12 - Klass 9 A i Malmö har orsakat ett falskt paradigmskifte i Skolsektorn

Veta istället för Lära är ett verkligt paradigmskifte. Lärarfokusering istället för elevfokusering är ett falskt paradigmskifte. Efter TV-programmen om Klass 9 A, som nu ska få efterföljare, har skoldebatten skiftat planhalva till "lärarens konst att lära ut". Ett helt sekel av skolforskning har tidigare ägnats åt "elevens förmåga att lära in". Bertil Hammer, Sveriges första pedagogikprofessor år 1910, följde Tysklands Herbart i spåren. Herbart, som efterträdde Kant på professorsstolen i Königsberg, fastslog att "uppfostrans mål" finns i etiken och "dess medel i psykologin". Därmed var det slut med Kants och upplysningstidens "Våga Veta!" Kunskapsparadigmet byttes ut mot uppfostringsparadigmet. Industrialismen fick i psykologin ett redskap som utnyttjades i en uppfostrande social ingenjörskonst.

Om vi accepterar, att 2000-talet är den "myndiggjorda människans århundrande", måste kunskapsparadigmet åter bryta fram. Men i Skolan är "förståndets tänkande om sak" och "ämnets väsen" blinda fläckar antingen man kartlägger "elevens inlärning" med psykologiska redskap eller ser "lärarnas utlärande" som en konst som kräver social samvaro, retorik och kommunikation.

Hårda fakta visar svenska elevers sjunkande prestationer i internationell jämförelse. Politiker, som är kunskapsideologiskt vilsna, uttalar sig tvärsäkert om ordning och reda eller om dialog, samarbete, kreativitet. Forskare, som skolats in i rotmetaforen "lärandet i beteendevetenskapliga termer" och som lyfts fram genom inavelsmetoderna "peer review" och "bibliometri" har orsakat systemfel i Skola och Arbetsliv. Sektorernas praktiker klagar på att man inte har kunnat skörda frukterna av den stora forskningsinsats som skapats genom statliga pengar. Praktiken i Skola och Arbetsliv har inte kunnat binda samman sin verklighet med de trådar forskningen bjuder fram.

Problemet är att praktikerna hittills inte kunnat kunskapsanalysera utbudet. Man är fortfarande offer för modetrender: lärarfokusering i Skolan och talangjakt och kommunikation i Arbetslivet. Båda sektorerna behöver modiga och seriösa kunskapsanalytiker lika mycket som finansmarknaden behöver modiga och seriösa börsanalytiker.