54 - Konsulter och projektledare kan göra skillnad för kunskapssynen i arbetslivet

Framtidens dom kommer att bli hård över hur vetenskapen i vår tidsålder förklarar uppkomsten och tillväxten av kunskap. Forskare ger sken av naturvetenskaplig säkerställdhet på förklaringar som inte är annat än metafysiska kunskapsspekulationer. Därför behövs det aktiva konsulter och projektledare som kan argumentera från praktiken och bli ambassadörer för en ny kunskapssyn. Kunskapsvetenskapens analyser visar att även prata, springa, cykla, spela piano, spela dataspel är en provkarta på olika ämnens skilda beskaffenhet. Alla ämnen har samma fast/lösliga gemenskap till individen som grå starr, lunginflammation, benbrott. Ingen tvivlar på sjukdomens egenägda egenskaper. Ingen kopplar ihop denna del av diagnos/åtgärd med läkare/patient-egenskaper. Den insikten har länge saknats i skolvärlden om ämne, men nu har samma blindhet drabbat specialisternas yrkeskunnande i arbetslivet. SDS exemplifierar med sjuksköterskans och mäklarens berättelser i artikeln den 29.3 2010 "Känslorna styr oss i det dolda". Fakta hämtas från universitetslektor Lars-Erik Björklunds avhandling som sammanställer i huvudsak psykologi och medicinsk hjärnforskning. Resultat: En teori som kopplar samman aktiviteter i hjärnans ganglier, amygdala och cerebellum med psykologiska spekulationer. Slutsats: Människan har två olika mentala system - omedvetet respektive medvetet. Vi skapar minnen som ger mönster i hjärnan. Kroppen känner igen och vi bygger ett bibliotek av användbara: ja, just det "upplevelser". Åtgärd: En engagerad individ ska utsättas för en upprepad variation av upplevelser. Konsulter och projektledare kommer att göra skillnad om de istället väljer åtgärder efter kunskapsvetenskapens rön. Kunskapens storheter (åskådning + begrepp) blir mångfaldigare, komplexare, säkrare och mer innehållstrogna genom individens arbete med att pröva, acceptera, icke-acceptera och slutligen erkänna ämnets regler. Automatiserat pianospel och automatiserat bridgespel lyder under skilda kunskapsteoretiska lagar. Lagarna härleds till ämnets beskaffenhet och den mänskliga kunskapskälla (sinnen, rörelse, tanke) som individen behärskar ämnet genom. Nobelpris är bevis på att ämnets gränser har sprängts. Belöningen sker således inte efter nobelpristagarens lärstil, minnesförmåga eller variationen av nobelspristagarens upplevelser.

53 - Managementkonsulter och svag-starka personalfunktioner

Personalens kunskapstänkande om affärsverksamheten är en företagsfråga av samma dignitet som ekonomi och produktionsteknik. Området går inte att göra fackligt förhandlingsbart lika lite som ekonomi och teknik. Områdets vetenskaplighet har sin motor i arbetsspecialisternas sakliga kunskapsåskådning (specialisternas utsaga om sak). Kunskapsvetenskapen har redskapen. Lärande, inlärnings- och gruppsykologi tillhör en helt annan vetenskaplighet, som har sin motor i observation, datainsamling, beteendebedömning (individen ska förändras).

Även om HR är fullvärdig medlem i ledningsgruppen (styrka) bjuder HR endast fram beteendedisciplinernas förklaringar och redskap (svaghet). Paradoxen är att HRs köpkraft drar till sig svärmar av konsulter samtidigt som HR inte kan tänka kritiskt, ifrågasätta, argumentera eller strukturera konsultutbudet. HR tappar därtill anseende. 2010 svarade 69 procent av linjecheferna i England att HR har ett affärsinflytande. 2011 sjönk siffran till 56 procent (P&L 2/2011). Problemen orsakas av tunga aktörer. Lärosätenas grundutbildning (P-program) och lärosätenas kommersiella institut hämtar teorier från England och USA som förvandlar arbetsspecialister till "manpower". Man rekommenderar HR att datasamla även höga befattningsinnehavares "performance rating"; "personal qualities"; assesment of potential" med gradskalan 1-5.

"Sveriges Branschförening för Human Resource Konsulter" (HRK), startat av Hunter Mabon, har bytt ut medlemskap till auktorisation med prislista. Kvalitetssäkring rör branschdefinitionerna: Annonserad rekrytering; Search: Executiv Search/Head Hunting; Grupp/Teamutveckling; Teamutbildning. Enligt hemsidan sätter HRK upp etiska regler och metod- och testpolicys för att öka seriositeten i branschen. Just nu utvecklar psykologorganisationer, forskningsinstitut, testleverantörer, rekryteringsföretag tillsammans en beteendestandard, ISO 10667. Samtidigt ingår HRs eget branschforum oheliga allianser med vissa forskningsinstitut, förlag, konsultfirmor och bjuder fram deras lösningar och förebilder till praktikerna.

