Min vän är praktiserande lärare för 9/10-åringar på en invandrartät skola i Malmö. Hon talar om undervisning i betydelseordning: förtrogenhetskunskap, samarbete, framförande, fakta och att skolans värdegrunder är viktigare än fakta. Egentligen använder hon samarbete och framförande som redskap för att få eleverna att tänka om fakta. Men forskningen har inte gett henne användbara förklaringsbegrepp.
MAKIS, dvs motivation, aktivitet, konkretion, inspiration, samarbete var populära begrepp på 1970-talet. Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap säger 40 år senare (Skolvärlden januari 2011), att skolans undervisning kan organiseras så att barns motivation och förståelse ökar. Hjärnforskning, filosofi, datorteknik etc ingår nu en ohelig allians kring kognitionspsykologin. Min vän använder begreppet "förtrogenhetskunskap" som är från tyst kunskapsepoken. Kritiken är att förtrogenhetskunskap, påståendekunskap, färdighetskunskap inte kan innehållas i samma system.
Lärarna behöver övergripande förklaringsbegrepp. Läkare kan särskilja blodsystem, nervsystem, etc men beteendeforskningen har vildvuxet blandat ihop kunskapssystemet med viljeliv, känsloliv, socialt liv. Redan Kant (1724-1804) pekade på värdet av att särskilja. Han visade att rättsprocessen särskiljer vad rätt är (quid juris) från vad som angår fakta i sak (quid facti) och båda fordrar bevis. Han hänvisar till de gamlas språk och mening där de skilde mellan estetik och vetande. Kant går emot Baumgartens försök att förena dessa system. Ska begreppet estetik tas in i filosofin, säger Kant, bör det dela benämningen med den spekulativa filosofin med estetik dels i en transcendental mening, dels i psykologisk betydelse.
Att vilja, att känna emotionellt, att lära i betydelsen att minnas och återge, är som estetiken, oförenligt med saklig, generell kunskapsvetenskap. När min vän genomförde lektionen så att eleverna sökte fakta i texten två och två, sammanställde fakta, framförde fakta inför hela gruppen, ses det som gruppsociala grepp. Men i verkligheten formas lektionen till att nå kunskapsvetenskapens begrepp "prövning", "erkännande" där horisonten är elevernas självständiga kunskapstänkande om fakta.
tisdag 8 februari 2011
tisdag 1 februari 2011
48 - Katastrof att Socialstyrelsen sätts som granskare av skolvetenskap
Skolan är noden mellan individ och yrkesliv. Botaniken analyserar noden mellan stjälk och bladfäste, astronomin noden mellan jorden och månens omloppsbanor, fysiken noden mellan ytterpunkterna och 0-punkten i ett svängande system.
Politiken nämner tre skolområden: lärande/undervisning; socialisation/samhälle; demokrati/värdegrund. Fiaskot inom området lärande/undervisning beror på felaktig fokusering. Lärandet (se min blogg 40) fokuserar beteendet hos elev/lärare istället för ämnessaklighet. Socialstyrelsens pedagogikgranskare, Knut Sundell (se www.skolvarlden.se), är docent i psykologi, dvs har fötterna i den felaktiga fokuseringen. Helt allmänt ska Socialstyrelsen värna om hälsa, välfärd och allas lika tillgång - Sundell förespråkar elitskolor. Pedagogiken behöver nytänkande - Sundell förespråkar den hårt kritiserade bibliometrin (se min blogg 19).
Skolan genomgår flera kriser. "Forskningen" problemprospekterar i socialpolitisk uppfostran istället för kunskapsteoretisk ämnesförmedling "Politikerna" är vilsna och når inte in till problemkärnan. Mikael Damberg (S) vill göra slut på "skolminister Björklunds förenklade symbolpolitik" och Jan Björklund (FP) vill göra slut på socialdemokratins "flumpedagogik". Men vem har satt Socialstyrelsen att granska skolan, dvs individens förrum till yrkeslivet?
