor som redan uppnår bra resultat har fått stöd. Skolverket ska sprida de "goda exemplen" till skolor och lärare runt om i landet. Man jobbar med faktorerna: tid för lärare att diskutera innehållsliga undervisningsfrågor; formulering av tydliga syften och mål med undervisningen; fokus på att det matematiska innehållet inte förloras i samband med en specifik undervisningsmetod; hög kvalitet på statligt, regionalt och lokalt stöd. Skolverket väntar på regeringens uppdrag att fortbilda 40000 matematiklärare. <span style="color:#3333ff;">Men det är ju inte lärarna - och inte eleverna - det är fel på!</span> </span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;">Socialdemokraterna satsade lika snett på Kunskapslyftet. Prioriterade ämnen (svenska, engelska, matematik) tvingades in i företagen. Och 1990-1996 misslyckades man med "goda exempel" i programmet "Lärande organisationer".</span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;">Bengt Johansson, föreståndare för Nationellt Centrum för matematikutbildning, Göteborgs universitet har utsetts till universitetens första professor i matematikämnets didaktik. Kommer Johansson att utforska <em>"ämnet matematik".</em> Det vill säga, släppa fokus på elever och lärare och äntligen börja kunskapsanalysera ämnets mekanismer och kopplingen till normala människors tanketrösklar? </span>Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4713980651340107366.post-32241890803810227272012-01-27T15:58:00.003+01:002012-01-27T16:35:19.828+01:0075 - Kunskapsvetenskap - Briefing / Personal & Ledarskap 1/2012<span style="font-family:arial;font-size:100%;color:#3333ff;">Ledningsgruppen kunde plocka fram siffror och uppleva att de hade kontroll. HR-avdelningen kände att de var med och jobbade mot affärsmålen. Alla var nöjda utom de som arbetade med processen, medarbetarna och chefen. <span style="font-size:85%;color:#000000;">(1. Anders Olofsson om varför Folksam nu ersätter årliga måluppföljningssamtal med egenansvar och träning.)</span></span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;font-size:100%;color:#3333ff;">Specialisterna tar ett stort ansvar genom att fördjupa kunnandet inom sitt specialområde och hålla sig ajour med externa partners. Sedan sprider de kunskapen till sina kollegor. <span style="font-size:85%;color:#000000;">(2. Agneta Bonna om varför Volvo utformar en karriärväg för civilingenjörer som inte vill ha chefsjobb.) </span></span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;font-size:100%;color:#3333ff;">Bara drygt 50 procent av HR-specialister säger sig vara framgångsrika i sitt employer branding-arbete trots att man anser sig ha tillräcklig kompetens, etablerade processer och verktyg. <span style="font-size:85%;color:#000000;">(3. Tyvärr ifrågasätter författaren inte, att arbetsgivarerbjudande oftast bara ger yttre motivation.) </span></span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;font-size:100%;color:#3366ff;"><span style="color:#3333ff;">Han har tänkt om. Lärande är inte att skicka folk på flott utbildning. Om HR tror att bara vi är en utbildningsavdelning eller sätter ihop en lista med kurser från externa utbildare, så har vi hanterat lärandet, då har man inte förstått vad jobbet går ut på</span>. <span style="font-size:85%;color:#000000;">(4. Per-Olof Nyquist som bl a arbetade som koncernansvarig för kompetensutveckling på Ericsson, har nu tänkt om. Kunskapsvetenskap misstrodde idéerna redan innan de hamnade hos Ericssons.) </span></span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;color:#3333ff;"><span style="font-size:100%;">Enligt SCB gick 600 000 deltagare en kurs inom ledning och administration år 2010. Peter Nilsson beräknar i sin avhandling att svenska organisationer vid milleniumskiftet lade fyra miljarder kronor per år på ledarskapsutbildning.</span> <span style="color:#000000;">(5. Men tyvärr visar Nilsson inte mot framtiden när han teoretiserar utifrån organisationen som bas för sociala aktiviteter.) </span></span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;color:#3333ff;"><span style="font-size:100%;">40 procent av den kvinnliga arbetskraften skulle behöva flytta till manliga yrken eller vice versa för att få en balanserad arbetsstyrka.</span> <span style="color:#000000;">(6. Vinnarna av "Personalvetarpriset 2011" har skrivit en kandidatuppsats om kvinnliga busschaufförer i ett manligt yrke. Men ingen kommenterar orsakerna till att två tredjedelar av personalvetarna är kvinnor.)</span></span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;"></span>Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4713980651340107366.post-90192578746140401892012-01-21T14:06:00.003+01:002012-01-21T14:54:40.253+01:0074 - Akut grundskolematematik - Lektion 2<span style="font-family:arial;"><strong>Kunskapsvetenskap förordar holistisk matematik</strong>. För lektion 2 planeras två skilda elevaktiviteter: Att se systemen (del <strong>1</strong>); Att beräkna multiplikation och division (del <strong>2</strong>). Del <strong>2</strong> är elevens eget önskemål. Del <strong>1 </strong>planeras med kunskapsvetenskap och elevkännedom. Syfte: Att skapa en mångfaldig åskådning och skapa säkra, innehållstrogna och komplexa begrepp för <em>"storheter, grundenheter, beteckningar"</em>. Lektionen ska leda till att eleven ser hur mätsystem fasar in i varandra! Eleven ska skaffa sig en sökprocess som prövar och jämför system! Hon ska i framtiden, i möte med andra storheter, kunna söka nya systems kärnpunkter och mätspecialiteter - och förstå tillämpningen! </span><br /><br /><strong><span style="font-family:Arial;">Metod: Elevens egenredovisning</span> </strong><br /><span style="font-family:arial;">Skriv upp alla storheter du kommer ihåg! Ange deras grundenhet och beteckning! Vårda uppställningen! Eleven har gjort sin hemläxa. Första uppställningen blir som läxuppgiftens. - Nu gör vi om uppställningen tillsammans! Listan skrivs om av eleven två gånger under dialog. Systemen jämförs. Längd, area, rymd ställs vid sidan av varandra. Vi lägger till prefix och 10 potenser. Den nya listan blir hemläxa. </span><br /><br /><span style="font-family:Arial;"><strong>Kritik mot läromedlen:</strong> Båda läromedlen presenterar storheter enligt vardagslivets "betydelseordning". Båda läromedlen presenterar solokapitel istället för systemsyn. Läromedlen har utvecklats till färgglada bilderböcker. Men "pratbubbeltext" och illustrationsöverlastade kapitel förvillar mer än de förklarar. Man har satsat på att omständligt förklara vad som är lättast att illustrera. Kunskapsanalytikern saknar läromedelsutveckling mot logisk <em>"ämnesmekanism"</em> och <em>"holistisk matematik"</em>. </span><br /><br /><span style="font-family:arial;"><strong>Kunskapsvetenskap förordar:</strong> Eleven ska steg för steg vägledas till <em>"mångfaldig"</em> systemåskådning och till <em>"säkra, innehållstrogna och komplexa"</em> begrepp. Storheterna längd, area, rymd, placeras bredvid varandra så att deras familjelikhet öppet demonstreras. Grundenheterna meter, kvadratmeter, kubikmeter - återknyts med bilden från lektion 1. Se begreppen! Se systemet! Lägg till mer detaljer efter hand. Vanliga prefix som <strong>kilo-</strong>gram, <strong>hekto-</strong>liter, <strong>centi-</strong>meter säger, dels att kilo- betyder tusen, hekto- betyder hundra, centi- betyder tio, var <em>"orden"</em> än dyker upp. Dels att 10 potenser betyder antal nollor eller antal decimaler och relaterar till prefix och grundenhet. Lektionen visar hur meter (m) och kvadratmeter (m . m) och kubikmeter (m . m . m) egentligen är obekanta bokstavsvariabler (jämförbara med x och y). Det måste till <em>"mätning"</em> av längd, bredd, höjd i <em>"antal"</em>, exempelvis meter eller centimeter. Detta är förberedelser för att kunna operera med ekvation, algebra och tillämpa begrepp som <em>"variabler", "konstanter", "uttryck"</em>. </span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;"><strong>Lärarkontakt:</strong> På förfrågan har läraren skickat en lapp om vad eleven behöver befästa. <strong>Från åk 8:</strong> bråkräkning; procenträkning (inkl problemlösning); statistik, tabeller och diagram; negativa tal, variabler och uttryck; ekvationer (enkla). <strong>Från åk 9:</strong> potensräkning (enkla samt tiopotenser); bråk och procent räkning (inkl problemlösning); enkel sannolikhetslära; geometri och (cirkeln, omkrets och area); enkla kvadratrötter. <strong>Klassen kommer följande veckor att läsa:</strong> rymdgeometri och därefter det avslutande kapitlet om uttryck med variabler och funktionslära. </span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;"><strong>Mentor och förälder</strong> önskar flera och nära omprov så att eleven <em>"strävar mot fastställda mål"</em> (den moderna coachningens mantra). Det var en stressad elev som mötte upp till lektion 2 med lapparna. Första omprovet är schemalagt till 25/1 (efter bara tre extralektioner). Därefter omprov den 15/2; 28/3; 25/4; 23/5. Läraren ställer välvilligt upp på vilken turordning som helst. Proven ligger redan klara. Kunskapsanalytikern säger STOPP! </span><br /><span style="font-family:Arial;"><strong>Fortsättning följer efter lektion 3.