60 - Politisk analys med KUNSKAPSVETENSKAP: Anders Borgs arbetslinje

Ekonomiska avdelningen vid Finansdepartementet har fått beröm för rapporten "Hur ska utvecklingen av arbetsmarknadens funktionssätt bedömas?" Finansdepartementets tjänstemän bjuder med rapporten in till dialog om de metoder och modeller som används för att ta fram underlag till Anders Borgs arbetspolitiska reformer. Rapporten skärper tanken och identifierar viktiga frågor på ett öppet och ärligt sätt säger den granskande nationalekonomen.

Kunskapsvetenskapen tackar för dialoginbjudan och bidrar med följande analys. En arbetsmarknadspolitik som huvudsakligen fokuserar på ekonomiska incitament som att förändra skatt på arbete (öka lön) och ändra ersättningsgraden vid arbetslöshet (minska bidrag) skapar skadliga spänningar mellan befolkningsgrupper. Anders Borg nämner de sociologiska problemen men inte konsekvenserna för Sveriges kunskapskapital.

Som bollplank för kunskapsvetenskapens resonemang ska en företagsekonomisk analys av sko- och accessoarkedjan Venue Retail Group (tidigare Westins) användas. En slimmad företagsstruktur har gjort att "omsättningen per anställd" har klättrat för 1.6 till 1.9 Mkr på ett år. Spariver, högre försäljning i kvarvarande butiker har gett resultateffekt. Rörelsemarginalen hamnar på fina 9.3 procent (Di 23/5 2011). Det är med rapportens begrepp ett vinstmaximerande företag som är pristagare på en varumarknad. Rapportens andra agent är den nyttomaximerande individen som värderar fritid. Men det är en fyrkantig ekonomisk föreställning där arbetskraftens "kunskapstillväxt" betraktas som naturlig och oproblematisk. Så är inte fallet. Kunskapstillväxten i Sverige kräver bättre, vilket inte behöver betyda dyrare, arbetsmarknadspolitiska program.

Omsättning är lika med försålda varor. Därför betraktas säljare, konsulter och företagens reklam- och marknadsföringsavdelningar som nycklar till framgång och rätlinjiga kanaler till kund. "Kommunikation" är dagens modeord. Ur nationens perspektiv säger storleken på fakturering ingenting om "produktens verkshöjd" eller om företagets "arbetande kunskap i Sverige". VRG har 424 årsanställda 2009/2010 varav 266 i Sverige, då huvudsakligen i butikslinjen. Tillverkning av produkterna skor, väskor, handskar, plånböcker sker i Kina, Vietnam, Indien, Portugal, Spanien, Italien och Brasilien. VRG:s personal i Sverige är till antalet bara en droppe i svensk arbetsmarknad och kategoriseras som en låg yrkeskategori (butikssäljare). Statistiska Centralbyrån (SCB) kategoriserar befattningsinnehåll relaterat till längden på individens skolutbildning. Vad VRG som företag drar in i försålda varor mätbart i BNP, ska alltså inte förväxlas med VRG:s påvra tillskott till den svenska arbetsmarknaden.

Finansdepartementet använder AKU-undersökningarna för att samla in data. SCB, som utför AKU-undersökningarna, fick kritik redan på 1990-talet för dåliga taxonomier och kategorisering av företagsutbildning (se min avhandling 1991, s 42, 44). När företagen talade om utbildningsformerna "fackutbildning, breddutbildning, enskilda studier, studier för eget syfte och utbildning i företagskännedom" samlade SCB in data från individer om "introduktionsutbildning, grundutbildning, fort- och vidareutbildning, övrig utbildning". Och när utbildningsledare kämpade med företagsutbildningens kritiska punkter "behovsfångst, behovsöversättning, utbildningssituation" gjorde de socialdemokratiska politikerna företagsutbildningen till fördelningspolitik där prioriterade "skolämnen" utsågs som medel för att stärka den enskildes ställning på den öppna arbetsmarknaden. "Coachning", som är den nuvarande regeringens politiska medel med samma mål har lika dålig träffgrad.