Teknik- och näringslivsutvecklingen är skolelevernas destination. Flygplansinnovatörer förändrade reglage/wires till joy-stick/datorer och tekniken drabbades av många olyckor. Teknikutvecklarna förstod sig inte på teknikens beroende av den mänskliga educerade reflexen. Olyckornas natur var teknisk - inte beteendevetenskaplig. Just nu talar professorer om skador på grund av medicinteknologin (SDS 24.1 2011 "Övning ger säkerhet i vården"). Men ingen från skolvärlden kan bistå med kunskapsvetenskapliga analyser. Arbetslivet genomgår en generationsavlösning som kräver nytt ledarskap. Företagen måste hitta personalverktyg som skapar "inre värden". att bli bäst i yrket, att skapa yrkesstolhet genom bäst kunskap i sak.
Kunskapsvetenskapen hävdar att alla lager av "kunskap i sak" läggs ovanpå det skolområde som i politiska dokument borde ombenämnas till ämne/undervisning. Områdets innehåll måste präglas av samma saklighet som noderna i botanik, astronomi och fysik. Socialstyrelsen, beteendevetenskap och socialpolitik borde hållas borta från detta skolområde.
Politiken nämner tre skolområden: lärande/undervisning; socialisation/samhälle; demokrati/värdegrund. Fiaskot inom området lärande/undervisning beror på felaktig fokusering. Lärandet (se min blogg 40) fokuserar beteendet hos elev/lärare istället för ämnessaklighet. Socialstyrelsens pedagogikgranskare, Knut Sundell (se www.skolvarlden.se), är docent i psykologi, dvs har fötterna i den felaktiga fokuseringen. Helt allmänt ska Socialstyrelsen värna om hälsa, välfärd och allas lika tillgång - Sundell förespråkar elitskolor. Pedagogiken behöver nytänkande - Sundell förespråkar den hårt kritiserade bibliometrin (se min blogg 19).
Skolan genomgår flera kriser. "Forskningen" problemprospekterar i socialpolitisk uppfostran istället för kunskapsteoretisk ämnesförmedling "Politikerna" är vilsna och når inte in till problemkärnan. Mikael Damberg (S) vill göra slut på "skolminister Björklunds förenklade symbolpolitik" och Jan Björklund (FP) vill göra slut på socialdemokratins "flumpedagogik". Men vem har satt Socialstyrelsen att granska skolan, dvs individens förrum till yrkeslivet?
Teknik- och näringslivsutvecklingen är skolelevernas destination. Flygplansinnovatörer förändrade reglage/wires till joy-stick/datorer och tekniken drabbades av många olyckor. Teknikutvecklarna förstod sig inte på teknikens beroende av den mänskliga educerade reflexen. Olyckornas natur var teknisk - inte beteendevetenskaplig. Just nu talar professorer om skador på grund av medicinteknologin (SDS 24.1 2011 "Övning ger säkerhet i vården"). Men ingen från skolvärlden kan bistå med kunskapsvetenskapliga analyser. Arbetslivet genomgår en generationsavlösning som kräver nytt ledarskap. Företagen måste hitta personalverktyg som skapar "inre värden". att bli bäst i yrket, att skapa yrkesstolhet genom bäst kunskap i sak.
Kunskapsvetenskapen hävdar att alla lager av "kunskap i sak" läggs ovanpå det skolområde som i politiska dokument borde ombenämnas till ämne/undervisning. Områdets innehåll måste präglas av samma saklighet som noderna i botanik, astronomi och fysik. Socialstyrelsen, beteendevetenskap och socialpolitik borde hållas borta från detta skolområde.
fredag 21 januari 2011
47 - Kunskapsvetenskap är nyckeln till 80-talsgenerationens talang
Där 80-talisterna förväntar att arbetet ska ge inre värden och samtidigt kvalitetssäkring av den egna yrkesprofessionen - åtgärdar företagen med hygienfaktorer. Av 80-talsgenerationen ("United Minds:s" undersökning) kan 64 procent tänka sig att starta eget företag. Man har ambitionen att växa som människa och veta att man gör något meningsfullt genom sin sysselsättning. Arbete, utbildning, fritid blir sammanvävda. Ett utmanande arbete blir inte bara målet utan själva medlet för att växa. Man kan inte tillåta sig att stagnera på en arbetsplats. En livstidsanställning är inte ett attraktivt erbjudande utan ett hot. Jobb och fritid, yrkesliv och privatliv blir till ett.
