"Vad är en managementkonsult?" frågar SMKs generalsekreterare, Mikael Jensen på Konsulttidningens hemida 9.1 2011. Budskapet är att SMK ska verka för att certifiera både konsulter och upphandlare. Upphandlingen av konsulttjänster sker efter EU regler och SMKs certifieringsprocess kvalitetssäkras genom ISO-standard - "Management system standards" via modellan "Plan - Do - Check - Act".
SMK medverkar till att göra gårdagens misslyckade modell i undervisningsteknologi till dagens utvecklingsmodell för management. Certifieringsambitionerna ger företagen bristande arbetsanknytning och problem med ledningsmål. Kritik mot SMK gäller också något som ses tydligare i skolsektorn. Lärarnas fackförbund värnar om lärarnas rättigheter och företräder också professionen i sakfrågor. Men ett fackligt lärarförbund är inte trovärdigt på den arena där professionen ska klassificera, diagnostisera, behandla. SMK riskerar alltså att göra managementkonsulternas trovärdighet svagare med en certifieringsprocess som är mer form än professionell saklighet.
SMK säger att managementkonsulter är utvecklande rådgivare till dem som i företagen är bemyndigade att påverka organisationernas ledningssystem. Det är en viktig formulering. Att vara bemyndigad, att förändra i ledningssystemen, kräver analytisk kunskap på saklig grund. SMK gör också en viktig avgränsning. "Managementkonsulten" ger råd och stöd om ledningsfrågor till kunder med chefsansvar medan "specialistkonsulten" ger expertråd. Tjänsten "chef att hyra" är inte managementkonsult på grund av att man då är operativt ansvarig i verksamheten. Redovisningsbyråer, IT-konsulter, försäljningskonsulter är inte heller managementkonsulter.
Utan tvekan har SMK en viktig uppgift att fylla om man väljer saklighet. Att analysera styrkor och svagheter i de teorier som akademikerna bjuder fram till branschen vore exempelvis en värdig uppgift för SMK. "Kunskap i sak" är själva myntfoten i ledarprofessionen likaväl som i konsultprofessionen. Kunskapsföretag kräver ett nytt ledarskap som passar 80-talsgenerationen, denna storslagna, kompetenta generation utan inlärda begränsningar. Vad bidrar SMK med i den problemställningen? Se min blogg "39 - Kan snedutvecklade managementmodeller leda 80-talisterna?"
torsdag 13 januari 2011
söndag 2 januari 2011
45 - Effektivt ledarskap kräver saklig kommunikation med arbetsspecialisterna
Jag säljer "Kunskap i färg med KMK-Systemet(R)". Men egentligen säljer jag högre produktkvalitet, substansrikare varumärke, minskade klagomål från kunder, ökande och hållbarare produktinnovationer. Jag förutsätter att ledare och chefer vill förstå varför systemen kraschar, vill skapa preventiva åtgärder när ny teknik ska införas, vill behålla talangernas kunskap utan att stjäla deras egendom när de vandrar vidare. KMK-Systemet(R) är nyckeln till företagsledningens förståelse av arbetsspecialisternas kunskap (= deras åskådning och begrepp). Öppna, systematiserade sakdialoger säkerställer produktsubstansen direkt i linjearbetet.
Jag känner självförtroende för KMK-Systemet(R) och de behov som systemet kan tillgodose. Jag genomsyrar alla tillämpningsbara sektorer med kunskapsvetenskaplig grund och söker ambassadörer överallt som kan föra KMK-Systemet(R) vidare. Ambassadörerna finns inom samhällets utbildningssystem likaväl som inom samhällets arbetsliv. Jag förutsätter att alla kan skilja mellan Sak och Person. Jag lyssnar inte på kritik från teoretiker som hänger kvar vid beteendeteorier och gamla kunskapsteorier.
