32 - Om oktoberkonferensen "nu2010 Dialog för lärande" riktad mot högre utbildning

Kommer pedagogikämnets smygorganisation att underminera svenskt näringsliv? Lars Owe Dahlgren är Sveriges representant i konferensens nordiska dialog. Dahlgren är professor vid "institutionen för beteendevetenskap och lärande" i Linköping. Institutionen är kopplad både till filosofiska fakulteten och till utbildningsvetenskap (läs lärarhögskola). Dessutom ingår "Human Resource Management and Development" som ett av åtta ämnesområden. Pedagogikämnet håller nu samman alla nivåer från förskola till arbetsliv under studieobjektet "stöd för lärande".

Arbetslivet behöver en utveckling åt motsatt håll. Redan på 1990-talet såg forskare att fröet till framtiden låg i mötena mellan människors tysta kunskap. Tyvärr omformulerade forskarna själva sin klarsyn till "arbetsmiljö" och "sociala möten". Men arbetsspecialisten är inte "lärande" och mål för forskarnas individutvecklingsteorier utan är ett eget litet företag inom företaget i kraft av att kunna se affärsuppgiften genom sin "mångfaldiga specialistkunskap".

På den tankegrunden kan man tänka den hädiska tanken att "individbedömning" är en "hästkärra" i både utbildningssystem och arbetsliv. Dahlgren tog i en föreläsning (3.11 1997) upp sprängexemplet med hästkärran och bilen. De första bilarna såg ut som hästkärror minus hästen. Det tog ett par tre decennier innan man gjorde sig av med den begränsande tanken. Utbildningssystemens nya "biltanke" anser Dahlgren vara inlärningsforskning (Martongruppen vid Göteborgs universitet). Men tyvärr begränsas även Martongruppen av "lärandetanken" och "beteendefokusering". Man sorterar studenter - men nu efter studenternas förståelse av yta/djup; atomism/holism.

Min poäng är att högskoleundervisning är mer än studentsortering efter inlärningsprinciper. Och arbetslivets nya utmaning är riktad till arbetsspecialisterna och uttryckt av Kant: "Våga Veta". Ämnets saklighet kan inte längre reduceras till svarta-box-tanken. Djuren kan inte undervisa. Det kan bara människan. Enbart människan kan sönderdela ämnet efter kunskapsteoretiska lagar så att det kan förmedlas effektivt och säkerställt och så att ämnesspecialister kan uttrycka sig sakligt. Men hur ska nu2010 kunna öppna ämnesfönstret när konferensens tyngdpunkt fokuserar det efterkommande ledet "informationsteknologi och kommunikation"?

31 - En skicklig befolkning har inga förmyndare

Tyvärr ställer sig Sveriges systembyggare som förmyndare över människor i skola och arbetsliv. Befolkningen anses "lärande" på alla systemnivåer. En omdaning av svensk ekonomi måste ske säger Jan Edling Vinnova i Veckans Affärer 35/2010. Sverige måste minska beroendet av storföretag som inte genererar jobb på hemmamarknaden. Satsa på tjänster inte bara "personnära tjänster" utan "företagsnära tjänster" och "industrinära tjänster". Ta exempelvis Volvo Aero som förutom flygplansmotorer ocså säljer simuleringar av olika scenarier, eller teknikföretaget Sweco som stadsplanerar helt nya städer i Kina, eller musikföretaget Spotify.

Men omdaning av ekonomin kräver nytänkande om befolkningen. Prövning av företagens affärsprodukter i termer av hög respektive låg verkshöjd blir ett måste om Sverige vill förbli ett högteknologiskt kunskapsland. Här talar Maud Olofsson (C) för sänkt restaurangmoms - och privatisering av vården som ett led för kvinnor att bli entreprenörer på "sina" områden. Mona Sahlin (S) benämner komvux med allmänna skolämnen som kunskapslyft. Jan Björklund (FP) talar för lärlingsutbildning och yrkesgymnasial utbildning utan högskolebehörighet. Tobias Krantz (högskoleminister) får universitetskansler Flodström att avgå eftersom han kritiserar det nya kvantitativa utvärderingssystemet som riktas mot studenternas prestationer istället för kvalitativ utvärdering av utbildningens innehåll.