Företagen däremot - mäter och väger högpresterande människor för att få dem innanför dörren och sedan behålla dem där. "Building Brands to Capture Talent" är "Universum:s" arena. Annonsbroschyren "Balans i livet" visar hur 30 välrenommerade företag samstämmigt odlar gamla personalidéer från 1970-talet. Då satsade företag på utbildning - nu är det kroppslig friskhet. Då erbjöd PArådet personlig utveckling via sensitivitetskurser och gruppdynamik - nu är det andra konsulter och coachning, mentorskap. Arbetsformerna är en tredje åtgärdsform som nu nämner flexibel arbetstid, distansarbete, sex veckors semester, arbetstidsförkortning, förstärkt föräldrapenning.
Fördelen med 1970-talet var att managementkonsulterna verkligen satte "människan i centrum". Som subjekt fick hon tala om hur hon "kände". Idag sätts "människan i centrum" som objekt. Chefer observerar, mäter och personalavdelningar tillhandahåller mätverktyg. IT-företagens affärsidé, att bearbeta stora mängder data, ger trubbiga personalstrategier. Företagen förstår sig inte på kunskapsaspekten hos denna storslagna, kompetenta generation som vandrar vidare i kraft av sin kunskap. Företagen måste kunna kommunicera med dem om deras kunskap i sak (turnaround från emotionellt kännande). Företagen måste kunna tillämpa deras kunskap direkt i organisationen innan individen själv vandrar vidare. Företagen behöver kunskapsanalytiker som teoretiskt behärskar "Kunskap i Färg med KMK-Systemet(R)" och som praktiskt kan lyssna och låta talangerna implementera sin kunskap i linjefunktionen.
Företagen däremot - mäter och väger högpresterande människor för att få dem innanför dörren och sedan behålla dem där. "Building Brands to Capture Talent" är "Universum:s" arena. Annonsbroschyren "Balans i livet" visar hur 30 välrenommerade företag samstämmigt odlar gamla personalidéer från 1970-talet. Då satsade företag på utbildning - nu är det kroppslig friskhet. Då erbjöd PArådet personlig utveckling via sensitivitetskurser och gruppdynamik - nu är det andra konsulter och coachning, mentorskap. Arbetsformerna är en tredje åtgärdsform som nu nämner flexibel arbetstid, distansarbete, sex veckors semester, arbetstidsförkortning, förstärkt föräldrapenning.
Fördelen med 1970-talet var att managementkonsulterna verkligen satte "människan i centrum". Som subjekt fick hon tala om hur hon "kände". Idag sätts "människan i centrum" som objekt. Chefer observerar, mäter och personalavdelningar tillhandahåller mätverktyg. IT-företagens affärsidé, att bearbeta stora mängder data, ger trubbiga personalstrategier. Företagen förstår sig inte på kunskapsaspekten hos denna storslagna, kompetenta generation som vandrar vidare i kraft av sin kunskap. Företagen måste kunna kommunicera med dem om deras kunskap i sak (turnaround från emotionellt kännande). Företagen måste kunna tillämpa deras kunskap direkt i organisationen innan individen själv vandrar vidare. Företagen behöver kunskapsanalytiker som teoretiskt behärskar "Kunskap i Färg med KMK-Systemet(R)" och som praktiskt kan lyssna och låta talangerna implementera sin kunskap i linjefunktionen.
torsdag 13 januari 2011
46 - Certifiering och kritik mot Föreningen Sveriges Managementkonsulter (SMK)
"Vad är en managementkonsult?" frågar SMKs generalsekreterare, Mikael Jensen på Konsulttidningens hemida 9.1 2011. Budskapet är att SMK ska verka för att certifiera både konsulter och upphandlare. Upphandlingen av konsulttjänster sker efter EU regler och SMKs certifieringsprocess kvalitetssäkras genom ISO-standard - "Management system standards" via modellan "Plan - Do - Check - Act".