</strong> Kommentera till <a href="mailto:kerstin.im.holm@kunskapsvetenskap.se">kerstin.im.holm@kunskapsvetenskap.se</a> </span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;"></span>Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4713980651340107366.post-68680224680964414482012-01-18T10:44:00.003+01:002012-01-18T11:28:28.088+01:0073 - Akut matematik för sista terminen i åk 9<span style="font-family:arial;">Kunskapsvetenskap, våren 2012 - en tillfällig matematik akut. Inför sista grundskoleterminen får eleven veta att hon inte har uppnått kunskap nog för att få betyget "godkänt" i matematik. Ändå har hon tillbringat åtta och ett halvt år i en vanlig svensk skola; haft vanliga lärare; varit en vanlig, organiserad och lyssnande elev. Det finns inga språkproblem; inga personkonflikter lärare/elev; inget skolk; inte någonting speciellt att sätta fingret på. "Dyskalkyli?" frågar en kompis till tröst - en som också är drabbad. </span><br /><br /><span style="font-family:Arial;">Med kunskapsvetenskap, ska vi två, grundskoleleven i avslutningsklassen och analytikern, tillsammans försöka knäcka mattekoden under pliktskoletidens sista termin. Svensk matematikundervisning ska utmanas med kunskapsanalys. Ett nytt angreppssätt ska fokusera <em>"ämnets mekanism"</em> och tillvarata <em>"elevens tanketrösklar"</em>. Texter som används är Skolverkets undervisningsplan, två läromedel i matematik, ett nationellt prov samt <em>"Formler i matematik som får användas på ämnesprovet i årskurs 9"</em>. Det sista dokumentet förstod eleven inte alls. Elever missar alltså till och med anvisade hjälpmedel! Forskningsintervjuer, gjorda med gymnasielärare i matematik år 1997 (rapport Holm 1998), utgör också fundament. </span><br /><br /><span style="font-family:Arial;">Kunskapsvetenskap framhåller två nycklar i matematik. Dels måste beräkningar i de fyra räknesätten vara absolut entydiga i begreppssäkerhet och algoritmanvändning. Dels måste <em>"storheter, grundenheter, beteckningar"</em> i av Skolstyrelsen, utvalda måttsystem vara säkra och innehållsrika. Den första lektionsplaneringen omfattar därför två sammanställningar gjorda efter kunskapsvetenskap och gemensam erfarenhet. Den första bilden visar förhållandet mellan längd - yta - rymd. Det andra dokumentet är en översikt över de fyra räknesättens begrepp. Hemläxan innehåller också att inpränta <em>"algoritm"</em> betyder <em>"beräkningsmodell"</em> och matematik innebär att <em>"beräkna, mäta sortera"</em>. </span><br /><br /><span style="font-family:Arial;"><strong>Kritik mot läromedlen:</strong> Böckerna gör förvillande sammanblandningar. Inget av läromedlen skiljer mellan rymd och volym. Citat: "<em>Litersystemet används ofta när man ska beskriva volymer som inte är så stora, t.ex. när man bakar och lagar mat."</em> Texten saknar både klarhet och noggrannhet. </span><br /><span style="font-family:Arial;"><strong>Kunskapsvetenskap förordar:</strong> Storheten <strong>rymd</strong> tilldelas grundenheten <strong>kubikmeter</strong>. Storheten <strong>volym</strong> tilldelas grundenheten <strong>liter</strong>. Då blir det logiskt att tänka att geometriska kroppar har "rymd" medan storheten "volym" fokuserar innehållets måttenheter kilogram och liter. Den tankeregeln förbereder för att se skillnaden mellan"rummets dimensioner" och "massans egenskaper". </span><br /><br /><span style="font-family:Arial;">Båda läromedlen förvillar när de använder begreppet bas för rätblock. Citat: <em>"Sidorna i en rektangel kallas längd och bredd. Inom matematiken säger vi ibland bas och höjd istället."</em> Dålig rekommendation! </span><br /><span style="font-family:Arial;"><strong>Kunskapsvetenskap förordar:</strong> Begreppen <strong>längd - bredd - höjd</strong> används för bestämda geometriska kroppar. Begreppen <strong>bas och höjd</strong> används för andra bestämda geometriska kroppar. Återstår att skapa en regel. </span><br /><br /><span style="font-family:Arial;">Båda läroböckerna är förvillande vid division. Det som 1993 är rekommendation har 15 år senare blivit regel. Läroboken 2008 benämner täljare, nämnare, kvot. Så gör eleven också. Men hennes bråkalgoritm räcker inte till för beräkningar med större huvudräkningstal.Och hon kan inte sätta decimalkomma. När jag visar beräkningen med algoritmen 758 : 5 = 151,5 som beräknar siffra för siffra och inkluderar decimalkommats placering - ropar hon till! Är det så man sätter decimalkomma? </span><br /><span style="font-family:Arial;"><strong>Kunskapsvetenskap förordar:</strong> låt addition och subtraktion vara spegelbilder av varandra och låt multiplikation (punkt) vara spegelbild till division (kolon) och låt bråkstreck, nämnare och täljare tillhöra bråktalen. "Devisor" och "nämnare" görs återigen till två skilda operatörer. </span><br /><span style="font-family:Arial;"><strong>Fortsättning följer efter nästa lektion!</strong> Kommentera till <a href="mailto:kerstin.im.holm@kunskapsvetenskap.se">kerstin.im.holm@kunskapsvetenskap.se</a></span>Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4713980651340107366.post-41220155127554407452012-01-05T10:40:00.002+01:002012-01-05T11:02:38.691+01:0072 - Kunskapsvetenskap: Rosdiagrammet över svensk pedagogik blir skrämmande<span style="font-family:arial;">Kunskapsvetenskap siktar mot ämnesregler och logiska tanketrösklar. Men dessa aspekter saknas i den pedagogiska disciplinen. Florence Nightingale lyckades förändra synen på behovet av en bättre sjukhushygien genom sitt rosdiagram som visade att långt fler dog i sjukhussängen än i strid under Krimkriget på 1800-talet. Det var skrämmande för samtiden att se bilden: döda i strid (svart), döda i explosioner (rött). Och den stora sektorn (blå) som betecknade döda av infektioner i sjukhussängen. </span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;">När svenska pedagogikavhandlingar (1910 - 2011) redovisas i mitt rosdiagram påvisas pedagogikens obalans. Där talar rosdiagrammet tydligare, än de nationella och internationella utvärderingar varifrån dess data är hämtade. Två fält: elever (grönt) och stoff/pedagogik (blått) anses i kunskapsvetenskap vara skolans kärnverksamheter. Dessa fält är små i de flesta epoker som istället domineras av politiska avhandlingar (orange) och lärarfältet (brunt). Det senare växte explosionsartat på 2000-talet. Av tekniska skäl kan bilden på rosdiagrammet endast beställas via e-mail från <a href="mailto:kerstin.im.holm@kunskapsvetenskap.se">kerstin.im.holm@kunskapsvetenskap.se</a> </span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;">Rosdiagrammets data visar att även i en epok där det råder balans mellan samtliga fyra fält (1910-1947), är elevfältet inte sammankopplat med ämnenas mekanismer. Avhandlingarna undersöker psykologiska aspekter som intellektuella könsdifferenser (experiment), inlärningsprocesser, minnets struktur, funktion, utveckling osv. Den tidiga pedagogikens modeord är "adolscens" (levnadsåren mellan 15 och 20). Det pedagogiska modeordet år 2011 är "diskurs". Avhandlingarna är "formella samtal" om förskola, konstdidaktik, ideologiska implikationer av skolutveckling osv. Elevfältet berör elevattitytyder, elevstrategier, elevförändringar, framgångsfaktorer, osv. En lovande avhandling i fältet stoff/pedagogik handlar om <em>"negativa tal, metaforer, begriplighet</em>". Men näranalysen visar att avhandlingsförfattaren tar sin utgångspunkt i synen på matematik som en social konstruktion - och så föll den sakligheten. </span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;">Det senaste tillskottet i kunskapsvetenskap är <span style="font-family:verdana;"><strong>Rem tene-metoden(R)</strong></span> vars andemening lyder: "<em>håll dig till saken"</em>. Tillsammans med <span style="font-family:verdana;"><strong>KMK-Systemet(R)</strong></span> utgör de hjälpmedel när pedagogikens rosdiagram förändrar synen på skolans kunskapsuppdrag såsom Nightingale lyckades förändra sjukhusens hygientänkande. </span>Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4713980651340107366.post-38086797132190345462011-11-23T11:20:00.002+01:002011-11-23T11:46:15.945+01:0071 - Kunskapsvetenskap: Ny bok "Filosofiska myter om Kunskap"<span style="font-family:Arial;">Boken öppnar för <strong>"ämnets mekanismer"</strong>. Syftet är att ge chefer, projektledare, konsulter sakliga debattargument när filosofi försöker ersätta flumpedagogik. Kunskap är ett <strong>"arbetsinstrument"</strong> i individens händer. Men på 50 år har paradigmskiftet gått från <em>"utbildning"</em> till <em>"lärande"</em>. Som kunskapsanalytiker kräver Holm nya tankar för framtiden. Mätningen av elevernas stoffåtergivning får inte kallas <em>"kunskap"</em>. Chefsansvaret: att motivera och utveckla individen är inte "<em>kunskap om sak i arbetslinjen"</em>. </span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;">Textutdrag ur boken <em>Filosofiska myter om Kunskap</em>: Körtekniken i bil, blir vad du tänker. Att köra ryckigt eller lugnt är skillnaden mellan att tänka: Hinner jag över? eller Hinner jag stanna? Kunskap blir också vad du tänker <em>"Jag är lärande!"