Jag upptäckte anomalien, som gav upphov till kunskapsvetenskapen, redan på 1970-talet. Som utbildningsledare mötte jag arbetsspecialister som behärskade "avancerade redskap med motorisk kunskap". Med den erfarenheten kämpade jag för att genomskåda det beteendevetenskapliga tankemönster som bitit sig fast i universitetsutbildningen. Akademikerna har gjort beteendevetenskap av det som skulle ha studerats med naturvetenskaplig fysiologi. Konsekvensen är att företagen blivit förslavade under beteendeverktyg, t.ex. individbedömning, utvecklingssamtal, teambildning.
Zonen människlig kunskap och teknik är fortfarande inte utforskad. Joysticksmanövrering av datoriserade redskap är tekniken som vid införandet i flygplan, spårvagnar, fartyg solkades av allvarliga olyckor. Den mest kända är JAS-kraschen framför TV-kameror 1989. Problemen uppstod i zonen mellan det mänskligt motoriska och teknikinnovationen. Svenska facitsnurror och addomaskiner slogs ut när digital teknik rammade "under maskinhuven". Joysticks/dator-tekniken rammade handhavandet av maskinerna. Varken företagsledare, chefer, produktionstekniker eller teknikinnovatörer förstod sig på den "mänskliga educerade reflexens natur". Nyckeln till förnyelsen av akademisk problemprospektering i praktiken är KMK-Sytstremet(R).
Jag känner självförtroende för KMK-Systemet(R) och de behov som systemet kan tillgodose. Jag genomsyrar alla tillämpningsbara sektorer med kunskapsvetenskaplig grund och söker ambassadörer överallt som kan föra KMK-Systemet(R) vidare. Ambassadörerna finns inom samhällets utbildningssystem likaväl som inom samhällets arbetsliv. Jag förutsätter att alla kan skilja mellan Sak och Person. Jag lyssnar inte på kritik från teoretiker som hänger kvar vid beteendeteorier och gamla kunskapsteorier.
Jag upptäckte anomalien, som gav upphov till kunskapsvetenskapen, redan på 1970-talet. Som utbildningsledare mötte jag arbetsspecialister som behärskade "avancerade redskap med motorisk kunskap". Med den erfarenheten kämpade jag för att genomskåda det beteendevetenskapliga tankemönster som bitit sig fast i universitetsutbildningen. Akademikerna har gjort beteendevetenskap av det som skulle ha studerats med naturvetenskaplig fysiologi. Konsekvensen är att företagen blivit förslavade under beteendeverktyg, t.ex. individbedömning, utvecklingssamtal, teambildning.
Zonen människlig kunskap och teknik är fortfarande inte utforskad. Joysticksmanövrering av datoriserade redskap är tekniken som vid införandet i flygplan, spårvagnar, fartyg solkades av allvarliga olyckor. Den mest kända är JAS-kraschen framför TV-kameror 1989. Problemen uppstod i zonen mellan det mänskligt motoriska och teknikinnovationen. Svenska facitsnurror och addomaskiner slogs ut när digital teknik rammade "under maskinhuven". Joysticks/dator-tekniken rammade handhavandet av maskinerna. Varken företagsledare, chefer, produktionstekniker eller teknikinnovatörer förstod sig på den "mänskliga educerade reflexens natur". Nyckeln till förnyelsen av akademisk problemprospektering i praktiken är KMK-Sytstremet(R).
torsdag 16 december 2010
44 - Kommunicera kunskap i Färg med KMK-Systemet(R)
Hur bildar människan nya begrepp? Genom arbetsprocesser svarar kunskapsvetenskapen. Åskådning får vara så rå och förvirrad den vill, begreppet så dunkelt och ospecificerat det vill. Båda tjänar ändock till regel för förståndets tänkande till dess att nya erkännandeprocesser förändrar åskådning och begrepp.
Kunskapsvetenskapens modell innesluter för första gången alla mänskliga kunskapsarter: Sinnen och tanke likaväl som den motorik som behärskar redskap.