SMK medverkar till att göra gårdagens misslyckade modell i undervisningsteknologi till dagens utvecklingsmodell för management. Certifieringsambitionerna ger företagen bristande arbetsanknytning och problem med ledningsmål. Kritik mot SMK gäller också något som ses tydligare i skolsektorn. Lärarnas fackförbund värnar om lärarnas rättigheter och företräder också professionen i sakfrågor. Men ett fackligt lärarförbund är inte trovärdigt på den arena där professionen ska klassificera, diagnostisera, behandla. SMK riskerar alltså att göra managementkonsulternas trovärdighet svagare med en certifieringsprocess som är mer form än professionell saklighet.
SMK säger att managementkonsulter är utvecklande rådgivare till dem som i företagen är bemyndigade att påverka organisationernas ledningssystem. Det är en viktig formulering. Att vara bemyndigad, att förändra i ledningssystemen, kräver analytisk kunskap på saklig grund. SMK gör också en viktig avgränsning. "Managementkonsulten" ger råd och stöd om ledningsfrågor till kunder med chefsansvar medan "specialistkonsulten" ger expertråd. Tjänsten "chef att hyra" är inte managementkonsult på grund av att man då är operativt ansvarig i verksamheten. Redovisningsbyråer, IT-konsulter, försäljningskonsulter är inte heller managementkonsulter.
Utan tvekan har SMK en viktig uppgift att fylla om man väljer saklighet. Att analysera styrkor och svagheter i de teorier som akademikerna bjuder fram till branschen vore exempelvis en värdig uppgift för SMK. "Kunskap i sak" är själva myntfoten i ledarprofessionen likaväl som i konsultprofessionen. Kunskapsföretag kräver ett nytt ledarskap som passar 80-talsgenerationen, denna storslagna, kompetenta generation utan inlärda begränsningar. Vad bidrar SMK med i den problemställningen? Se min blogg "39 - Kan snedutvecklade managementmodeller leda 80-talisterna?"
SMK medverkar till att göra gårdagens misslyckade modell i undervisningsteknologi till dagens utvecklingsmodell för management. Certifieringsambitionerna ger företagen bristande arbetsanknytning och problem med ledningsmål. Kritik mot SMK gäller också något som ses tydligare i skolsektorn. Lärarnas fackförbund värnar om lärarnas rättigheter och företräder också professionen i sakfrågor. Men ett fackligt lärarförbund är inte trovärdigt på den arena där professionen ska klassificera, diagnostisera, behandla. SMK riskerar alltså att göra managementkonsulternas trovärdighet svagare med en certifieringsprocess som är mer form än professionell saklighet.
SMK säger att managementkonsulter är utvecklande rådgivare till dem som i företagen är bemyndigade att påverka organisationernas ledningssystem. Det är en viktig formulering. Att vara bemyndigad, att förändra i ledningssystemen, kräver analytisk kunskap på saklig grund. SMK gör också en viktig avgränsning. "Managementkonsulten" ger råd och stöd om ledningsfrågor till kunder med chefsansvar medan "specialistkonsulten" ger expertråd. Tjänsten "chef att hyra" är inte managementkonsult på grund av att man då är operativt ansvarig i verksamheten. Redovisningsbyråer, IT-konsulter, försäljningskonsulter är inte heller managementkonsulter.
Utan tvekan har SMK en viktig uppgift att fylla om man väljer saklighet. Att analysera styrkor och svagheter i de teorier som akademikerna bjuder fram till branschen vore exempelvis en värdig uppgift för SMK. "Kunskap i sak" är själva myntfoten i ledarprofessionen likaväl som i konsultprofessionen. Kunskapsföretag kräver ett nytt ledarskap som passar 80-talsgenerationen, denna storslagna, kompetenta generation utan inlärda begränsningar. Vad bidrar SMK med i den problemställningen? Se min blogg "39 - Kan snedutvecklade managementmodeller leda 80-talisterna?"