</em> är en passiviserande tanke. Att tänka <em>"Jag är erkännande!"</em> ... fördjupar den egna kunskapen om föremålet (s 51). </span><br /><br /><span style="font-family:Arial;">(s 18) Människor som slutar i företaget --- tar sin kunskap och går och ibland drar de andra anställda med sig. --- Själva specialistkonstellationen gör företagandet. </span><br /><br /><span style="font-family:Arial;">(s 18) ... värdefullt för personalfunktionen, att äga ett ord, <strong>kunskap</strong>. Det innebär att man framgångsrikt skaffar sig en positionering och kan särskilja sig i företagsledningens medvetande. Avsikten är att få mottagaren, dvs ledningen, att komma ihåg i vilken kategori personalfunktionens varumärke verkar inom.</span><br /><br /><span style="font-family:Arial;">Kunskapsvetenskapens fundament är att människans kunskapsträd har <strong>tre</strong> stammar: <strong>sinnen, motorik, tanke</strong>. Text ur boken (s 43): Axel & Buck, som fick Nobelpris 2004 för doftprocessen, har visat att Kants skillnad mellan <em>"Tingets sken"</em> och <em>"Sinnenas registrering"</em> och <em>"Förståndets tänkande"</em> är en sönderdelad kedja. <strong>Motorik</strong> (s 35) exemplifieras med JAS-planets krasch inför TV-kameror 1989. Konstruktörerna av tekniken har obefintlig kunskapsteoretisk förståelse för den mänskliga motoriska kunskapens väsen. Därför fortsätter oförklarliga motorikolyckor att dyka upp ännu efter mer än två decennier. </span>Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4713980651340107366.post-89280813879270294802011-11-14T15:14:00.002+01:002011-11-14T15:41:22.233+01:0070 - Kunskapsvetenskap: Varför får inte teknik, ledning, chefer skulden?<span style="font-family:arial;"><em>"Piloterna får all skuld för Stefan Livs död"</em> skriker tidningsrubriken. Den svenska ishockeymålvakten Stefan Liv omkom (september 2011) tillsammans med 43 andra personer i en rysk flygkrasch med Jak-42. I november avger den internationella haverikommissionen sina förklaringar. Piloten ska av misstag ha lagt foten på bromspedalen istället för fotstödet. Man hittade spår av en förbjuden medicin hos andrepiloten. Piloterna har haft en nackdel att de flugit Jak-40. Utredningskällor visar att piloter som använder nyare modeller av flygplanstypen Jak blandar ihop fot- och bromspedalerna, men att det ändå upptäcks omedelbart. Sakuppgifterna är hämtade från jnytt.se: Daniel Hultqvist. </span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;">Men varför nämner inte haverikommissionen brister i teknikmanualen som skrivs av teknikkonstruktörerna, arbetsfördelningen som åvilar ledningen, befattningsutbildningen som åvilar cheferna? Redan 1995 behandlade jag den motoriska kunskapens särställning (<em>Företagsutbildarna mot en ny yrkesroll?</em>, s 37 ff). År 2004 korresponderar jag med pianovirtuosen och musikinterpreten Hans Pålsson om hans uttryck <strong>"motorikens sannskyldiga mysterium i händer och fötter"</strong>. Men fortfarande. år 2011, konstaterar ekonomer, att i företagen är de <em>"sociala sammanhangen"</em> allt, medan <em>"kunskapslinjen"</em> är naturlig och oproblematisk (Projektvärlden 2/2011). Jag har gång på gång hävdat att JAS-planets krasch inför TV-kameror, år 1989, bottnar i att ingen förstod sig på den <em>"mänskliga motorikens natur"</em>. </span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;">När jag läser om Jak-42-olyckan och haverikommissionens förklaringar når min maktlöshet sin botten. Det är ingen glädje att bli sannspådd. I min nypublicerade bok <em>"Filosofiska myter om Kunskap"</em> sägs (s 35), att tekniksamhället inte har dragit konsekvenserna ur joy/stick/dator-olyckorna och därför kommer vi att se nya kunskapsteoretiska motorikolyckor. Hur många behövs innan systemaktörerna vaknar? Tänk! Fotstödet i din bil blir ombyggt till gasreglage? Du behöver inte vara kunskapsanalytiker för att slå ifrån dig skuldfrågan eller för att förutsätta många nya olyckor. Låt därför, äntligen, en saklig kunskapssyn ersätta beteendeteorierna!</span>Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4713980651340107366.post-45297781174208469012011-11-03T12:07:00.003+01:002011-11-03T12:31:27.263+01:0069 - Kunskapsvetenskap - Chef, talang, konsult: Slipa dina verktyg!<span style="font-family:arial;">Några seminariefrågor som utlovas i höst: <em>Är HR "otillräckliga" eller underutvecklade? Ska HR utöva kontroll eller tillit - vilken människosyn har HR? Är friktion, kreativitet, innovation något för HR? Är det dags för gränsöverskridande HR? Vad gör HR vid de mjuka frågornas monumentala återkomst?</em> </span><br /><span style="font-family:arial;"></span><br /><span style="font-family:arial;">Jag menar! Sådana frågor måste förändras till sakfrågor. Kunskapsvetenskapens mål är att företagens tankesystem ändras från <em>"utbildning/lärande"</em> till <em>"prövning/erkännande"</em>. Någon profession i företaget måste äga ordet <strong>kunskap</strong>, såsom ekonomerna och marknadsföringen äger sina ord <strong>ekonomi</strong> respektive <strong>kommunikation</strong>. En kunskapsfunktion skaffar sig en intern positionering och särskiljer sig i ledningens medvetande. Företagsledningen görs medveten om en ny kategori, där ett nytt varumärke verkar. Personalen behandlas då; inte bara i en värld som administrerar anställningskontrakt. </span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;">Nu kanske någon invänder att ordet <strong>"human relation"</strong> är viktigast i företag. Här invänder jag! Företagsspecialister är utvalda som de bästa på marknaden genom dyra rekryteringsprocesser. Då måste de också ges frihet, att i planerade och organiserade dialogprocesser skava sitt kunnande med andra företagsspecialister så att sakligheterna förbättrar affärsprodukten. Chefen har funktionsansvar för avdelningen och kunskapsfunktionen har kunskapsanalytiskt ansvar för helheten och över avdelningsgränser. Sakligheter, som vävs in i linjearbetet, stannar kvar i produktionen när talanger och vandrande kunskapsarbetare, enligt sin natur, drar vidare. </span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;">Du har pressen på dig, som intern profession, att kritiskt analysera konsulternas budskap. Du måste bemöta dem med tid och respekt och tvinga dem att tydliggöra sitt budskap. Konsulter har chans att röja upp i djungeln. Men! Då räcker det inte, att bara vara trendspanare. </span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;">Jag är first mover! Är du praktiker? Tänk då nytt! Slipa dina verktyg och relatera dem till sak. Överge beteendebedömning och konflikthantering. Se företaget som det är - en arena för vuxna, myndiga specialister som i sakdialoger förenar differentierade sakkunskaper till affärsproduktionens helhet. Bejaka den linjen!</span><br /><em><span style="font-family:Arial;"></span></em>Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4713980651340107366.post-25672453051952554392011-10-24T15:29:00.004+02:002011-10-25T09:15:05.239+02:0068 - Kunskapsvetenskap: Till chefer, politiker och institutioner som SIS!<span style="font-family:arial;">Vad har hänt med ärevördiga Swedish Standards Institute (SIS)? När jag var chef för skrivcentralen på Statistiska Centralbyrån (SCB) i Örebro (1970-tal), var SIS en institutionell klippa. SIS tillhandahöll standardiserings-instruktioner för Sveriges administration. Blanketter, uppställning av brev, pärmar, utskriftsregler, papperens hålslagsmått - You name it! - inget enskilt företag behövde lägga tid på oväsentligheter. </span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;">Nu läser jag till min bestörtning, i P&L 10/2011, att det är SIS:s "personalchef" som styr "verksamhetsstrategin" via "personalbedömnings-system". Därmed har Sveriges standardisering gjort en klassresa från extern effektivitet för hela landet, till en intern personbedömning, byggd på navelskådande kriterier. Eller vad sägs om bedömning av den anställdes: 1) affärsmässighet; 2) kunskap; 3) öppenhet? Kategorier, som sönderdelas i flera kriterier och bedöms på skalan 1-5, av chefen.