Politiska reformer kastar långa skuggor. Nu, efter företagens tre döda kunskapsdecennier ses arbetsmarknaden som en gigantisk utbildningsinstitution för den "lärande" människan. Anders Borgs arbetslinje håller på att göra liknande misstag utifrån en annan politiks "ekonomiska" synsätt. Rapporten nämner "skill-biased technical change" (s 24). Giovanni L. Violante redogör på nätet för det ändrade synsätt som den informationsteknologiska revolutionen medfört. Informationsproccessande utrustning och mjukvaror är bemannad med bättre betalda arbetare. Arbetarna är "skilled", dvs mer utbildade, mer dugliga, mer erfarna. Traditionellt har tillväxtlitteraturen antagit att alla arbetare har gynnats av teknologisk utveckling och produktionsförbättringar. Begreppet "skill-bias" introducerar den teoretiska möjligheten att teknologisk utveckling gynnar endast en sub-grupp av arbetare, vilket kommer att påverka "income distribution"-debatten.

Här har ekonomerna inte lyckats fånga de kännetecken hos informationsteknologin som berättigar att benämna den revolutionerande. En teknologis "skill-bias" är ingen nyhet. Den var påtaglig när TV-tekniken slog igenom och gav TV-reparatörer "skill-bias" gentemot radioreparatörer. Och när manuella skrivmaskiner ersattes med elektriska fick finmekanikerna som reparerade och servade maskinerna "skill-bias" men det gällde inte maskinskriverskorna. Ett annat kunskapsexempel är JAS-planets krasch inför TV-kameror 1989. Olyckor med flygplan, fartyg, spårvagnar berodde på att intressenterna av "joystick/dator-tekniken" inte kunskapsteoretiskt förstod sig på den motoriska kunskapens väsen. Det finns en benägenhet att problematisera från jämställdhets- och sociologiska perspektiv och slippa förklaringar genom att hänvisa till den mänskliga faktorn som en "svart box".

Finansdepartementet behöver vidga bedömningen av arbetsmarknadens funktionssätt till att även omfatta teknikutvecklingen, förklarad med kunskapsvetenskapens terminologi. Kunskapsvetenskapen fokuserar noden mellan arbetsuppgift och arbetsspecialist. Analyskategorierna bestäms bl a av hur data härleds till föremål, kunskap, förstånd, sinnen, motorik. Kunskapsvetenskapen fokuserar två ingångar: data om arbetsuppgift/teknik och data om specialist/kunskapsinnehåll.

En teknik kan relateras både till kund och brukare. TV ger kund/brukaren upplevelser. Elskrivmaskinen effektiviserade brukarens (maskinskriverskans) arbetsuppgifter, men kund är företaget som köper arbetsutrustningen. TV-reparatörer och finmekaniker är två yrken som uppstod mellan tillverkare och brukare/kund. Tekniken i elskrivmaskinen och tekniken i flygplan, fartyg, spårvagn har skilda kännetecken när det gäller brukarens "kunskapsnod". Både bruket av elskrivmaskinen och bruket av joystick/dator är analysbara inom kategorin för motorisk kunskap. Den inlärda specialistfärdigheten störs oåterkalleligt av joystick/dator-reglagen men inte av skrivmaskinselektrificeringen, vilket kunskapsvetenskapen kan förklara kunskapsteoretiskt. Den analystekniken behöver införas vid tekniska högskolor och andra utbildningsinstitutioner.

Informationsteknologin är mycket mer komplex än någon teknik vi hittills använt i arbetslivet. Visserligen har informationsteknologins hårdvara samma kännetecken som TV, skrivmaskiner, flygplan, fartyg, spårvagnar. Mjukvaran i form av program är inte heller väsensskild till de verktyg som behövs i tillverkningsindustrin. Det verkligt revolutionerande i informationsteknologin är att den resulterar i en fundamental förändring i partnerskapet mellan IT-företag och kund. Konsulten från IT-leverantören går in i kundföretaget och analyserar kundens affärsmål och konstruerar i bästa fall en unik tekniklösning. Men i sämsta fall "kränger" säljaren/konsulten en standardiserad processbearbetning av onödig information, helt enkelt därför att uppgifterna är lätta att samla in och processbearbeta. Kundföretagets specialister på berörda avdelningar måste därför bjuda motstånd och gå in i en kunskapsteoretisk dialog med leverantören. Chefsrollen förändras radikalt.

Arbetsmarknadspolitiska program handlar inte bara om arbetslösa, lönebildning, arbetskraftsdeltagande. Det handlar i hög utsträckning om en politisk vilja att styra strukturerna så att Sverige får en kunskapsekonomi. Företag ska värderas utifrån produktens verkshöjd och nyttan på den svenska arbetsmarknaden där arbetskraftens specialistkunskap ska kunna verbaliseras i kunskapstermer.