Jan Edling, Vinnova, menar att arbetsmarknaden fungerar som krogkön på Café Opera. Det är ett begränsat utrymme på insidan, och vissa behöver knappt stå i kö utan går rakt in, andra står där hela natten. Det spelar ingen roll om dörren blir bredare när utrymmet på insidan är begränsningen. Men utrymmet på insidan av Sveriges arbetsmarknad utvidgas bara om systemaktörerna erkänner befolkningens mästarskicklighet. Det holländska parlamentet har satt som mål att man ska bli ett av världens fem främsta kunskapsländer. Vilken ranking får Sverige i den tävlingen när systembyggarna fokuserar "lärandet" och betraktar "vetande i sak" som en svart box som ingen behöver analysera?

30 - Företagens personalavdelningar är lättfångade byten för konsulter

Personalprofessionens stagnation är konsulternas önskescenario. Företagsekonomer har "Dagens Industri (DI)" men HRfunktionärer har "Personal och Ledarskap (P&L)". DI analyserar företag, makthavare, händelser utifrån saklig, kritisk journalistik. P&L ägnar nio sidor i nr 7/8 2010 åt att motivera det "kreativa kontoret". Krönikan skrivs av studentorgansationen om ämnet "engagemang gynnar p-vetare". Tema "utbildning" handlar om tre krokiga vägar till HR-rollen. Under rubriken innovation ställs frågan: "Slöa medarbetare i stället för nyskapande?"

Martin Rogberg, VD för IPF, beskriver olika trender under "debattrubriken". HR som Business Partner och linjen lean HR. Sedan en tid mäter, väger och utvärderar HR prestationer i allt högre grad och inom allt fler områden. Det har även uppstått en retrotrend som hyllar det operativa snarare än det strategiska. Rogbergs beskrivning är OK men hans fem pragmatiska frågor är tydligt konsultinriktade mot den akademiska miljötrenden. En av grundarna av IPF, Magnus Söderström, introducerade den akademiska organisationstrenden på 1980-talet. Den har sedan dess strukturerat fackets inflytande i personalarbetet, som slängt grus i "arbets"-organisationen och grävt ner "arbetsspecialisternas sakliga kunnande" i HRs svarta box, chefernas ansvar. Vad kommer följden att bli av, den nya akademiska miljötrenden?

Mässarrangörer är en annan konsultgrupp. KompetensGruppen som enligt reklamen, är Sveriges största och viktigaste form för kompetensutveckling inom Ledarskap, Personal- och Affärsutveckling, har fri entré. De medverkande konsulterna betalar för att få medverka. Sveriges HR Förening anordnar sin årliga mötesplats den 22-23 september. Kostnad 6.400 (exkl moms) för deltagarna. Men i båda fallen är utbudet närmast pinsamt att läsa för en kunskapsanalytiker. Har yrkeskåren verkligen inte högre ambitioner än "inspiration, möten med kollegor och presentation av nya idéer"? Vem blir den första praktiker som tar till sig sakliga analyser och äntligen vågar och väljer att ta avstånd till konsulternas nuvarande utbud? Vem ser "Kejsarens nya kläder"?

29 Valanalys med KUNSKAPSVETENSKAP - Nr 5 Politikernas jobbåtgärder skadar befolkningens yrkesskicklighet

Man åstadkommer inte tusentals nya kvalitativa företag genom politiska jobbåtgärder, typ sänkt restaurangmoms, rut- och rotavdrag, lärlingsutbildning, komvuxutbildning, det s.k. kunskapslyftet. Thomas Frostberg (SDS 28.8 2010) diskuterar vinstföretag utifrån "produkters och tjänsters skalbarhet". Mjukvara är ett exempel på en vara som i princip inte kostar mer att sälja ytterligare ett exemplar av jämfört med en miljon exemplar av programmet eftersom kostnaderna för utvecklingen redan är betalda. Sänkt resturangmoms kan visserligen skapa effekter på sysselsättningen, men restauranglokaler och andra fysiska begränsningar och personalkostnadens parallella ökning, gör produktens eller tjänstens vinstskala oförändrad.

Frostberg missar en viktig poäng. En låg verkshöjd på en mjukvara genererar varken hållbar sysselsättning eller större skicklighet för Sveriges befolkning. Se Kunskapsvetenskapens blogg "16 Indiska datajättar - kvalitetsutvecklare av dataindustrin?" Politiska åtgärder måste främja företag med hög verkshöjd (komplicerad teknik), svårflyttbar verksamhet (exempelvis läkemedelstillverkning) så att företagen blir hållbara för Sverige.