</span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;">Jag säger till cheferna! Som domare och bedömare är du inte bättre än andra. Det nödvändiga består i att förmå anställda att avstå från personprocesser och ägna sig åt sakliga processer. Jag säger till löntagaren! Vill du bli mästare måste du först slipa dina verktyg. När du söker anställning: Ta tjänst i de värdigaste företagen. Sök dig till de bästa ibland mästarna. Till politikerna säger jag! För att ordna landet är det av nöden att fastställa de rätta benämningarna. Om rätta benämningar inte fastslås, motsvarar språket inte fakta. Om språket inte motsvarar fakta, kan ärendena inte föras till framgång. Kan ärendena inte föras till framgång, kan rätten och kulturen inte blomstra. Vad jag här säger! - är en travesti på vad Konfucius redan sagt i sin tidsepok 561-479 f.Kr. Men ibland behöver moderna aktörer backa bandet både kort och långt. </span>Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4713980651340107366.post-80953640138674163962011-10-15T16:34:00.003+02:002011-10-15T16:54:31.603+02:0067 - Kunskapsvetenskap: Kritik mot chefens filosofilycka<span style="font-family:arial;">Är det inte kapitalförstöring när chefer betalar företagets pengar för att lyssna på: konstnären, äventyraren, politikern, succébloggaren osv på <strong>Chefsdagen 2011</strong>? Filosofiprofessor Bengt Brülde, som kallar sig lyckoforskare, höll föredraget: <em>"Du tröttnar inte på ett arbete du trivs med"</em>. På 1960-talet utdömde Warren Bennis "<em>socialpsykologiska ledarteorier"</em> för att de var förbryllande och toppen av dimmighet. Nu tycks ingen ifrågasätta vad som än bjuds fram. Min first-mover-blick har länge väntat på att just filosofin skulle göra intrång i ledarkommersen. </span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;">Kritiken är inte enbart riktad mot Brülde. Han talar utifrån sin filosoftradition. Jag riktar kritiken mot de chefer som aningslöst lyssnar, utan att i befattningens namn pröva och ifrågasätta budskapen. Jag har skrivit boken: <em>Filosofiska myter om kunskap</em>, som publiceras om några veckor. Låt oss granska Brüldes framställning utifrån den argumentationen. Utgångspunkten är att specialistkunskap tillför arbetet en njutning som är relaterad till att vara "mästare i sak".</span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;">När Brülde säger att <em>"yttre livsvillkor"</em> har liten betydelse för människors <em>"lycka"</em>, låter det välbekant för oss som blev presenterade för Maslows hygienfaktorer. Filosofin är ännu längre ifrån arbetsuppgifterna. Då talade föreläsarna åtminstone om lön relaterat till behovstillfredsställelse. Och nu, när Brülde sätter lyckan i relation till välbefinnande, anar vi oråd som såg att Elton Mayos arbetstidsstuder 1927 var omformulerade. <em>"Trivsel och arbetstillfredsställelse"</em> hade blivit Human Realtions-rörelse, som gav många konsulter inkomst. Brüldes nyhet <em>"moral"</em> lägger ytterligare stenar i den vågskålen. För ingen vill väl påstå att moral inte behövs i arbetslivet. </span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;">Men "moral" är ett lika dimmigt begrepp som de som sociologi och psykologi har presenterat i ledarutvecklingens namn. Och filosofins kunskapsteori är inte värd namnet i praktiskt arbetsliv, vilket jag skriver om i boken. Låt filosoferna bemöta den kritiken innan cheferna låter ett nytt ämnesområde lägga nya dimridåer för ledarskapet. </span>Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4713980651340107366.post-90475601504771840692011-09-24T09:42:00.003+02:002011-09-24T10:05:31.359+02:0066 - Kunskapsvetenskap: Positivt nytänkande i HR<span style="font-family:arial;"><em>"Människosynen"</em>, ett filosofiskt ställningstagande, har tagits upp till debatt i HR. Ordet kunskap och synen på människan är två goda parhästar. Recensionen av boken <em>Att äga ett ord </em>i P&L 9/2011 blir spännande om man tänker HR. Att äga ett ord innebär att man framgångsrikt skaffar sig en positionering och kan särskilja sig i köparens (läs företagsledningens) medvetande. Avsikten är att få mottagaren att komma ihåg i vilken kategori varumärket verkar. Då kan HR inte riskera att bli sammanblandad varken med ekonomi eller kommunikation. </span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;">Ordet <strong>"kunskap"</strong> är ett varumärke som relateras till affärsidén på samma sätt som ordet ekonomi och ordet kommunikation men på helt egna villkor. Kunskapsvetenskap och människosyn betyder att specialisterna är myndiggjorda och respekteras för att de ser mer mångfaldigt och mer mångbottnat om sitt ansvarsområde. Där ekonomerna ser vinst kan då HR se kunskapseffektivitet. Företaget är en bikupa av många differentierade specialister. Verksamheten kräver effektiv integrering så att den blir ett helgjutet företag. Det som cheferna har som avdelningens funktionsansvar har HR som helhetens analysansvar. En krasch eller ett speciellt lyckat genomförande kräver analys i <em>"kunskapsteoretiska termer".</em> </span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;">Vad som förr hette "företagsutbildning", att kunskap överförs uppifrån och ned i planerad och organiserad form, betyder i kunskapsvetenskap, att differentierade specialister skaver sin arbetskunskap i planerade och organiserade dialoger om sak. Effekten sker direkt i arbetsutförandet. </span><br /><br /><span style="font-family:Arial;">Traditionell HR talar om att "utveckla och motivera individer". Synsättet visar på förmyndarmentalitet som inte passar moderna människor. Myndiga, vuxna, yrkeskunniga specialister tar sin kunskap och går om chefen eller företaget inte passar dem. Det gäller att skapa en <em>"inre belöning"</em> för medarbetarna. Direkt kunskapspåverkan i arbetet kan därför bli ett absolut medarbetarkrav och en ny nisch för HR. Men vem i etablissemanget räcker fram funktionella redskap och metoder? En studentföreträdare säger att P-programmen är så teoretiska att "man blir mörkrädd". </span><br /><br /><span style="font-family:Arial;"><strong>Kunskapvetenskap och first mover-bevis:</strong> Människosynen har lyfts till debatt i P&L 9/2011 av Lindström & Dalsvall. Men vem lyfter debatten till att omfatta <em>"tilltalet"</em> till myndiga yrkeskunniga specialister?</span>Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4713980651340107366.post-22787972420382969532011-09-20T15:00:00.005+02:002011-09-21T15:55:39.128+02:0065 - Kunskapsvetenskap: Kritik om lärandet<span style="font-family:arial;">Är du lärande eller erkännande? Tänker du din specialistkunskap som en förbrukad sopa som behöver ersättas med nytt lärande? Eller är den ditt värdefullaste redskap? Den spjutspets, med vilken du prövar och drar slutsatser om andras påståenden om sak. Liksom körteknik blir vad du tänker blir din specialistkunskap det. Att köra ryckigt eller lugnt är skillnaden mellan att tänka: "Hinner jag över?" eller "Hinner jag stanna?" </span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;">Byråkrater har manipulerat vårt kunskapstänkande sedan 1960-talet. Då introducerade UNESCO begreppet "livslångt lärande". Ländernas policyforskning koncentrerades på vad som i början kallades <em>"livslång utbildning"</em> men som snart ändrades till <em>"livslångt lärande"</em> utifrån filosofiska överväganden. Första vågen av "livslångt lärande" byggde på utbildningssociologi. Då utgick man ifrån <em>"Lifelong"</em> och <em>"Lifewide"</em> och bedömde individen: "<em>Har hon den nödvändiga viljan att lära?"</em> Andra vågen präglades av arbetets utbildande funktion, utbildning som motvikt mot vantrivsel och alienation, företagens behov, att få sig servarat ubildad, kvalificerad arbetskraft med nödvändig skicklighet och kompetens.</span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;">Målet, att skapa en "lärandekultur" har till fullo lyckats. Konsekvenserna ser vi idag. Den skapande kraften i människors tankar om sin kunskap har försvunnit. Den kraft som skapade företagen LM Ericsson, Alfa Laval, SKF, Volvo, Saab har ersatts med tanken på ett passivt lärande för att passa befintliga företag. Pröva den förlamande tanken i treenigheten <em>"Utbildning - Bildning - Lärande"!</em> Till och med filosofen och idé- och lärdomshistorikern, som lär sig arabiska, säger att han är inne i en "lärdomsprocess". Eller: Han försöker forma om sig själv en smula. Är det bara jag som känner den unkna doften av förmyndarmentalitet?</span><br /><span style="font-family:arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;">Företagen har inte ens kunnat hålla kvar väsentligheterna i <em>"organisk utbildning"</em> från 1974. Nu tror man sig kunna lagra vandrande individers kunskap i interna kompetenssystem och tyst kunskap tros kunna avkodas i fria berättelser. Det passiviserane "lärandet" behöver ersättas med tanken om kunskapens <strong>"Erkännande"</strong>. </span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;"><strong>Kunskapsvetenskap first mover-bevis:</strong> Intresset för kognition och beteende håller på att svalna i företagen (P&L 7/8 2011, s 28) Frågan är vilken modenyck som kommer istället. Fredrik Lindström & Henrik Schyffert showar om Maslows behovstrappa i <em>"Ljust</em> <em>och fräscht".</em> Frågan är när den <em>"inre behovstillfredsställelsen"</em> genom kunskapens arbetsprocesser ska upptäckas. </span><br /><span style="font-family:Arial;"></span>Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4713980651340107366.post-48948575289421651072011-08-29T13:23:00.002+02:002011-08-29T13:36:33.310+02:0064 - Förbättra arbetsnjutningen för Next Generation<span style="font-family:arial;">Som "first mover" har <a href="http://www.kunskapsvetenskap.se/">www.kunskapsvetenskap.se</a> sedan länge bloggat om företagens kunskapsproblem. Nu talar man i <em>Chef.Boken 6/2011</em> om att det är bättre att använda frågor än utlåtanden så att medarbetarna känner att de äger sina egna uppgifter snarare än bara utför order. <em>SDS 27.8 2011</em> tar upp generationsskiftet och frågar hur man gör för att behålla unga medarbetare så att de inte slutar i förtid. Kunskapsvetenskapen säger: Sakdialoger som direktverkar i arbetsuppgifterna, förstärker ämnesspecialistens inre njutning av sin arbetskunskap. </span>