söndag 2 januari 2011
45 - Effektivt ledarskap kräver saklig kommunikation med arbetsspecialisterna
Jag säljer "Kunskap i färg med KMK-Systemet(R)". Men egentligen säljer jag högre produktkvalitet, substansrikare varumärke, minskade klagomål från kunder, ökande och hållbarare produktinnovationer. Jag förutsätter att ledare och chefer vill förstå varför systemen kraschar, vill skapa preventiva åtgärder när ny teknik ska införas, vill behålla talangernas kunskap utan att stjäla deras egendom när de vandrar vidare. KMK-Systemet(R) är nyckeln till företagsledningens förståelse av arbetsspecialisternas kunskap (= deras åskådning och begrepp). Öppna, systematiserade sakdialoger säkerställer produktsubstansen direkt i linjearbetet.
Jag känner självförtroende för KMK-Systemet(R) och de behov som systemet kan tillgodose. Jag genomsyrar alla tillämpningsbara sektorer med kunskapsvetenskaplig grund och söker ambassadörer överallt som kan föra KMK-Systemet(R) vidare. Ambassadörerna finns inom samhällets utbildningssystem likaväl som inom samhällets arbetsliv. Jag förutsätter att alla kan skilja mellan Sak och Person. Jag lyssnar inte på kritik från teoretiker som hänger kvar vid beteendeteorier och gamla kunskapsteorier.
Jag upptäckte anomalien, som gav upphov till kunskapsvetenskapen, redan på 1970-talet. Som utbildningsledare mötte jag arbetsspecialister som behärskade "avancerade redskap med motorisk kunskap". Med den erfarenheten kämpade jag för att genomskåda det beteendevetenskapliga tankemönster som bitit sig fast i universitetsutbildningen. Akademikerna har gjort beteendevetenskap av det som skulle ha studerats med naturvetenskaplig fysiologi. Konsekvensen är att företagen blivit förslavade under beteendeverktyg, t.ex. individbedömning, utvecklingssamtal, teambildning.
Zonen människlig kunskap och teknik är fortfarande inte utforskad. Joysticksmanövrering av datoriserade redskap är tekniken som vid införandet i flygplan, spårvagnar, fartyg solkades av allvarliga olyckor. Den mest kända är JAS-kraschen framför TV-kameror 1989. Problemen uppstod i zonen mellan det mänskligt motoriska och teknikinnovationen. Svenska facitsnurror och addomaskiner slogs ut när digital teknik rammade "under maskinhuven". Joysticks/dator-tekniken rammade handhavandet av maskinerna. Varken företagsledare, chefer, produktionstekniker eller teknikinnovatörer förstod sig på den "mänskliga educerade reflexens natur". Nyckeln till förnyelsen av akademisk problemprospektering i praktiken är KMK-Sytstremet(R).
Jag känner självförtroende för KMK-Systemet(R) och de behov som systemet kan tillgodose. Jag genomsyrar alla tillämpningsbara sektorer med kunskapsvetenskaplig grund och söker ambassadörer överallt som kan föra KMK-Systemet(R) vidare. Ambassadörerna finns inom samhällets utbildningssystem likaväl som inom samhällets arbetsliv. Jag förutsätter att alla kan skilja mellan Sak och Person. Jag lyssnar inte på kritik från teoretiker som hänger kvar vid beteendeteorier och gamla kunskapsteorier.
Jag upptäckte anomalien, som gav upphov till kunskapsvetenskapen, redan på 1970-talet. Som utbildningsledare mötte jag arbetsspecialister som behärskade "avancerade redskap med motorisk kunskap". Med den erfarenheten kämpade jag för att genomskåda det beteendevetenskapliga tankemönster som bitit sig fast i universitetsutbildningen. Akademikerna har gjort beteendevetenskap av det som skulle ha studerats med naturvetenskaplig fysiologi. Konsekvensen är att företagen blivit förslavade under beteendeverktyg, t.ex. individbedömning, utvecklingssamtal, teambildning.