Det är endast den högsta företagsledningen, med makt att förändra i ledningssystemen, som kan svänga företagets personalpolicy från beteende till kunskap. Här är paradoxen att det kanske blir managementkonsulterna (inte HR) som blir de som tillämpar redskap från kunskapsvetenskapen för att tillvarata specialisternas kunskapstänkande i affärsverksamheten.

52 - Certifieringstrenden och tre magazin som ögonöppnar företagens tilltal till sina specialister

Tidskrifterna Konsult; Driva Eget; Projektvärlden (här nämnda i den ordning jag mött dem) är ögonöppnare för företagens passiva tilltal till sina arbetsspecialister. Vissa principfenomen finns det dock anledning att sakligt diskutera.

Att certifiera är att reducera medtävlarnas arbete till sin egen version. Sveriges Managementkonsulter certifierar och Svensk fondhandlarförening utfärdar licenser (se blogg nr 46 respektive nr 3). Lärarkåren legitimeras på regeringens uppdrag. Projektledare certifieras av Svenskt Projektforum. Andrew Abbott ser statusmekanismen, att när professioner söker sin självvärdering inom den egna världen, skild från köparnas värld, dras yrkeskåren in i den egna världens fattigdom.

Kunskapsvetenskapen frågar certifieringsanordnarna: Vem problemprospekterar professionen? Varifrån hämtas den abstrakta kunskap man vill värna om? Till företagsledarna ställer kunskapsvetenskapen frågorna: Accepterar du medarbetarna som självständiga, myndiga arbetsspecialister, värda att lyssna till? Söker du redskap för att få specialisternas "kunskap i sak" att samverka över avdelningsgränserna? Accepterar-du-inte att betala för gruppdynamiska modeller från 1970-talet?

Gruppdiskussioner, som har som huvudmål att diskutera "vad gruppen ska göra och varför den finns till" är till sin centrala idé densamma om man kallar det representation och fokuserar motsägelser/motsättningar eller om man som 1970-talets PAråd kallar det rolloklarheter och fokuserar konsensus. Någon måste sakligt kunna analysera innehållet. Det handlar om valet mellan två grundlägande tankemodeller. Är arbetsspecialisten någon som företaget ska beteendeförändra (kunskap och lärande med stöd i inlärningsteorier)? Eller är arbetsspecialisten den som mångfaldigast ser uppgiften och därför är värd att lyssna till (kunskap och erkännande med stöd i kunskapsvetenskap)?

Välj inriktning och smaka på företagsdevisen ur en HR annons: Målstyr önskvärd utveckling genom att förstärka beteenden. Sätt sedan denna devis i motsats till entreprenörens devis i tre akter ("Driva Eget" 1/2011): Jag vågar ta beslut; Jag går ut och kör; Jag räknar med att ha en fallhöjd innan jag kan flyga.

51 Politisk analys med Kunskapsvetenskap - Nr 6 Vad vill Jan Björklund med Sveriges utbildningssystem?

Alliansen saknar en kunskapslinje. Mitt frågebrev (U2011/872/DL) till Björklund delegeras till Scheller, som ger ett "glatt meddelande". Och han tycker att det är positivt att enskilda tjänstemän uttalar sig. Frågebrevets bakgrund: blogg 48 - Katastrof att Socialstyrelsen sätts som granskare av skolvetenskap.

Kunskapsvetenskapens tidigare kriktik: "Coachning (alliansen) är en lika dålig arbetsmarknadspolitisk åtgärd som kunskapslyft i prioriterade skolämnen (socialdemokratin)." Vid finanskrisen 2008 avsattes nära 3 miljarder till uppköp av coachning. Nu får coachning vass kritik från många håll.

Kunskapsvetenskapens tidigare kriktik: "Att gymnasiernas yrkesprogram inte ger inträdesbiljett till universitet och högskola." Nu säger utbildningsdirektören i Malmö (SDS 23.2 2011) att den nya gymnasieskolan får allt större andel elever som söker sig till högskolan. Många kommuner lägger därför upp schemat så att eleverna utan stor ansträngning kan få högskolebehörighet ändå. Med Björklunds skolåtgärd förlorar Sverige både en högt yrkesutbildad befolkning och systemtänkande studenter. Befolkningen har kapacitet att klara godkänt i samtliga ämnen i gymnasiet (se blogg 40). Alltså är det ämnesteorierna som måste omvärderas.