<br /><span style="font-family:Arial;"></span>
<br /><span style="font-family:Arial;">Personalverktygen däremot, släpar efter. HR-chefen i ett företag berättar, <em>Personal & Ledarskap 7/8 2011,</em> att man strukturerat all utbildning genom att starta ett kompetenscenter. Fokus är introduktion för nyanställda och interna lärare i utbildningen. Men förändringen från 1970-talet är att HR-chefen utnämner en person med bakgrund som operatör och facklig representant att utföra förstudien och bli ansvarig för centret. En smart maktförskjutning men ingen skjuts för kunskapsanalyserna. Ett annat företag har satt målet att all kunskap ska vara tillgänglig för hela företaget. Anställda uppmuntras att spela in videosnuttar, vilket inte garanterar att massverktyget blir till nyttighet i verksamheten. Ett tredje företag lägger ner enormt arbete med att fastställa anställdas kompetensprofiler och samla dem i datasystem. Kriterierna sträcker sig från "bred överblick" till "kunskap om företagets affärsidé" samt att vara lugn, uppmärksam och tillmötesgående. Min kunskapsanalytiska ådra ryser. </span>
<br /><span style="font-family:Arial;"></span>
<br /><span style="font-family:Arial;">Eldsjälen berättar återigen om tyst kunskap och praktisk klokhet. Men kunskapsvetenskapen är fortfarande bättre på att förklara den praktiska kunskapens väsen och dess principiella natur. Och från konferensen rapporteras att "det undermedvetnas drivkraft" och "neuroforskning" håller på att ersätta kognitionsforskning och beteende. En annan föredragshållare menar att för att utveckla ledare måste man rikta in sig på att skapa nya kopplingar i deras hjärnor. Undrar vad myndiga chefer tycker om det framtidsscenariot? Hoppas de frågar: <em>"Var finns verktygen för sakliga kunskapsanalyser?"</em></span>
<br />Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4713980651340107366.post-26794769748991238402011-07-05T08:27:00.003+02:002011-07-05T08:58:33.193+02:0063 - Kunskapsvetenskapens storytelling<span style="font-family:arial;font-size:85%;">Visionen om specialisterna bottnar i en personlig berättelse. Som ung kvinna förflyttades jag inom Hermods till ekonomi- och personalavdelningen. Därefter har <em>"min tankevärld"</em> genomsyrats av respekten för anställdas specialistkunskap. Arbetsdialoger skaver saken; kommunikation och respektfull gruppdynamik blir naturliga biprodukter. Min <em>"teoretiska värld"</em> består av Kants begreppssystem om <span style="color:#6600cc;"><strong>"förståndets"</strong></span> självständiga tänkande om <span style="color:#000099;"><strong>"sakens" </strong></span>beskaffenhet. Ridning ses idag som nyckeln till kvinnors <em>"ledaregenskaper"</em>. Jag tillbringade mina flicksomrar på landet. Att utmana sitt mod och gå in till närmre ett ton ardennerhäst har betydelse. Man bygger upp integritet och självförtroende. Men arbetet, som Balder och jag utförde, präglades av lugn saklighet byggd på tillit istället för symboliskt och reellt våld. Det är två skilda ingångar till ledarskap. </span><br /><span style="font-family:Arial;font-size:85%;"></span><br /><span style="font-family:Arial;font-size:85%;">Arbetslivets makroperspektiv har drabbats av händelser 1972, 1977, 1982, 1983. Personalpolitiken har tvistats 360 grader - bort från kunskapsparadigmet. 2011 ser personalchefen, att <em>"utbildning"</em> börjar komma i andra hand och <em>"rätt attityd" </em>är värt mer. Hon bedömer om individen passar in i företagskulturen utifrån <em>"förhållningssätt, attityd, ambition, drivkraft".</em> Hon kan inte fånga den <strong>"talande specialistkunskapen"</strong>. Hon anser att en akademisk examen, oberoende av ämne, garanterar att individen kan inhämta kunskap (är lärande) och kan analysera och dra slutsatser. Ett synsätt som Svenskt Näringsliv dock ifrågasätter. </span><br /><br /><span style="font-family:Arial;font-size:85%;">Jag är övertygad om att företagen problemprospekterar i fel personalfält. Om detta kan jag inte kompromissa. Därför kompliceras kunskapsvetenskapens genomslag. Det räcker inte att vrida, vända, utvidga Kants verktyg så att de passar 2010-talets specialistkunnande. Kunskapsparadigmet finns inte längre med på spelplanen. Mod och integritet behövs när tunga akademiker, köpkraftiga stabsavdelningar, vilsegångna särintressen måste bemötas. Men jag frågar: Varför finns så många <strong>operationella praktiker</strong> som inte vill se och inte höra? Varför tillåter <strong>fria myndiga specialister</strong> att andra bedömer deras beteende istället för att respektera deras detaljkunskap? Och varför ser inte <strong>managementkonsulter</strong> kunskapsparadigmets överhöghet för företagens operationella verksamhet?</span>Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4713980651340107366.post-79123865638645646242011-06-26T15:20:00.002+02:002011-06-26T15:39:23.105+02:0062 - Firstmovers och kunskapsanalys<span style="font-family:arial;">År 1987 skulle jag köpa en rostfri spishäll, samt en ugn placerad i ögonhöjd. Det krävde hårda duster med hantverkare och butiker. Till slut hittades en ensam produkt i handikapputbudet. Vid samma tidsepok öppnade jag ett massutskick från banken som uppmanade privatpersoner, att ringa ett samtal och låna stora belopp utan säkerhet. Bankkraschen i Sverige kom 1990. En "firstmovers" spår inte framtiden eller kan medvetet förutsäga trenden av rostfritt eller kraschen i bankerna. Man utnyttjar sin erfarenhetsbaserade intuition och väljer eller väljer bort. Det handlar varken om spådom eller tur, utan <span style="color:#009900;"><strong>"lagrad, omedvetet appercepterad kunskap"</strong></span>. </span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;">Just nu brinner jag för anställdas specialistkunskap och förvånas över att företag bara talar om sina anställdas prestation och affärsmässighet mätt med ekonomiska nyckeltal. Företagen själva har blivit handelsvara för finansmarknaden. Du ses som "lärande" människa. Forskarna observerar ditt inlärningsbeteende, dina lärprocesser, dina minnesprodukter (man kallar dem kunskap), din hjärnas aktivitetsområden, ditt språk, dina känslor, dina attityder. Som kunskapsanalytiker frågar jag vad du ser och klassificerar sedan: Vad du apprehenderar; Vad du återger; Vad du benämner. <span style="color:#009900;"><strong>Kunskapen</strong></span> systematiseras med hjälp av din <span style="color:#009900;"><strong>åskådning</strong></span> och dina <span style="color:#009900;"><strong>begrepp</strong></span>, och klassificeras med <strong>KMK-Systemet(R)</strong>. Mål: Att fastställa vad som är, säkerställda <span style="color:#993300;"><strong>regler </strong></span>om <span style="color:#3333ff;"><strong>föremålet</strong></span>, dvs den del av affärsprodukten som din specialistkunskap ansvarar för. </span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;">Just nu betalas räkningen för finanskrisen 2008, om vilken Charles Ferguson (filmen "Inside Job") säger att det var bankrån som utfördes av bankdirektörer som inte straffats. Oheliga allianser och svängdörrar mellan - politiker, finansvärld och toppuniversitet, orsakade krisen. Samma aktörer "cashade" in. Idag måste länders skattebetalare ta konsekvenserna. De vänder ett glödande raseri mot finansmarknadens aktörer. </span><br /><br /><span style="font-family:Arial;">Just nu säger min <span style="color:#009900;"><strong>appercepterade kunskap</strong></span>, att det finns en tidsficka som ger försprång för företag som väljer kunskapsanalys före finansspekulation och för enskilda som protesterar mot forskarnas omyndigförklarande "lärande"-begrepp. </span>Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4713980651340107366.post-86788558202321742011-06-17T09:53:00.003+02:002011-06-18T09:33:13.085+02:0061 - Sapere aude! - Smaka djärvhet<span style="font-family:arial;">"Ha mod att betjäna dig av ditt eget förstånd" fortsätter Kant. Men! Den industrialiserade världen fostrar <strong>lärande människor</strong>. "Que parva que sou", Vilken idiot jag är, sjunger den spanska gruppen <em>Deolinda</em>. Omkvädet lyder "för att bli slav måste man först studera". Många arbetslösa ungdomar demonstrerar - dock ännu så länge med splittrade politiska uttalanden. Vem garanterar att protesterna 2011 inte utlöser en politisk brand lika den som startades i Paris 1968?