Zonen människlig kunskap och teknik är fortfarande inte utforskad. Joysticksmanövrering av datoriserade redskap är tekniken som vid införandet i flygplan, spårvagnar, fartyg solkades av allvarliga olyckor. Den mest kända är JAS-kraschen framför TV-kameror 1989. Problemen uppstod i zonen mellan det mänskligt motoriska och teknikinnovationen. Svenska facitsnurror och addomaskiner slogs ut när digital teknik rammade "under maskinhuven". Joysticks/dator-tekniken rammade handhavandet av maskinerna. Varken företagsledare, chefer, produktionstekniker eller teknikinnovatörer förstod sig på den "mänskliga educerade reflexens natur". Nyckeln till förnyelsen av akademisk problemprospektering i praktiken är KMK-Sytstremet(R).
torsdag 16 december 2010
44 - Kommunicera kunskap i Färg med KMK-Systemet(R)
Hur bildar människan nya begrepp? Genom arbetsprocesser svarar kunskapsvetenskapen. Åskådning får vara så rå och förvirrad den vill, begreppet så dunkelt och ospecificerat det vill. Båda tjänar ändock till regel för förståndets tänkande till dess att nya erkännandeprocesser förändrar åskådning och begrepp.
Kunskapsvetenskapens modell innesluter för första gången alla mänskliga kunskapsarter: Sinnen och tanke likaväl som den motorik som behärskar redskap.
Vad utesluter kunskapsvetenskapen? Människans emotionella känslor, önskningar, avsikter, vad som i människan njuter, skrämselreflexer, människans respons på stimulus. Men även filosofins och Kants utgångspunkt i logikens analyser av språkliga satser utesluts.
Kunskapsvetenskapen vilar på Kants innovationer: Kunskap är arbetsprocesser (inte själsprocesser). Både regler för förståndets tänkande och för föremålets beskaffenhet analyseras av människan i arbetsprocesserna. Mitt tillägg är att ha kartlagt kunskapens arbetsprocesser baserade i de fysiologiska sinnena och kartläggningen av den motoriska kunskap som behärskar redskap. Samtliga kommuniceras i boken "Kunskap i Färg", som kommer från tryckeriet i dagarna. Genom att använda färger som universellt språk, kommuniceras KMK-Systemet(R). Varje linje sönderdelas på sina villkor. Kunskapsdata följer en grön linje, föremålsdata en blå linje, människans fysiologi en rosa linje, arbetsprocesserna en orange linje osv.
Historiskt kommer Kants tankevärld om kunskap före psykologins explosionsartade utveckling om individen. Kunskapsvetenskapen bryter med industrialismens världsbild. För att skydda KMK-Systemet(R) från inkräktare och deras vilja att omfomulera för egna syften har systemet varumärkesskyddats. Vill du veta mer om hur man kommunicerar kunskap i färg kontakta: kerstin.im.holm@kunskapsvetenskap.se
Kunskapsvetenskapens modell innesluter för första gången alla mänskliga kunskapsarter: Sinnen och tanke likaväl som den motorik som behärskar redskap.
Vad utesluter kunskapsvetenskapen? Människans emotionella känslor, önskningar, avsikter, vad som i människan njuter, skrämselreflexer, människans respons på stimulus. Men även filosofins och Kants utgångspunkt i logikens analyser av språkliga satser utesluts.
Kunskapsvetenskapen vilar på Kants innovationer: Kunskap är arbetsprocesser (inte själsprocesser). Både regler för förståndets tänkande och för föremålets beskaffenhet analyseras av människan i arbetsprocesserna. Mitt tillägg är att ha kartlagt kunskapens arbetsprocesser baserade i de fysiologiska sinnena och kartläggningen av den motoriska kunskap som behärskar redskap. Samtliga kommuniceras i boken "Kunskap i Färg", som kommer från tryckeriet i dagarna. Genom att använda färger som universellt språk, kommuniceras KMK-Systemet(R). Varje linje sönderdelas på sina villkor. Kunskapsdata följer en grön linje, föremålsdata en blå linje, människans fysiologi en rosa linje, arbetsprocesserna en orange linje osv.