59 - Anställdas kunskap är en bortglömd nyckel i CRM-system

Customer Relationship Management (CRM) är idag nästan liktydigt med införande av kommunikationslinjerade IT-system. Erik Philipson säger i annonsbilagan "Värdefulla kundrelationer" Di 15/5 2011 att problemet är företagens "Key Performance Indicators" (KPI:er). De tenderar att bli många, svåröverblickbara och motsägelsefulla så att de inte är offensiva styrverktyg. Ofta står bara den finansiella resultaträkningen kvar. Även om kvalitetsbristernas kostnader ofta finns mellan säljavdelning och leveransavdelning fokuserar ändå organisationen på marknadsföringen i sig, försäljningen i sig, leveransen i sig, servicen i sig som vertikala stuprör. Andra kritiker anger IT-konsulternas timdebitering som en bromskloss för kvalitetsutveckling av IT-system.

IT-industrin har revolutionerat både personaltänk och teknologi. Tänk på personalens betydelse och ta del av några av Veckans Affärers företagsanalyser från våren 2011. Råvaror som kakao, socker, mjölk står tillsammans med emballage för cirka 60 procent av Cloettas direkta produktionskostnader. Moberg Derma har nagelsvampspreparat som produkt. Analysen av Cybercom säger att marknaden inte gillar att företaget får nästen hälften av intäkterna från uppdrag från telecomsektorn. Ericsson och Nokia ger inte längre glans i kundregistret. Men högutbildade och erfarna ingenjörer finns det alltid plats för. Micronics Mydata gör mycket dyra investeringsmaskiner, dvs maskiner som gör fotomasker vilka krävs för att elektronikindustrin ska kunna serietillverka platta bildskärmar och halvledare med nanometerprecision.

Kvalitetssökande kundsystem har ingen hjälp av börsanalytikernas eller SCBs analyser. Taxonomier och listningar saknar språk och benämningar för företagens produkt/personals varianser av kunskap. Därtill kommer att IT-industrin själv är en paradox. Samtidigt som IT-konsulterna utgör värdezon och har möjlighet att skapa mervärde för både kund och hemmaföretag så "kränger" de hemmaföretagets givna IT-system. IT-systemens krav på enkelhet i mängdbearbetningen kväver ihjäl kundrelationens krav på extraordinära IT-lösningar. Systemkvaliteten går att mäta säkrare i kundföretagens fel, stopp, missar än i leverantörsföretagets intäkter.

58 - Tacksam för kommentarer och hjälp att vidarebefordra texten till Vineet Nayar, HCLT

Yes, MR. Nayar, the EFCS-thought is good!
Instead of follow up with a "but" I have depth and interpret your thought from my point of view: The theory of knowledge. I am a Ph.d and my focus is on "the specialist as a spectator and a scanner of the task". So when you named "value zon" I have named the "nod" between twig and leaf (task and specialist)": And what you named negatively "employee attrition" have I named positively "knowledge attrition", because it is when we analyze, considerate, acknowledge our statement in an attrition with other specialist or customers about the task, the "task in itself" will be better treat. When reading your book I have made 48 such remarks in this ambition, to depth and interpret and give a knowledge perspective on your text.

My language of thought is Swedish. And I am very good to find toughtsystem like yours in a text of English or find Immanuel Kants toughtsystem in a text of German. But I am not a specialist neither to write nor speak English or German. I hope you will apply your catalyst "see behind the mountain" to realize that thought are stronger than language barriers.

In fact of all the good you say about the interactions system in HCLT I have confidence that this text will reach you. And in confidence of your search and found of upside/down-thought I am confidence that you will see the possibilities to strengthen up your systems with catalysts from the perspective of knowledge. I hope someone will fine a way to communicate all my 48 comments to you.

57 - Företagens värdezon kräver en akademisk debatt

Vineet Nayar, vd för HCLT, presenteras i "Chef.Boken" 4/2011. Äntligen har kunskapsvetenskapen en praktikbeskrivning att lägga modell över. Andreas Werr och Philip Runsten från Stockholms Handelshögskola och texterna i "Projektvärlden" 1, 2/2011 får bilda bollplank för en diskussion.

Werr & Runsten accepterar inte min tolkning, att deras åtgärdsförslag i artikeln "Utveckla gruppens kollektiva förmåga" tillhör "beteendelinjen" eller att kännetecknen kretsar kring gruppens emotionella kännande av samarbetsklimatet. De förklarar mer sönderdelat: Hur gruppen organiserar sitt arbete. Vilka normer gruppen följer beträffande att hjälpa, att lyssna, att uppmuntra varandra. Hur deltagarna bidrar i diskussionerna. Jag ser ännu tydligare härledningen till 1970-talets grupptekniker. På liknande sätt prövar och tolkar Werr och Runsten allvarligt min text. De fångar min ambition, att nå fördjupad förståelse bland specialisterna av den egna och andras specialistkunskap. Men denna, min strävan, ser Werr och Runsten bara som naturlig och oproblematisk. Nayar benämner specialisterna kunskapsmöte med kund för HCLT:s "värdezon".