</span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;">Ungdomarnas krav är som en kontinentalplatta på jordskorpan. Den skaver mot industrialismens kontinentalplatta. Spänningar byggs upp. Det behövs framtidstänkare som gör någonting åt de rätta skavställena. Kunskapsvetenskapen identifierar industrialismens tankevärld, som är en tvångströja för självständiga yrkesspecialister vilka smakar djärvheten i sin egen kunskap. Ändå är industrialismens tankevärld vävd av goda idéer från etik, filosofi, humanism. Goda idéer som auktoriteter i god mening använde för att styra samhällets människokännedom och sociala ingenjörskonst. Men de idéerna räcker inte till när jobben försvinner och människornas självgående ökar. </span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;">Arbetsmarknadens parter har misslyckats. Exempel på åtgärder som blivit fel är 1930-talets human relation-rörelse och lagarna om representativt medbestämmande, som följde i spåren av Paris 1968. Arbetsgivarna trodde på något som skulle åstadkomma produktionseffektivitet. Socialdemokrati/fack trodde på något som skulle åstadkomma medbestämmande över företagen. Båda särintressena missade de anställdas utrymme för kunskapsdjärvhet, vilket är basen för nyföretagande. Framtiden behöver en kritisk massa av tänkare som ändrar företagsmålet "förändring av anställda" till fokus på kunskapsinnehåll i specialistutförande och garagebolagsinitiativ. </span><br /><br /><span style="font-family:Arial;">Kunskapsvetenskap är verktyg för detta nya tänkande. Den bygger på kunskapsanalyser. Den har avtäckt, modifierat och utvidgat Kants kunskapsteori, Kants förståndsteori och Kants föremålsteori. <strong>Kunskapsteorin</strong> <span style="color:#000000;">uttrycker storheterna <span style="color:#009900;"><strong>åskådning</strong></span> och <span style="color:#009900;"><strong>begrepp</strong></span>. <strong>Förståndsteorin</strong> uttrycker storheterna <span style="color:#ff6600;"><strong>apprehension (vad jag håller fast); reproduktion (vad jag återger); recognition (vad jag benämner)</strong></span>. <strong>Föremålsteorin </strong>uttrycker storheter kring <span style="color:#3333ff;"><strong>föremålens beskaffenhet</strong></span>. Förståndet prövar och drar slutsatser både om sitt <span style="color:#993399;"><strong>eget tänkande</strong></span> och om <span style="color:#3333ff;"><strong>föremålens beskaffenhet</strong></span>.</span></span><br /><span style="font-family:Arial;"><span style="color:#000000;"></span></span><br /><span style="font-family:Arial;"><span style="color:#000000;">Teoretiskt problematiserar industrialismens tankevärld auktoriteternas människokännedom. Psykologins och sociologins storheter lägger sin makt över de flesta andra system i samhället. En föremålsteori från början av 1900-talet ska bilda exempel. Alexius Meinong (1853-1920) benämner lika många typer av objekt som det finns typer av medvetandeakter. Klassificeringen av <em>"själslivet"</em> läger makt över <em>"föremålens"</em> klassificering. Det vill säga allt som ett medvetande (föreställningar, tänkande, känslor, begär) kan rikta sig mot, benämns objekt. Människokännedomens klassificeringsbenämningar släcker ut den enskilde specialistens möjlighet att själv benämna arbetsuppgiftens föremålsbeskaffenhet. </span></span><br /><br /><span style="font-family:Arial;">Den som tänker enligt industrialismens värld talar om jobb som långa dagar för försörjning och sysselsättning. Jobbens positiva faktorer är identitet och status (psykologiska begrepp). Som motvikt hävdar kunskapsvetenskapen att sådana yttre hygienbelöningar (lön, identitet, status) har en <strong>artskillnad</strong> till den inre belöningskärna som djup specialistkunskap åstadkommer. Med dagens ofullkomliga kunskapsspråk säger man att "någon brinner för sin sak". Ingen skiljer mellan sakkunskap och passion eller mellan skolutbildning och kunskapsfördjupning. </span><br /><br /><span style="font-family:Arial;">Det gör skillnad! - om tillräckligt många tänkare väljer bort psykologins och sociologins klassificeringar. Men ännu större skillnad gör aktörer som praktiskt åtgärdar och teoretiskt föklarar viktiga skärningspunkter i utbildningssystem och arbetsliv med hjälp av kunskapsvetenskap istället för att blanda ihop oförenliga storheter med hjälp av beteendevetenskap. </span><span style="color:#000000;"></span><br /><span style="color:#009900;"></span><br /><span style="color:#009900;"></span>Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4713980651340107366.post-50345821448981013832011-05-28T14:48:00.003+02:002011-05-28T15:54:32.409+02:0060 - Politisk analys med KUNSKAPSVETENSKAP: Anders Borgs arbetslinje<span style="font-family:arial;">Ekonomiska avdelningen vid Finansdepartementet har fått beröm för rapporten "<em>Hur ska utvecklingen av arbetsmarknadens funktionssätt bedömas?"</em> Finansdepartementets tjänstemän bjuder med rapporten in till dialog om de metoder och modeller som används för att ta fram underlag till Anders Borgs arbetspolitiska reformer. Rapporten skärper tanken och identifierar viktiga frågor på ett öppet och ärligt sätt säger den granskande nationalekonomen.</span><br /><span style="font-family:arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;">Kunskapsvetenskapen tackar för dialoginbjudan och bidrar med följande analys. En arbetsmarknadspolitik som huvudsakligen fokuserar på ekonomiska incitament som att förändra skatt på arbete (öka lön) och ändra ersättningsgraden vid arbetslöshet (minska bidrag) skapar skadliga spänningar mellan befolkningsgrupper. Anders Borg nämner de sociologiska problemen men inte konsekvenserna för Sveriges kunskapskapital.</span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;">Som bollplank för kunskapsvetenskapens resonemang ska en företagsekonomisk analys av sko- och accessoarkedjan Venue Retail Group (tidigare Westins) användas. En slimmad företagsstruktur har gjort att "omsättningen per anställd" har klättrat för 1.6 till 1.9 Mkr på ett år. Spariver, högre försäljning i kvarvarande butiker har gett resultateffekt. Rörelsemarginalen hamnar på fina 9.3 procent (Di 23/5 2011). Det är med rapportens begrepp ett vinstmaximerande företag som är pristagare på en varumarknad. Rapportens andra agent är den nyttomaximerande individen som värderar fritid. Men det är en fyrkantig ekonomisk föreställning där arbetskraftens "kunskapstillväxt" betraktas som naturlig och oproblematisk. Så är inte fallet. Kunskapstillväxten i Sverige kräver bättre, vilket inte behöver betyda dyrare, arbetsmarknadspolitiska program. </span><br /><br /><span style="font-family:Arial;">Omsättning är lika med försålda varor. Därför betraktas säljare, konsulter och företagens reklam- och marknadsföringsavdelningar som nycklar till framgång och rätlinjiga kanaler till kund. "Kommunikation" är dagens modeord. Ur nationens perspektiv säger storleken på fakturering ingenting om "produktens verkshöjd" eller om företagets "arbetande kunskap i Sverige". VRG har 424 årsanställda 2009/2010 varav 266 i Sverige, då huvudsakligen i butikslinjen. Tillverkning av produkterna skor, väskor, handskar, plånböcker sker i Kina, Vietnam, Indien, Portugal, Spanien, Italien och Brasilien. VRG:s personal i Sverige är till antalet bara en droppe i svensk arbetsmarknad och kategoriseras som en låg yrkeskategori (butikssäljare). Statistiska Centralbyrån (SCB) kategoriserar befattningsinnehåll relaterat till längden på individens skolutbildning. Vad VRG som företag drar in i försålda varor mätbart i BNP, ska alltså inte förväxlas med VRG:s påvra tillskott till den svenska arbetsmarknaden. </span><br /><br /><span style="font-family:Arial;">Finansdepartementet använder AKU-undersökningarna för att samla in data. SCB, som utför AKU-undersökningarna, fick kritik redan på 1990-talet för dåliga taxonomier och kategorisering av företagsutbildning (se min avhandling 1991, s 42, 44). När <strong>företagen</strong> talade om utbildningsformerna <em>"fackutbildning, breddutbildning, enskilda studier, studier för eget syfte och utbildning i företagskännedom" </em>samlade SCB in data från <strong>individer</strong> om <em>"introduktionsutbildning, grundutbildning, fort- och vidareutbildning, övrig utbildning"</em>. Och när utbildningsledare kämpade med företagsutbildningens kritiska punkter <em>"behovsfångst, behovsöversättning, utbildningssituation"</em> gjorde de socialdemokratiska politikerna företagsutbildningen till fördelningspolitik där prioriterade "skolämnen" utsågs som medel för att stärka den enskildes ställning på den öppna arbetsmarknaden. "Coachning", som är den nuvarande regeringens politiska medel med samma mål har lika dålig träffgrad. </span><br /><br /><span style="font-family:Arial;">Politiska reformer kastar långa skuggor. Nu, efter företagens tre döda kunskapsdecennier ses arbetsmarknaden som en gigantisk utbildningsinstitution för den "lärande" människan. Anders Borgs arbetslinje håller på att göra liknande misstag utifrån en annan politiks "ekonomiska" synsätt. Rapporten nämner "skill-biased technical change" (s 24). Giovanni L. Violante redogör på nätet för det ändrade synsätt som den informationsteknologiska revolutionen medfört. Informationsproccessande utrustning och mjukvaror är bemannad med bättre betalda arbetare. Arbetarna är "skilled", dvs mer utbildade, mer dugliga, mer erfarna. Traditionellt har tillväxtlitteraturen antagit att alla arbetare har gynnats av teknologisk utveckling och produktionsförbättringar. Begreppet "skill-bias" introducerar den teoretiska möjligheten att teknologisk utveckling gynnar endast en sub-grupp av arbetare, vilket kommer att påverka "income distribution"-debatten. </span><br /><br /><span style="font-family:Arial;">Här har ekonomerna inte lyckats fånga de kännetecken hos informationsteknologin som berättigar att benämna den revolutionerande. En teknologis "skill-bias" är ingen nyhet. Den var påtaglig när TV-tekniken slog igenom och gav TV-reparatörer "skill-bias" gentemot radioreparatörer. Och när manuella skrivmaskiner ersattes med elektriska fick finmekanikerna som reparerade och servade maskinerna "skill-bias" men det gällde inte maskinskriverskorna. Ett annat kunskapsexempel är JAS-planets krasch inför TV-kameror 1989. Olyckor med flygplan, fartyg, spårvagnar berodde på att intressenterna av "joystick/dator-tekniken" inte kunskapsteoretiskt förstod sig på den motoriska kunskapens väsen. Det finns en benägenhet att problematisera från jämställdhets- och sociologiska perspektiv och slippa förklaringar genom att hänvisa till den mänskliga faktorn som en "svart box". </span><br /><br /><span style="font-family:Arial;">Finansdepartementet behöver vidga bedömningen av arbetsmarknadens funktionssätt till att även omfatta teknikutvecklingen, förklarad med kunskapsvetenskapens terminologi. Kunskapsvetenskapen fokuserar noden mellan arbetsuppgift och arbetsspecialist. Analyskategorierna bestäms bl a av hur data härleds till föremål, kunskap, förstånd, sinnen, motorik. Kunskapsvetenskapen fokuserar två ingångar: data om arbetsuppgift/teknik och data om specialist/kunskapsinnehåll. </span><br /><br /><span style="font-family:Arial;">En teknik kan relateras både till kund och brukare. TV ger kund/brukaren upplevelser. Elskrivmaskinen effektiviserade brukarens (maskinskriverskans) arbetsuppgifter, men kund är företaget som köper arbetsutrustningen. TV-reparatörer och finmekaniker är två yrken som uppstod mellan tillverkare och brukare/kund. Tekniken i elskrivmaskinen och tekniken i flygplan, fartyg, spårvagn har skilda kännetecken när det gäller brukarens "kunskapsnod". Både bruket av elskrivmaskinen och bruket av joystick/dator är analysbara inom kategorin för motorisk kunskap. Den inlärda specialistfärdigheten störs oåterkalleligt av joystick/dator-reglagen men inte av skrivmaskinselektrificeringen, vilket kunskapsvetenskapen kan förklara kunskapsteoretiskt. Den analystekniken behöver införas vid tekniska högskolor och andra utbildningsinstitutioner. </span><br /><br /><span style="font-family:Arial;">Informationsteknologin är mycket mer komplex än någon teknik vi hittills använt i arbetslivet. Visserligen har informationsteknologins hårdvara samma kännetecken som TV, skrivmaskiner, flygplan, fartyg, spårvagnar. Mjukvaran i form av program är inte heller väsensskild till de verktyg som behövs i tillverkningsindustrin. Det verkligt revolutionerande i informationsteknologin är att den resulterar i en fundamental förändring i partnerskapet mellan IT-företag och kund. Konsulten från IT-leverantören går in i kundföretaget och analyserar kundens affärsmål och konstruerar i bästa fall en unik tekniklösning. Men i sämsta fall "kränger" säljaren/konsulten en standardiserad processbearbetning av onödig information, helt enkelt därför att uppgifterna är lätta att samla in och processbearbeta. Kundföretagets specialister på berörda avdelningar måste därför bjuda motstånd och gå in i en kunskapsteoretisk dialog med leverantören. Chefsrollen förändras radikalt. </span><br /><br /><span style="font-family:arial;">Arbetsmarknadspolitiska program handlar inte bara om arbetslösa, lönebildning, arbetskraftsdeltagande. Det handlar i hög utsträckning om en politisk vilja att styra strukturerna så att Sverige får en kunskapsekonomi. Företag ska värderas utifrån produktens verkshöjd och nyttan på den svenska arbetsmarknaden där arbetskraftens specialistkunskap ska kunna verbaliseras i kunskapstermer.</span>Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4713980651340107366.post-90826482521393875992011-05-17T13:51:00.003+02:002011-05-17T16:24:20.679+02:0059 - Anställdas kunskap är en bortglömd nyckel i CRM-system<span style="font-family:arial;"><span style="color:#993300;">Customer Relationship Management (CRM)</span> är idag nästan liktydigt med införande av kommunikationslinjerade IT-system. Erik Philipson säger i annonsbilagan <em>"Värdefulla kundrelationer"</em> Di 15/5 2011 att problemet är företagens "Key Performance Indicators" (KPI:er). De tenderar att bli många, svåröverblickbara och motsägelsefulla så att de inte är offensiva styrverktyg. Ofta står bara den finansiella resultaträkningen kvar. Även om kvalitetsbristernas kostnader ofta finns mellan säljavdelning och leveransavdelning fokuserar ändå organisationen på marknadsföringen i sig, försäljningen i sig, leveransen i sig, servicen i sig som vertikala stuprör. Andra kritiker anger IT-konsulternas timdebitering som en bromskloss för kvalitetsutveckling av IT-system. </span><br /><span style="font-family:arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;"><span style="color:#993300;">IT-industrin har revolutionerat både personaltänk och teknologi</span>. Tänk på personalens betydelse och ta del av några av Veckans Affärers företagsanalyser från våren 2011. Råvaror som kakao, socker, mjölk står tillsammans med emballage för cirka 60 procent av Cloettas direkta produktionskostnader. Moberg Derma har nagelsvampspreparat som produkt. Analysen av Cybercom säger att marknaden inte gillar att företaget får nästen hälften av intäkterna från uppdrag från telecomsektorn. Ericsson och Nokia ger inte längre glans i kundregistret. Men högutbildade och erfarna ingenjörer finns det alltid plats för. Micronics Mydata gör mycket dyra investeringsmaskiner, dvs maskiner som gör fotomasker vilka krävs för att elektronikindustrin ska kunna serietillverka platta bildskärmar och halvledare med nanometerprecision. </span><br /><br /><span style="font-family:Arial;"><span style="color:#993300;">Kvalitetssökande kundsystem har ingen hjälp av börsanalytikernas eller SCBs analyser</span>. Taxonomier och listningar saknar språk och benämningar för företagens produkt/personals varianser av kunskap. Därtill kommer att IT-industrin själv är en paradox. Samtidigt som IT-konsulterna utgör värdezon och har möjlighet att skapa mervärde för både kund och hemmaföretag så "kränger" de hemmaföretagets givna IT-system. IT-systemens krav på enkelhet i mängdbearbetningen kväver ihjäl kundrelationens krav på extraordinära IT-lösningar. Systemkvaliteten går att mäta säkrare i kundföretagens fel, stopp, missar än i leverantörsföretagets intäkter. </span>Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4713980651340107366.post-86971937380495844612011-05-06T18:18:00.004+02:002011-05-06T19:16:35.575+02:0058 - Tacksam för kommentarer och hjälp att vidarebefordra texten till Vineet Nayar, HCLT<span style="font-family:arial;">Yes, MR. Nayar, the EFCS-thought is good! </span><br /><span style="font-family:Arial;"><span style="color:#993300;">Instead of follow up with a "but"</span> I have depth and interpret your thought from my point of view: The theory of knowledge. I am a Ph.d and my focus is on "the specialist as a spectator and a scanner of the task". So when you named "value zon" I have named the "nod" between twig and leaf (task and specialist)": And what you named negatively "employee attrition" have I named positively "knowledge attrition", because it is when we analyze, considerate, acknowledge our statement in an attrition with other specialist or customers about the task, the "task in itself" will be better treat. When reading your book I have made 48 such remarks in this ambition, to depth and interpret and give a knowledge perspective on your text. </span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;"><span style="color:#993300;">My language of thought is Swedish</span>. And I am very good to find toughtsystem like yours in a text of English or find Immanuel Kants toughtsystem in a text of German. But I am not a specialist neither to write nor speak English or German. I hope you will apply your catalyst "see behind the mountain" to realize that thought are stronger than language barriers.