Historiskt kommer Kants tankevärld om kunskap före psykologins explosionsartade utveckling om individen. Kunskapsvetenskapen bryter med industrialismens världsbild. För att skydda KMK-Systemet(R) från inkräktare och deras vilja att omfomulera för egna syften har systemet varumärkesskyddats. Vill du veta mer om hur man kommunicerar kunskap i färg kontakta: kerstin.im.holm@kunskapsvetenskap.se
torsdag 2 december 2010
43 - Kunskapsvetenskapen bryter med den kognitiva psykologins världsbild
Det växtskyddsbiologen studerar hos myggor (SDS 30.11 2010) studerar andra hos människobarn. Växtskyddsbiologen säger "vi vill förstå hur myggornas doftsystem är uppbyggt". Inlärningsforskare vill förstå hur människans inlärningssystem är uppbyggt. Kognitionsforskare ställer frågor om vad som sker när vi lär oss ett språk, hur vi bildar nya begrepp, hur hjärnan bevarar det vi lär oss, hur vi kan framkalla ett minne, vilka biologiska funktioner de kognitiva processerna har. Man undersöker hur stickmyggor respektive barn reagerar. Växtskyddsbiologen hoppas kunna styra myggor med hjälp av dofter. Andra hoppas kunna utveckla datorer som styr barns inlärning. Man söker samma "maskinkonstruktion" hos myggor som hos människors inlärning, tänkande, planering, problemlösning. Denna världsbild bryter kunskapsvetenskapen med.
Kunskapsvetenskapen hävdar att mänskligt tänkande om föremål/ämne uppstår och tillväxer genom arbetsprocesser där sinnen, hjärna, tanke, föremål samverkar. Arbetsprocesserna resulterar i Erkännande och framspringer ur två mänskliga grundkällor = Åskådning och Begrepp. Att vidga åskådningens mångfald och att göra begreppen innehållstrogna, komplexa och säkra utgör för både barn och nobelpristagare samma arbetsprocesser men på olika ämnesnivåer. I båda fallen vidgas Åskådningen och komplexgörs Begreppen. Det vill säga Erkännandet om föremål/ämne vidgas.
Den andra revolutionerande avvikelsen är vad som ska ingår i termen "Begrepp". Rosens mångfald (bild, färg, doft, stickande törnen) bärs fram av sinnena till hjärnan som tänker Begreppet. Men hjärnans tanke "ros" består inte bara av en bild eller ett språkligt ord. Begreppet ros är en enhet som består av alla de signaler som samtliga sinnen burit fram till hjärnan. Tanken består inte bara av "bild" och "språkligt ord" utan också av "doft", "färg", "sticket" från törnet. Rosens Begrepp är således mycket mer mångfaldigt än vad filosofisk logik och lingvistik arbetar med. Inte heller arbetar de med motorik som styr redskap i kraft av sin kunskapsart. Kunskapsforskningen måste komma förbi människan som biologisk maskinkonstruktion.
Kunskapsvetenskapen hävdar att mänskligt tänkande om föremål/ämne uppstår och tillväxer genom arbetsprocesser där sinnen, hjärna, tanke, föremål samverkar. Arbetsprocesserna resulterar i Erkännande och framspringer ur två mänskliga grundkällor = Åskådning och Begrepp. Att vidga åskådningens mångfald och att göra begreppen innehållstrogna, komplexa och säkra utgör för både barn och nobelpristagare samma arbetsprocesser men på olika ämnesnivåer. I båda fallen vidgas Åskådningen och komplexgörs Begreppen. Det vill säga Erkännandet om föremål/ämne vidgas.
Den andra revolutionerande avvikelsen är vad som ska ingår i termen "Begrepp". Rosens mångfald (bild, färg, doft, stickande törnen) bärs fram av sinnena till hjärnan som tänker Begreppet. Men hjärnans tanke "ros" består inte bara av en bild eller ett språkligt ord. Begreppet ros är en enhet som består av alla de signaler som samtliga sinnen burit fram till hjärnan. Tanken består inte bara av "bild" och "språkligt ord" utan också av "doft", "färg", "sticket" från törnet. Rosens Begrepp är således mycket mer mångfaldigt än vad filosofisk logik och lingvistik arbetar med. Inte heller arbetar de med motorik som styr redskap i kraft av sin kunskapsart. Kunskapsforskningen måste komma förbi människan som biologisk maskinkonstruktion.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)