Vad utesluter kunskapsvetenskapen? Människans emotionella känslor, önskningar, avsikter, vad som i människan njuter, skrämselreflexer, människans respons på stimulus. Men även filosofins och Kants utgångspunkt i logikens analyser av språkliga satser utesluts.
Kunskapsvetenskapen vilar på Kants innovationer: Kunskap är arbetsprocesser (inte själsprocesser). Både regler för förståndets tänkande och för föremålets beskaffenhet analyseras av människan i arbetsprocesserna. Mitt tillägg är att ha kartlagt kunskapens arbetsprocesser baserade i de fysiologiska sinnena och kartläggningen av den motoriska kunskap som behärskar redskap. Samtliga kommuniceras i boken "Kunskap i Färg", som kommer från tryckeriet i dagarna. Genom att använda färger som universellt språk, kommuniceras KMK-Systemet(R). Varje linje sönderdelas på sina villkor. Kunskapsdata följer en grön linje, föremålsdata en blå linje, människans fysiologi en rosa linje, arbetsprocesserna en orange linje osv.
Historiskt kommer Kants tankevärld om kunskap före psykologins explosionsartade utveckling om individen. Kunskapsvetenskapen bryter med industrialismens världsbild. För att skydda KMK-Systemet(R) från inkräktare och deras vilja att omfomulera för egna syften har systemet varumärkesskyddats. Vill du veta mer om hur man kommunicerar kunskap i färg kontakta: kerstin.im.holm@kunskapsvetenskap.se
Kunskapsvetenskapens modell innesluter för första gången alla mänskliga kunskapsarter: Sinnen och tanke likaväl som den motorik som behärskar redskap.
Vad utesluter kunskapsvetenskapen? Människans emotionella känslor, önskningar, avsikter, vad som i människan njuter, skrämselreflexer, människans respons på stimulus. Men även filosofins och Kants utgångspunkt i logikens analyser av språkliga satser utesluts.
Kunskapsvetenskapen vilar på Kants innovationer: Kunskap är arbetsprocesser (inte själsprocesser). Både regler för förståndets tänkande och för föremålets beskaffenhet analyseras av människan i arbetsprocesserna. Mitt tillägg är att ha kartlagt kunskapens arbetsprocesser baserade i de fysiologiska sinnena och kartläggningen av den motoriska kunskap som behärskar redskap. Samtliga kommuniceras i boken "Kunskap i Färg", som kommer från tryckeriet i dagarna. Genom att använda färger som universellt språk, kommuniceras KMK-Systemet(R). Varje linje sönderdelas på sina villkor. Kunskapsdata följer en grön linje, föremålsdata en blå linje, människans fysiologi en rosa linje, arbetsprocesserna en orange linje osv.
Historiskt kommer Kants tankevärld om kunskap före psykologins explosionsartade utveckling om individen. Kunskapsvetenskapen bryter med industrialismens världsbild. För att skydda KMK-Systemet(R) från inkräktare och deras vilja att omfomulera för egna syften har systemet varumärkesskyddats. Vill du veta mer om hur man kommunicerar kunskap i färg kontakta: kerstin.im.holm@kunskapsvetenskap.se
torsdag 2 december 2010
43 - Kunskapsvetenskapen bryter med den kognitiva psykologins världsbild
Det växtskyddsbiologen studerar hos myggor (SDS 30.11 2010) studerar andra hos människobarn. Växtskyddsbiologen säger "vi vill förstå hur myggornas doftsystem är uppbyggt". Inlärningsforskare vill förstå hur människans inlärningssystem är uppbyggt. Kognitionsforskare ställer frågor om vad som sker när vi lär oss ett språk, hur vi bildar nya begrepp, hur hjärnan bevarar det vi lär oss, hur vi kan framkalla ett minne, vilka biologiska funktioner de kognitiva processerna har. Man undersöker hur stickmyggor respektive barn reagerar. Växtskyddsbiologen hoppas kunna styra myggor med hjälp av dofter. Andra hoppas kunna utveckla datorer som styr barns inlärning. Man söker samma "maskinkonstruktion" hos myggor som hos människors inlärning, tänkande, planering, problemlösning. Denna världsbild bryter kunskapsvetenskapen med.