Men politikerna håller på att montera ner befolkningens skicklighet och Sveriges tekniska försprång. Socialdemokraternas 70-talsinnovation om "allmänna ämnen" som "kunskapslyft" för "svaga grupper" är lika förödande som alliansens åtgärder som skiktar befolkningen i "elitgrupper" och de som "inte vill bli akademiker". Frostberg lägger skulden för det kortsiktiga tänkandet inte bara på politikerna utan också på näringslivets organisationer som mest tjatar om sänkta skatter och på många företagstoppar som bara ryter till när politikerna försöker begränsa ledningens bonusvillkor.

Nuvarande kunskaps- och människosyn hos systemaktörerna i Sverige är skadlig för Sveriges konkurrenskraft. Ingen legitimerad aktör kan analysera "arbetsspecialisternas kunskap i sak". Upp genom skolsystemen ända in i företagens HR-funktion, som är direktlinjen till chefsgruppen, diskuteras bara "talanger" eller "lärande elever och anställda", dvs beteendelinjen riktad mot individbedömning. Ingen kan utföra kunskapsteoretiska analyser av sakligheter, varken i "skolans ämnesundervisning" eller i "företagens affärsverksamhet". Tankefelet hos systemaktörerna omyndigförklarar arbetsspecialisterna och därmed kan företagen inte ta tillvara sakliga utsagor systematiserat.

28 Valanalys med KUNSKAPSVETENSKAP - Nr 4 Svenskt näringsliv förlorar när både M och S kallar sig arbetarpartier

"Hur kan politiker blåsa upp arbetsrättslagarna som regelhämmare i arbetslivet?" undrade en personalkollega. Alla praktiker vet att de är uddlösa som reformer men arbetstunga för företagens inre arbete. En avgående chef sa i en intervju (SDS 19.8 2010), att administration, dokumentation till förbannelser, uppföljningar och utvärderingar tar tid från verksamheten. Förr var det självklart att ställa upp för brukarna. Nu handlar mycket om personalens rättigheter. Det är bra med inflytande men det finns en baksida. Och alla omorganisationer har tagit kraft från verksamhet och personal. Många har tappat gnistan i sitt arbete. Organisationer har blivit ett mål i sig.

Politikers och arbetslivsforskares oheliga allians ser inte att Sverige, utifrån befolkningsandelen, har den skickligaste och högst utbildade arbetskraften i världen. Sverige har en hög industriteknologi. Internet och datateknik har fått stort genomslag i hela samhället, vilket ger en tekniskt skicklig befolkning. Och ur en skicklig, självgående befolkningsbredd avknoppas nya företag. Kunskap i sak kommer först, entreprenörskap och företagande blir följden.

Benämningen "arbetarparti" öppnar inte jobbfrågans komplexitet för väljarna. Politiker, som cementerar existerande arbetslivsforskning efter instrumentella publiceringsindex, kan inte få fram forskare som tänker nytt och "problemprospekterar i personalpraktiken". Forskare, som ser anställda som "objekt för beteendestudier" kan inte säga något "ämnessakligt om företagen". Politiker, som cementerar skolsystemen med "genomströmningstankar" och "inlärningsteorier" kan inte få fram en undervisning med ämnet i fokus. Politiker, som ser arbetskraften som "lärande" (kunskapslyft) eller "individuellt svag" (coachning) kan inte skapa reformer där "skolsystemen blir trampolin och svängdörr för en skicklig befolkning".

Arbetslösheten har en skuldfråga. Företag och finansiella aktörer har en roll som sysseslättningsmaskin för Sveriges befolkning. Att skickliga anställda blir arbetslösa beror på företagens kortsiktiga strategitänkande och finansmarknadens oansvariga affärsinnovationer.

Politiska skol- och arbetslivsreformer måste långsiktigt kunna beakta affärsverksamheter i termer av hög verkshöjd och lång hållbarhet relaterat till Sveriges befolkning.

27 - Inlärningspsykologins brister orsakar dåliga naturvetenskapliga förklaringar

Skånska innovationer presenteras på en utställning. Tidningstexten talar om att nanoteknik är ett av Skånes ledande innovationsområden som visar att "färgupplevelser" är relativa. Vi "uppfattar" guld som gult för att det återkastar gult ljus till våra ögon (SDS 17.8 2010).