Kunskapsvetenskapens tidigare kritik: "Att fokus ändras från elev till lärare men att det inlärningspsykologiska perspektivet står fast." Allt fler kritiker väljer kunskapslinjen före beteendelinjen. Genom Björklunds val av mätmetod fick han Högskoleverkets universitetskansler att avgå. Nu förklarar Högskoleverket att stötestenen för Lunds universitet, att få examensrätt i vissa ämneslärarutbildningar, är att man saknar ämnesdidaktisk kompetens. Återigen skapar Björklunds ytlighet problem. Högskoleverkets bedömning vilar på ett gammalt förhållningssätt, att didaktik är "konsten att lära ut". Istället behövs en kunskapsteoretisk analys av ämnens struktur. Pianospel och matematik tillhör skilda kunskapsarter. Återigen har Högskolverket valt fel måttstock.

Jan Björklund väljer rådgivare med rötter i gamla "peer"-institutioner eller i ungdomspolitiska grupper. Konsekvenserna är missriktade politiska åtgärder, osaklig kommunikation med sakinriktade medborgare, gamla myndighetsverks inblandning i andra verks uppdrag. Att politikerna inte ser kunskapslinjen skadar Sverige.

50 - Ny taktik för att leda och managementstyra samverkande företagskunskap

Utifrån kunskapsvetenskapliga studier hävdar jag att forskar- och konsultinitierad organsationsutveckling, attitydförändring och it-system orsakar stor kapitalförstöring inom näringslivet. Forskare och konsulter kan otillbörligt påverka företagsverksamheten därför att cheferna är okritiska och HR-funktionen låter sig manipuleras.

ComputerSweden skriver i artikeln "Så dör it-projektet" att endast sju procent av svenska organisationer tycker att de uppnår den planerade nyttan i 75 procent eller fler av sina genomförda it-projekt. Men var finns de problemen ekonomiskt förklarade i årsredovisningarna? Tidningen "Chef." varnar för sociala personer. Nu krävs att man återigen måste sätta yrkeskunskapen i högsätet. Men vilket forskningscentrum har peer-deltagare som kan beskriva och förklara yrkeskunskapens kunskapsteoretiska innehåll? Joy-stick/dator-tekniken har orsakat många olyckor och stora kostnader sedan slutet av 1980-talet. Orsak - teknikinnovatörerna - tog inte med den mänskliga educerade reflexens natur i sina beräkningar. Men fortfarande saknas en generell kunskapsteoretisk utbildning på våra tekniska högskolor.

Det krävs ett helt nytt tänkande om samverkande specialistkunskap i företag. Psykologi, inlärningsforskning, sociologi etc förklarar inte sakkunskap. En travestering på vårdcentralens genushand med en fråga per finger för en könsneutral vård (SDS 12.2 2011) kan vara början på tankevändningen till specialistdjupa kunskapsanalyser i företag. Kunskapshanden har en analys per finger.

Tummen: Noden mellan teknik/människa. Tekniska problem skylls ofta på den mänskliga faktorn. Byt fokus och analysera teknikernas syn på var noden sitter och vilka mänskliga kunskapsarter som är involverade. Pekfingret: Funktionsspänningar. Specialister inom produktion/försäljning har svårt att förstå varandras uppgifter. Anordna dialoger mellan yrkesspecialisterna och låt dem analysera uppgifternas kunskapsfaktorer. Långfingret: Forskning om arbete/människa. Ha en kritiskt analyserande hållning speciellt till politiska systemdebatter och vid lansering av företagsekonomiska modeller. Ringfingret: Var aktiv i skoldebatten. Utbildningen som skolever och studenter får del av bildar företagens rekryteringsbas. Lillfingret: Konsultbranschen. Kunskapsanalysera, härled och kategorisera den trend konsulten gör kommersiell.

49 - Lärare i skolan är värda att få fungerande förklaringsbegrepp till praktiken

Min vän är praktiserande lärare för 9/10-åringar på en invandrartät skola i Malmö. Hon talar om undervisning i betydelseordning: förtrogenhetskunskap, samarbete, framförande, fakta och att skolans värdegrunder är viktigare än fakta. Egentligen använder hon samarbete och framförande som redskap för att få eleverna att tänka om fakta. Men forskningen har inte gett henne användbara förklaringsbegrepp.