Kunskapsvetenskapen hävdar att mänskligt tänkande om föremål/ämne uppstår och tillväxer genom arbetsprocesser där sinnen, hjärna, tanke, föremål samverkar. Arbetsprocesserna resulterar i Erkännande och framspringer ur två mänskliga grundkällor = Åskådning och Begrepp. Att vidga åskådningens mångfald och att göra begreppen innehållstrogna, komplexa och säkra utgör för både barn och nobelpristagare samma arbetsprocesser men på olika ämnesnivåer. I båda fallen vidgas Åskådningen och komplexgörs Begreppen. Det vill säga Erkännandet om föremål/ämne vidgas.
Den andra revolutionerande avvikelsen är vad som ska ingår i termen "Begrepp". Rosens mångfald (bild, färg, doft, stickande törnen) bärs fram av sinnena till hjärnan som tänker Begreppet. Men hjärnans tanke "ros" består inte bara av en bild eller ett språkligt ord. Begreppet ros är en enhet som består av alla de signaler som samtliga sinnen burit fram till hjärnan. Tanken består inte bara av "bild" och "språkligt ord" utan också av "doft", "färg", "sticket" från törnet. Rosens Begrepp är således mycket mer mångfaldigt än vad filosofisk logik och lingvistik arbetar med. Inte heller arbetar de med motorik som styr redskap i kraft av sin kunskapsart. Kunskapsforskningen måste komma förbi människan som biologisk maskinkonstruktion.
Kunskapsvetenskapen hävdar att mänskligt tänkande om föremål/ämne uppstår och tillväxer genom arbetsprocesser där sinnen, hjärna, tanke, föremål samverkar. Arbetsprocesserna resulterar i Erkännande och framspringer ur två mänskliga grundkällor = Åskådning och Begrepp. Att vidga åskådningens mångfald och att göra begreppen innehållstrogna, komplexa och säkra utgör för både barn och nobelpristagare samma arbetsprocesser men på olika ämnesnivåer. I båda fallen vidgas Åskådningen och komplexgörs Begreppen. Det vill säga Erkännandet om föremål/ämne vidgas.
Den andra revolutionerande avvikelsen är vad som ska ingår i termen "Begrepp". Rosens mångfald (bild, färg, doft, stickande törnen) bärs fram av sinnena till hjärnan som tänker Begreppet. Men hjärnans tanke "ros" består inte bara av en bild eller ett språkligt ord. Begreppet ros är en enhet som består av alla de signaler som samtliga sinnen burit fram till hjärnan. Tanken består inte bara av "bild" och "språkligt ord" utan också av "doft", "färg", "sticket" från törnet. Rosens Begrepp är således mycket mer mångfaldigt än vad filosofisk logik och lingvistik arbetar med. Inte heller arbetar de med motorik som styr redskap i kraft av sin kunskapsart. Kunskapsforskningen måste komma förbi människan som biologisk maskinkonstruktion.
torsdag 25 november 2010
42 - Kunskapsföretag + 80-talister = en ny världsbild som bryter med industriepokens ledningsfilosofi
Att bryta med en världsbild är svårt. Kunskapsvetenskapens världsbild stämmer med 80-talisternas och sätter uppgiften/saken i centrum. Anställda är "myndiga arbetsspecialister" som bygger upp sin "åskådning". Kunskap betyder att åskådningen blir mer och mer innehållstrogen, säker, fullständig. Arbetsspecialistens "utsaga om sak" är värdefull för ledningen att ta del av. Genom arbetsspecialisternas allt komplexare åskådning och dialoger påverkas effektivitet och produktion.