Vår tidsepok har problem med att naturvetenskapliga upptäckter förklaras som "mentala element". Hjärnfoto har skenbart förnyat neurofysiologi och filosofisk kognitionsvetenskap. Men därigenom återupplivas gamla psykologiska fördomar om mänskligt "lärande". Man "förklarar", att "ord" kopplar "hjärnan" till föremålets funktion, till former och bilder, till känslor, värderingar. Att förstå är att se mönster. Doft är inget föremål eftersom vi inte minns syrendoft. Gestaltpyskologin resonerade på sin tid att spelet mellan olika "upplevelser" eller en "perception" är analogt med elektromagnetiska fält. Vad som händer i en del påverkar resten. Människan uppfattar inte delarna som enheter utan de bildar en helhet, en gestalt. Det var redan då feltänkt om hur och varför kunskap blir till.

Nya naturvetenskapliga rön har ännu inte söndertrasats av psykologiska förklaringar. Doftforskning och nanotekniska upptäckter om fjärilsvingar med "ljusbrytande fjäll istället för pigment" sätter "mentala upplevelser" ur spel och visar att doft och färg är kunskap (= åskådning + begrepp) som har andra uttrycksformer än ord. Avancerad motorik som människan utvecklar för att behärska redskap (pianovirtuos Hans Pålssons redogörelser) tillhör också en "art av kunskap" som ger nya kunskapsteorier.

Den viktigaste länken är upptäckten som Axel & Buck publicerade 1971. En viss grupp gener har motsvarighet i typer av luktreceptorer. Hjärnans luktbulb aktiveras endast av utskott från en typ av luktreceptorcell. Näsans skilda luktreceptorer känner av de doftmolekyler som vi andas in. Den mänskliga näsans doftklaviatur kan urskilja ca 10.000 dofter. Poängen är att "liljekonvaljens doftmolekyler" är säkerställda föremål. Kunskap i Skola och Arbetsliv får tre storheter: Föremålets Beskaffenhet; den mänskliga Signalapparaten och Förståndets tänkande, prövning och säkerställande.

26 - Kunskapsvetenskapens fundament och historia

Forskningsanomalien uppstod redan på 1970-talet. Maskinoperatören skiftade maskinens IBM-kulor (som var och en innehöll ett matematiskt specialtecken) i farter så höga att rörelserna inte kunde vara tankestyrda. Hur var "blickens åskådning i manuset" automatiserad med "rörelserna"? Kunskapsvetenskapen undersöker hur människan styr teknik med sina motoriska, sinnliga och tankemässiga kunskaper. Arbetsspecialistens utsaga är överordnad redskapet. Begreppet teknik har två betydelser: dels system av avancerad produktions- och utvinningsförfarande, dels ett ändamålsenligt tillvägagångssätt. Kunskapsdialogen utgör forskningmetod.

År 1982 startade Kunskapsvetenskapen. Ett utbildningsmaterial om företagsutbildning utsattes för vetenskaplig undersökning utifrån den myndiggjorda människans perspektiv. Avhandlingen, godkändes 1991 vid pedagogiska institutionen i Lund, men ifrågasatte inte psykologins regler om "inlärning" eller företagsekonomins regler om "organisation". Inte förrän i "postdoc"-forskningen öppnades vägen till Immanuel Kants banbrytande "förståndsteori". Framlagd i "Kritik der Reinen Vernunft" (1781, 1787). Men Kants revolutionerande tankesätt om att föremålen "skiner" hade inte upptäckts av filosofin. Medan hans felaktiga stöd för "förståndet" hos Aristoteles kategorier hade legitimerats. Kunskapsvetenskapen fick därför inga "vänner" (peer-stöd) hos något forskarkollektiv. Skillnaderna till de gamla paradigmen var för stor.

Ett oväntat stöd dök upp 2004 genom Nobelpriset i Fysiologi eller Medicin. Richard Axel och Linda B Buck hade så sent som 1991 presenterat upptäckten av luktreceptorer och luktsinnets organisation. De upptäckte en stor genfamilj (tre procent av våra gener) som ger upphov till lika många typer av luktreceptorer. Luktreceptorerna känner av de doftmolekyler som vi "andas in". Hjärnans luktbulb aktiveras endast av utskott från en typ av luktreceptorcell. Det "mönster" som Axel och Buck nämner, härleds till blommans utsända doftmönster. Föremålen "skiner" precis som Kant hävdade. Människan kan säkerställa 10.000 dofter genom att spela på dofternas molekylsammansättning. "Förståndet" säkerställer kunskap genom sinnena - inte genom ord och Aristoteles kategorier.

Forskarkollektiven är genomsyrade av psykologireglerna för individers beteenden och observationsmetoden. Därför väntar den pragmatiska kunskapsteorin fortfarande på efterföljare.