</span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;"><span style="color:#993300;">In fact of all the good you say</span> about the interactions system in HCLT I have confidence that this text will reach you. And in confidence of your search and found of upside/down-thought I am confidence that you will see the possibilities to strengthen up your systems with catalysts from the perspective of knowledge. I hope someone will fine a way to communicate all my 48 comments to you. </span>Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4713980651340107366.post-69022884476206016272011-05-04T16:45:00.002+02:002011-05-04T17:01:27.074+02:0057 - Företagens värdezon kräver en akademisk debatt<span style="font-family:Arial;">Vineet Nayar, vd för HCLT, presenteras i <em>"Chef.Boken"</em> 4/2011. Äntligen har kunskapsvetenskapen en praktikbeskrivning att lägga modell över. Andreas Werr och Philip Runsten från Stockholms Handelshögskola och texterna i <em>"Projektvärlden"</em> 1, 2/2011 får bilda bollplank för en diskussion. </span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;"><span style="color:#993300;">Werr & Runsten accepterar inte min tolkning</span>, att deras åtgärdsförslag i artikeln <em>"Utveckla gruppens kollektiva förmåga"</em> tillhör "beteendelinjen" eller att kännetecknen kretsar kring gruppens emotionella kännande av samarbetsklimatet. De förklarar mer sönderdelat: Hur gruppen organiserar sitt arbete. Vilka normer gruppen följer beträffande att hjälpa, att lyssna, att uppmuntra varandra. Hur deltagarna bidrar i diskussionerna. Jag ser ännu tydligare härledningen till 1970-talets grupptekniker. På liknande sätt prövar och tolkar Werr och Runsten allvarligt min text. De fångar min ambition, att nå fördjupad förståelse bland specialisterna av den egna och andras specialistkunskap. Men denna, min strävan, ser Werr och Runsten bara som naturlig och oproblematisk. Nayar benämner specialisterna kunskapsmöte med kund för HCLT:s "värdezon". </span><br /><span style="font-family:Arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;"><span style="color:#993300;">Forskarsamhället måste uppnå en "tiping point"</span> där förändrare ser kunskapens "punkt A". Werr och Runsten kan hänvisa till "mycket tidigare forskning" bara därför att stora delar av forskarsamhället idag köper idén om att kunskap alltid uppstår och utvecklas i "sociala sammanhang". Min väckarklocka ringde när jag kartlade forskningen om Kant och fann forskare som lade en "positivistisk modell" över <em>"Kant´s theory of knowledge</em>". Kuhns paradigmdebatt tog längre tid att genomskåda. Begreppet "paradigm" var inte kännetecknet utan Kuhns "sociologiska perspektiv". Kunskapsvetenskapens analyser kan ofta acceptera "beskrivningar" medan "förklaringarna" icke-accepteras. Kants beskrivningar om förståndet och föremålens beskaffenhet accepteras. Men hans förklaringar med hjälp av den gamla greken Aristoteles kategorilära accepteras inte. Kunskapsvetenskapen synliggör linjer. Marx men även Comte (sociologins fader) tillhör samma linje där samhällets produktionsresurser utgör "punkt A". Även Popper, som fick många efterföljare till "piecemeal social engineering" hör hit. Slutsats: Kunskapens "punkt A" är inte sociologi utan kunskapsteori. </span>Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4713980651340107366.post-91884490712716529002011-04-21T13:16:00.003+02:002011-04-21T13:39:51.337+02:0056 - Ledarskapsträningens medarbetarsyn är vår tids skam<span style="font-family:arial;">Tre industriella revolutioner namnges av en nybliven professor (SDS 15.4 2011). Den första är ångmaskinen. Den andra är elektriciteten och förbränningsmotorn. Den tredje är mikroprocessorer, datorer och smarta telefoner. Som kunskapsforskare är det lika förvånande varje gång, att lärda från olika områden kan se och vara överens om teknikrevolutionerna medan ingen någonsin nämner den arbetskraftsrevolution som ligger bakom den tredje industrirevolutionen.</span><br /><span style="font-family:arial;"></span><br /><span style="font-family:Arial;"><span style="color:#993300;">Under de två första industriepokerna</span> räckte det med att en anställd valdes för rätt arbete, utbildades för den bestämda uppgiften och utförde den i nära samförstånd med chefen. Det gällde antingen företaget tillverkade industrivävda tyger eller industribyggda fordbilar. Men den tredje teknikrevolutionen vilar på att människor tänker självständigt i sak. Företaget som säljer databehandlingssystem behöver konsulter som kundanpassar produkten antingen det gäller lönesystem eller industrisystem. Kundföretagens specialister måste kunna prägla systemen med kundprospekterad anpassning. Datadesigner måste kunna tänka självständigt för att skapa nya applikationer och nya programvaror. </span><br /><br /><span style="font-family:arial;"><span style="color:#993300;">Vår tids hemliga skam</span> är att denna tankerevolution är osynlig inom forskningen. Inom lärosätena gäller synen på den "lärande människan" och den "anställdes motstånd mot ny teknik" har gjorts till sanning. Ett konsultföretag som är helägt av Uppsala universitet får utgöra exempel på dagens forskarspråk riktat mot organisation, ledarskap och human resoruce management. Man talar om "verksamhetsnära orientering" och så får kursdeltagarna träna och pröva de teorier, metoder och verktyg som forskningen bjuder fram. Med "akademiskt förhållningssätt" menar man ett nyanserat och kritistk reflekterande (men om vadå?). En "inspirerande pedagogik" utgår från att deltagarna "lär på olika sätt". Lägg märke till hur långt språket är från noden mellan arbete och människa.</span><br /><br /><span style="font-family:Arial;"><span style="color:#993300;">Idag är det endast kunskapsvetenskapen</span> som har teorier, tankemodeller och redskap som står i direktkontakt med företagets operationella verksamhet. Psykolgiska inlärnings- och attitydinstrument är däremot, alltid som art, fjärmade från arbetsspecialisternas mångfaldiga åskådning och fullständiga begrepp om sina företagsuppgifter. </span>Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4713980651340107366.post-21620043177711379612011-04-13T16:37:00.006+02:002011-04-14T09:35:17.623+02:0055 - Sökes: Marknadsförare till en ny sida av företagsledningarnas skrivbord<span style="font-family:arial;">Arbetet som utbildningsledare i ett kunskapsföretag (Hermods) har lett till att jag själv blivit analyserad kors och tvärs. Jag känner mig själv väl i konsulttermer. Men jag känner också konsulternas redskap. Och jag har suttit på samma skolbänkar vid universitet och konsultutbildningar som mina kollegor, hermodskonsulterna. Med sitt arbete sålde de en speciell hermodskompetens: "Att pedagogiskt kunna omarbeta material från ledningen till stora grupper av anställda". De satt på den sida av skrivbordet där budskap skulle föras ned till de anställda. Mitt uppdrag var att tillvarata mina kollegors specialistkunskap. Vägen går då från organisationen upp till ledningen. </span><span style="font-family:Arial;"></span><span style="font-family:Arial;"><span style="font-size:100%;color:#993300;"><strong><em>Ett möte</em></strong></span> med EFLs vd, Pia Sander den 12/4 2011, har skapat ny förståelse för skillnaden. En av grundarna till företaget Celemi, dess chefspedagog Klas Mellander, är en gemensam nämnare för Pia Sander och mig. Mellanders verksamhet var från början en avknoppning från Hermods. En annan grupp kollegor avknoppades när företaget Hermods skänktes till staten 1975 och insorterades under Liber Grafiska AB. Fem konsulter använde då samma hermodskompetens i det nystartade företaget Utbildningsproduktion. </span><span style="font-family:Arial;"><strong><em><span style="color:#993300;">En björn väcktes</span></em></strong> när Pia Sander frågade vilken pedagogisk metod som jag använder i kunskapsvetenskap och KMK-Systemet(R). Svaret handlar inte om en pedagogisk metod. Jag för inte med konsistens ut ett budskap i dialog med anställda, som ska upptäcka och visualisera budskapet genom aktion (Celemis hemsida 2011). Mitt typexempel från 1979 handlar om specialister från redaktion, ateljé, tryckeri som skaver sin specialistkunskap mot varandra och reducerar reprokostnaderna med i genomsnitt 30 procent enligt redaktionschefens PM. </span><span style="font-family:Arial;"><strong><em><span style="color:#993300;">Kunskapsvetenskap och KMK-Systemet(R)</span></em></strong> är en abstrakt kunskapsgrammatik. Den benämner kunskap utifrån dess källor: tanke, sinnen, motorik. Den utgör redskap för att specialistdialogerna verkligen ska handla om åskådningens mångfald och begreppens säkerhet, innehållstrohet, komplexitet i sak. Jag hoppas att en lika skicklig marknadsförare som gjorde Celemi starkt, hittar min sida av företagledningarnas skrivbord. </span>Unknownnoreply@blogger.com0