Kopernikus var den förste som bröt med den ptolemeiska världsbilden enligt vilken alla himlakroppar kretsar kring jorden. I vår tid talar vi om kopernikanska vändningar. Tack vare Immanuel Kant och hans innovativa tänkande har kunskapsvetenskapen uppstått. Den bryter med den beteendevetenskapliga världsbilden enligt vilken alla "psykets processer" bara är kända och möjliga att fastställa som "individbeteenden" av observatörer. Inlärning ses som utformning av nya "reaktionsmönster" eller förändring av gamla. Kunskap ses som individresultat. Chefer/lärare kontrollerar och bedömer individutförandet med hjälp av tester, prov, självförhör, mätning av arbetsprestation osv. Människor sorteras. Den beteendevetenskapliga världsbilden är intimt knuten till industrialismens ledningsmantra: planera, organisera, motivera och kontrollera.
För ledningsteoretiker, som präglats av beteendevetenskaperna blir kunskapsvetenskapens begreppssystem avigt. Därför används ett speciellt färgssystem i kunskapsvetenskapen: 1 grön linje = kunskapsdata; 2 blå linje = föremålsdata; 3 rosa linje = människans fysiologi (sinnen, hjärna); 4 röd linje = kroppslig motorik; 5 orange linje = mänskliga kunskapsprocesser; 6 lila linje = förståndets tänkande om sak; 7 brun linje = "regler" om förståndets tänkande och tingens beskaffenhet. KMK-systemet (R) har varumärkesskyddats för att kunskapsbegreppen, som också består av gegenstand, wahrnehmingar, erscheiningar m fl inte ska kunna övertas av inkräktare och omformuleras inom andra system. Begreppen och systemet är dock inte svårare att förstå än etablerade nyord som webb, sajt, googling. Svårigheten ligger, som på Kopernikus tid, att kunna bryta med den gamla världsbilden och se det nya navet.
Kopernikus var den förste som bröt med den ptolemeiska världsbilden enligt vilken alla himlakroppar kretsar kring jorden. I vår tid talar vi om kopernikanska vändningar. Tack vare Immanuel Kant och hans innovativa tänkande har kunskapsvetenskapen uppstått. Den bryter med den beteendevetenskapliga världsbilden enligt vilken alla "psykets processer" bara är kända och möjliga att fastställa som "individbeteenden" av observatörer. Inlärning ses som utformning av nya "reaktionsmönster" eller förändring av gamla. Kunskap ses som individresultat. Chefer/lärare kontrollerar och bedömer individutförandet med hjälp av tester, prov, självförhör, mätning av arbetsprestation osv. Människor sorteras. Den beteendevetenskapliga världsbilden är intimt knuten till industrialismens ledningsmantra: planera, organisera, motivera och kontrollera.
För ledningsteoretiker, som präglats av beteendevetenskaperna blir kunskapsvetenskapens begreppssystem avigt. Därför används ett speciellt färgssystem i kunskapsvetenskapen: 1 grön linje = kunskapsdata; 2 blå linje = föremålsdata; 3 rosa linje = människans fysiologi (sinnen, hjärna); 4 röd linje = kroppslig motorik; 5 orange linje = mänskliga kunskapsprocesser; 6 lila linje = förståndets tänkande om sak; 7 brun linje = "regler" om förståndets tänkande och tingens beskaffenhet. KMK-systemet (R) har varumärkesskyddats för att kunskapsbegreppen, som också består av gegenstand, wahrnehmingar, erscheiningar m fl inte ska kunna övertas av inkräktare och omformuleras inom andra system. Begreppen och systemet är dock inte svårare att förstå än etablerade nyord som webb, sajt, googling. Svårigheten ligger, som på Kopernikus tid, att kunna bryta med den gamla världsbilden och se det nya navet.
torsdag 18 november 2010
41 - 80-talsgenerationen och nytt ledarskap för operationell effektivitet
Ledningsgruppen är företagets mentala kraftstation. Mc Donalds "snabbkök", Campells "industriella kokning" och advokatbyråns "partnerskap" är verksamheter som har skilda förhållningssätt till sina anställda. Ledningsstrategier som outsourcing, insourcing, sharred services, offshoring kräver ett respektfullt tilltal till anställdas arbetsspecialitet. 80-talisterna visar att det inte längre räcker för ledare att handla genom att generellt planera, organisera, motivera, kontrollera och kommunicera sina visioner. Ledaren på 2010-talet behöver se, tänka och ta tillvara sina anställdas specialistkunnande genom ett kunskapssamordnande ledarskap. Anställda är självständiga nischkonsulter som är värda att lyssa till i sakfrågor.