Forskarsamhället måste uppnå en "tiping point" där förändrare ser kunskapens "punkt A". Werr och Runsten kan hänvisa till "mycket tidigare forskning" bara därför att stora delar av forskarsamhället idag köper idén om att kunskap alltid uppstår och utvecklas i "sociala sammanhang". Min väckarklocka ringde när jag kartlade forskningen om Kant och fann forskare som lade en "positivistisk modell" över "Kant´s theory of knowledge". Kuhns paradigmdebatt tog längre tid att genomskåda. Begreppet "paradigm" var inte kännetecknet utan Kuhns "sociologiska perspektiv". Kunskapsvetenskapens analyser kan ofta acceptera "beskrivningar" medan "förklaringarna" icke-accepteras. Kants beskrivningar om förståndet och föremålens beskaffenhet accepteras. Men hans förklaringar med hjälp av den gamla greken Aristoteles kategorilära accepteras inte. Kunskapsvetenskapen synliggör linjer. Marx men även Comte (sociologins fader) tillhör samma linje där samhällets produktionsresurser utgör "punkt A". Även Popper, som fick många efterföljare till "piecemeal social engineering" hör hit. Slutsats: Kunskapens "punkt A" är inte sociologi utan kunskapsteori.

56 - Ledarskapsträningens medarbetarsyn är vår tids skam

Tre industriella revolutioner namnges av en nybliven professor (SDS 15.4 2011). Den första är ångmaskinen. Den andra är elektriciteten och förbränningsmotorn. Den tredje är mikroprocessorer, datorer och smarta telefoner. Som kunskapsforskare är det lika förvånande varje gång, att lärda från olika områden kan se och vara överens om teknikrevolutionerna medan ingen någonsin nämner den arbetskraftsrevolution som ligger bakom den tredje industrirevolutionen.

Under de två första industriepokerna räckte det med att en anställd valdes för rätt arbete, utbildades för den bestämda uppgiften och utförde den i nära samförstånd med chefen. Det gällde antingen företaget tillverkade industrivävda tyger eller industribyggda fordbilar. Men den tredje teknikrevolutionen vilar på att människor tänker självständigt i sak. Företaget som säljer databehandlingssystem behöver konsulter som kundanpassar produkten antingen det gäller lönesystem eller industrisystem. Kundföretagens specialister måste kunna prägla systemen med kundprospekterad anpassning. Datadesigner måste kunna tänka självständigt för att skapa nya applikationer och nya programvaror.

Vår tids hemliga skam är att denna tankerevolution är osynlig inom forskningen. Inom lärosätena gäller synen på den "lärande människan" och den "anställdes motstånd mot ny teknik" har gjorts till sanning. Ett konsultföretag som är helägt av Uppsala universitet får utgöra exempel på dagens forskarspråk riktat mot organisation, ledarskap och human resoruce management. Man talar om "verksamhetsnära orientering" och så får kursdeltagarna träna och pröva de teorier, metoder och verktyg som forskningen bjuder fram. Med "akademiskt förhållningssätt" menar man ett nyanserat och kritistk reflekterande (men om vadå?). En "inspirerande pedagogik" utgår från att deltagarna "lär på olika sätt". Lägg märke till hur långt språket är från noden mellan arbete och människa.

Idag är det endast kunskapsvetenskapen som har teorier, tankemodeller och redskap som står i direktkontakt med företagets operationella verksamhet. Psykolgiska inlärnings- och attitydinstrument är däremot, alltid som art, fjärmade från arbetsspecialisternas mångfaldiga åskådning och fullständiga begrepp om sina företagsuppgifter.