MAKIS, dvs motivation, aktivitet, konkretion, inspiration, samarbete var populära begrepp på 1970-talet. Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap säger 40 år senare (Skolvärlden januari 2011), att skolans undervisning kan organiseras så att barns motivation och förståelse ökar. Hjärnforskning, filosofi, datorteknik etc ingår nu en ohelig allians kring kognitionspsykologin. Min vän använder begreppet "förtrogenhetskunskap" som är från tyst kunskapsepoken. Kritiken är att förtrogenhetskunskap, påståendekunskap, färdighetskunskap inte kan innehållas i samma system.

Lärarna behöver övergripande förklaringsbegrepp. Läkare kan särskilja blodsystem, nervsystem, etc men beteendeforskningen har vildvuxet blandat ihop kunskapssystemet med viljeliv, känsloliv, socialt liv. Redan Kant (1724-1804) pekade på värdet av att särskilja. Han visade att rättsprocessen särskiljer vad rätt är (quid juris) från vad som angår fakta i sak (quid facti) och båda fordrar bevis. Han hänvisar till de gamlas språk och mening där de skilde mellan estetik och vetande. Kant går emot Baumgartens försök att förena dessa system. Ska begreppet estetik tas in i filosofin, säger Kant, bör det dela benämningen med den spekulativa filosofin med estetik dels i en transcendental mening, dels i psykologisk betydelse.

Att vilja, att känna emotionellt, att lära i betydelsen att minnas och återge, är som estetiken, oförenligt med saklig, generell kunskapsvetenskap. När min vän genomförde lektionen så att eleverna sökte fakta i texten två och två, sammanställde fakta, framförde fakta inför hela gruppen, ses det som gruppsociala grepp. Men i verkligheten formas lektionen till att nå kunskapsvetenskapens begrepp "prövning", "erkännande" där horisonten är elevernas självständiga kunskapstänkande om fakta.

48 - Katastrof att Socialstyrelsen sätts som granskare av skolvetenskap

Skolan är noden mellan individ och yrkesliv. Botaniken analyserar noden mellan stjälk och bladfäste, astronomin noden mellan jorden och månens omloppsbanor, fysiken noden mellan ytterpunkterna och 0-punkten i ett svängande system.

Politiken nämner tre skolområden: lärande/undervisning; socialisation/samhälle; demokrati/värdegrund. Fiaskot inom området lärande/undervisning beror på felaktig fokusering. Lärandet (se min blogg 40) fokuserar beteendet hos elev/lärare istället för ämnessaklighet. Socialstyrelsens pedagogikgranskare, Knut Sundell (se www.skolvarlden.se), är docent i psykologi, dvs har fötterna i den felaktiga fokuseringen. Helt allmänt ska Socialstyrelsen värna om hälsa, välfärd och allas lika tillgång - Sundell förespråkar elitskolor. Pedagogiken behöver nytänkande - Sundell förespråkar den hårt kritiserade bibliometrin (se min blogg 19).

Skolan genomgår flera kriser. "Forskningen" problemprospekterar i socialpolitisk uppfostran istället för kunskapsteoretisk ämnesförmedling "Politikerna" är vilsna och når inte in till problemkärnan. Mikael Damberg (S) vill göra slut på "skolminister Björklunds förenklade symbolpolitik" och Jan Björklund (FP) vill göra slut på socialdemokratins "flumpedagogik". Men vem har satt Socialstyrelsen att granska skolan, dvs individens förrum till yrkeslivet?

Teknik- och näringslivsutvecklingen är skolelevernas destination. Flygplansinnovatörer förändrade reglage/wires till joy-stick/datorer och tekniken drabbades av många olyckor. Teknikutvecklarna förstod sig inte på teknikens beroende av den mänskliga educerade reflexen. Olyckornas natur var teknisk - inte beteendevetenskaplig. Just nu talar professorer om skador på grund av medicinteknologin (SDS 24.1 2011 "Övning ger säkerhet i vården"). Men ingen från skolvärlden kan bistå med kunskapsvetenskapliga analyser. Arbetslivet genomgår en generationsavlösning som kräver nytt ledarskap. Företagen måste hitta personalverktyg som skapar "inre värden". att bli bäst i yrket, att skapa yrkesstolhet genom bäst kunskap i sak.

Kunskapsvetenskapen hävdar att alla lager av "kunskap i sak" läggs ovanpå det skolområde som i politiska dokument borde ombenämnas till ämne/undervisning. Områdets innehåll måste präglas av samma saklighet som noderna i botanik, astronomi och fysik. Socialstyrelsen, beteendevetenskap och socialpolitik borde hållas borta från detta skolområde.