John Sundström, vd och grundare av tidningen "Konsult", säger (4/2010) att alla konsulter värda namnet har minst en branschtidning som de prenumererar på. Nischad och klar. Vass som en skalpell. Det gäller inte för ledarskap och personal. Göran Persson, som porträtteras i tidningen, säger att som konsult är du anlitad för att göra en bedömning. Du är inte den som har ansvaret. Helt rätt. Det är istället företagsledaren som bär ansvaret för vilka idéer som släpps in i ledningsgruppen. Intrånget från fackets lagstadgade kollektiva representativitet har lösts genom en parallell organisation med HR-funktionen som företagsledningens förlängda arm. Men samtidigt har "personalbegreppet" förtingligats och HR-funktionen tagit åt sig dunkla idéer.
Personalchefer har sedan 1970-talet strävat efter fullvärdigt medlemskap i ledningsgruppen i högre grad än de utvecklat yrkesinnehållet. Kommersiella högskoleinstitut och trendiga ledarskapskonsulter har därför fått en otillbörlig påverkan i företagen. Exempel från GM (se blogg 7) och Astra Zeneca (se blogg 4 och 6) visar att HR är med om att skapa en byråkratisk och uppblåst företagskultur. Mjuka (sociala) eller hårda (ekonomiska) HR-idéer ger dålig input och opinion i ledningsgruppens strategiska arbete. Trenden idag är att processbara datamängder om triviala listningar läggs fram som sakunderlag. Det gynnar it-konsulterna istället för ledarskapskonsulterna. Men bara företagsledarna kan tvinga fram en modern kunskaps- och människosyn.
John Sundström, vd och grundare av tidningen "Konsult", säger (4/2010) att alla konsulter värda namnet har minst en branschtidning som de prenumererar på. Nischad och klar. Vass som en skalpell. Det gäller inte för ledarskap och personal. Göran Persson, som porträtteras i tidningen, säger att som konsult är du anlitad för att göra en bedömning. Du är inte den som har ansvaret. Helt rätt. Det är istället företagsledaren som bär ansvaret för vilka idéer som släpps in i ledningsgruppen. Intrånget från fackets lagstadgade kollektiva representativitet har lösts genom en parallell organisation med HR-funktionen som företagsledningens förlängda arm. Men samtidigt har "personalbegreppet" förtingligats och HR-funktionen tagit åt sig dunkla idéer.
Personalchefer har sedan 1970-talet strävat efter fullvärdigt medlemskap i ledningsgruppen i högre grad än de utvecklat yrkesinnehållet. Kommersiella högskoleinstitut och trendiga ledarskapskonsulter har därför fått en otillbörlig påverkan i företagen. Exempel från GM (se blogg 7) och Astra Zeneca (se blogg 4 och 6) visar att HR är med om att skapa en byråkratisk och uppblåst företagskultur. Mjuka (sociala) eller hårda (ekonomiska) HR-idéer ger dålig input och opinion i ledningsgruppens strategiska arbete. Trenden idag är att processbara datamängder om triviala listningar läggs fram som sakunderlag. Det gynnar it-konsulterna istället för ledarskapskonsulterna. Men bara företagsledarna kan tvinga fram en modern kunskaps- och människosyn.
tisdag 9 november 2010
40 - Hjärn- och inlärningsforskning löser inte Skolans förmedlingsproblem
Elevlinjen problemprospekteras trots att det inte är eleverna som är källan till Skolans förmedlingsproblem. Rolf Ekman, professor emeritus vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs universitet och Trevor Dolan, doktorandforskare vid Pedagogiska institutionen vid Stockholms universitet har i SDS 21.10 2010 skrivit artikeln "Kunskap om hjärnan kan ge bättre skola". Författarna talar om det stora mentala kapital som har gått förlorat. De hänvisar till psykologisk forskning som visar att 98 procent av befolkningen har kapacitet att klara godkänt i samtliga skolämnen till och med gymnasieskolan. Övriga 2 procent har utvecklingsstörningar.