55 - Sökes: Marknadsförare till en ny sida av företagsledningarnas skrivbord

Arbetet som utbildningsledare i ett kunskapsföretag (Hermods) har lett till att jag själv blivit analyserad kors och tvärs. Jag känner mig själv väl i konsulttermer. Men jag känner också konsulternas redskap. Och jag har suttit på samma skolbänkar vid universitet och konsultutbildningar som mina kollegor, hermodskonsulterna. Med sitt arbete sålde de en speciell hermodskompetens: "Att pedagogiskt kunna omarbeta material från ledningen till stora grupper av anställda". De satt på den sida av skrivbordet där budskap skulle föras ned till de anställda. Mitt uppdrag var att tillvarata mina kollegors specialistkunskap. Vägen går då från organisationen upp till ledningen. Ett möte med EFLs vd, Pia Sander den 12/4 2011, har skapat ny förståelse för skillnaden. En av grundarna till företaget Celemi, dess chefspedagog Klas Mellander, är en gemensam nämnare för Pia Sander och mig. Mellanders verksamhet var från början en avknoppning från Hermods. En annan grupp kollegor avknoppades när företaget Hermods skänktes till staten 1975 och insorterades under Liber Grafiska AB. Fem konsulter använde då samma hermodskompetens i det nystartade företaget Utbildningsproduktion. En björn väcktes när Pia Sander frågade vilken pedagogisk metod som jag använder i kunskapsvetenskap och KMK-Systemet(R). Svaret handlar inte om en pedagogisk metod. Jag för inte med konsistens ut ett budskap i dialog med anställda, som ska upptäcka och visualisera budskapet genom aktion (Celemis hemsida 2011). Mitt typexempel från 1979 handlar om specialister från redaktion, ateljé, tryckeri som skaver sin specialistkunskap mot varandra och reducerar reprokostnaderna med i genomsnitt 30 procent enligt redaktionschefens PM. Kunskapsvetenskap och KMK-Systemet(R) är en abstrakt kunskapsgrammatik. Den benämner kunskap utifrån dess källor: tanke, sinnen, motorik. Den utgör redskap för att specialistdialogerna verkligen ska handla om åskådningens mångfald och begreppens säkerhet, innehållstrohet, komplexitet i sak. Jag hoppas att en lika skicklig marknadsförare som gjorde Celemi starkt, hittar min sida av företagledningarnas skrivbord.

54 - Konsulter och projektledare kan göra skillnad för kunskapssynen i arbetslivet

Framtidens dom kommer att bli hård över hur vetenskapen i vår tidsålder förklarar uppkomsten och tillväxten av kunskap. Forskare ger sken av naturvetenskaplig säkerställdhet på förklaringar som inte är annat än metafysiska kunskapsspekulationer. Därför behövs det aktiva konsulter och projektledare som kan argumentera från praktiken och bli ambassadörer för en ny kunskapssyn. Kunskapsvetenskapens analyser visar att även prata, springa, cykla, spela piano, spela dataspel är en provkarta på olika ämnens skilda beskaffenhet. Alla ämnen har samma fast/lösliga gemenskap till individen som grå starr, lunginflammation, benbrott. Ingen tvivlar på sjukdomens egenägda egenskaper. Ingen kopplar ihop denna del av diagnos/åtgärd med läkare/patient-egenskaper. Den insikten har länge saknats i skolvärlden om ämne, men nu har samma blindhet drabbat specialisternas yrkeskunnande i arbetslivet. SDS exemplifierar med sjuksköterskans och mäklarens berättelser i artikeln den 29.3 2010 "Känslorna styr oss i det dolda". Fakta hämtas från universitetslektor Lars-Erik Björklunds avhandling som sammanställer i huvudsak psykologi och medicinsk hjärnforskning. Resultat: En teori som kopplar samman aktiviteter i hjärnans ganglier, amygdala och cerebellum med psykologiska spekulationer. Slutsats: Människan har två olika mentala system - omedvetet respektive medvetet. Vi skapar minnen som ger mönster i hjärnan. Kroppen känner igen och vi bygger ett bibliotek av användbara: ja, just det "upplevelser". Åtgärd: En engagerad individ ska utsättas för en upprepad variation av upplevelser. Konsulter och projektledare kommer att göra skillnad om de istället väljer åtgärder efter kunskapsvetenskapens rön. Kunskapens storheter (åskådning + begrepp) blir mångfaldigare, komplexare, säkrare och mer innehållstrogna genom individens arbete med att pröva, acceptera, icke-acceptera och slutligen erkänna ämnets regler. Automatiserat pianospel och automatiserat bridgespel lyder under skilda kunskapsteoretiska lagar. Lagarna härleds till ämnets beskaffenhet och den mänskliga kunskapskälla (sinnen, rörelse, tanke) som individen behärskar ämnet genom. Nobelpris är bevis på att ämnets gränser har sprängts. Belöningen sker således inte efter nobelpristagarens lärstil, minnesförmåga eller variationen av nobelspristagarens upplevelser.