Men varför misslyckas eleverna i ämnesproven? Jo, säger många idag, därför att undervisningen har lagt mer vikt vid personlighetsutveckling än inlärning. Ordboken kallar det flumpedagogik. Ingen ifrågasätter begreppet "inlärning" som därför fortsätter att vara fundament i kognitionsvetenskap likaväl som i annan tvärvetenskaplig forskning om hjärnan. Men "inlärning" är ett psykologiskt begrepp som betyder "utformning av nya reaktionsmönster eller förändring av gamla genom avsiktlig träning". Undervisning ses alltså som en arena för beteendeförändring hos eleverna - inte en arena för ämnesförmedling. Ekman och Dolan föreslår att man skapar ett klimat som uppmuntrar risktagande. Kreativitet är modebegreppet. Ett ändrat elevbeteende skulle öka (just det) inlärningen med i genomsnitt 80 procent. Men stopp! Ekman och Dolan har ju konstaterat att elevernas lärande är normalt. Varför fortsätter man då att nu med tvärvetenskap åtgärda elevlinjen?
Problem med elevernas ämnesnivå finns inte i elevlinjen utan i exempelvis matematikämnets beskaffenhet, särart och kunskapsteoretiska sönderdelning. Endast genom ämnesåtgärder kan undervisningen förmedla varje ämne effektivt. Den kunskapsteoretiska poängen är att bakom varje ämnesförmedling måste det finnas en analys av respektive ämnes "rätta struktur" för "rätt undervisningsstadium" till normala elever, förmedlat av normala lärare. Det måste ske ett paradimskifte som vänder ryggen åt ämneseliternas elevanalys och istället bejakar kunskapsteoretisk ämnesanalys.
Men varför misslyckas eleverna i ämnesproven? Jo, säger många idag, därför att undervisningen har lagt mer vikt vid personlighetsutveckling än inlärning. Ordboken kallar det flumpedagogik. Ingen ifrågasätter begreppet "inlärning" som därför fortsätter att vara fundament i kognitionsvetenskap likaväl som i annan tvärvetenskaplig forskning om hjärnan. Men "inlärning" är ett psykologiskt begrepp som betyder "utformning av nya reaktionsmönster eller förändring av gamla genom avsiktlig träning". Undervisning ses alltså som en arena för beteendeförändring hos eleverna - inte en arena för ämnesförmedling. Ekman och Dolan föreslår att man skapar ett klimat som uppmuntrar risktagande. Kreativitet är modebegreppet. Ett ändrat elevbeteende skulle öka (just det) inlärningen med i genomsnitt 80 procent. Men stopp! Ekman och Dolan har ju konstaterat att elevernas lärande är normalt. Varför fortsätter man då att nu med tvärvetenskap åtgärda elevlinjen?
Problem med elevernas ämnesnivå finns inte i elevlinjen utan i exempelvis matematikämnets beskaffenhet, särart och kunskapsteoretiska sönderdelning. Endast genom ämnesåtgärder kan undervisningen förmedla varje ämne effektivt. Den kunskapsteoretiska poängen är att bakom varje ämnesförmedling måste det finnas en analys av respektive ämnes "rätta struktur" för "rätt undervisningsstadium" till normala elever, förmedlat av normala lärare. Det måste ske ett paradimskifte som vänder ryggen åt ämneseliternas elevanalys och istället bejakar kunskapsteoretisk ämnesanalys.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)