Det växtskyddsbiologen studerar hos myggor (SDS 30.11 2010) studerar andra hos människobarn. Växtskyddsbiologen säger "vi vill förstå hur myggornas doftsystem är uppbyggt". Inlärningsforskare vill förstå hur människans inlärningssystem är uppbyggt. Kognitionsforskare ställer frågor om vad som sker när vi lär oss ett språk, hur vi bildar nya begrepp, hur hjärnan bevarar det vi lär oss, hur vi kan framkalla ett minne, vilka biologiska funktioner de kognitiva processerna har. Man undersöker hur stickmyggor respektive barn reagerar. Växtskyddsbiologen hoppas kunna styra myggor med hjälp av dofter. Andra hoppas kunna utveckla datorer som styr barns inlärning. Man söker samma "maskinkonstruktion" hos myggor som hos människors inlärning, tänkande, planering, problemlösning. Denna världsbild bryter kunskapsvetenskapen med.
Kunskapsvetenskapen hävdar att mänskligt tänkande om föremål/ämne uppstår och tillväxer genom arbetsprocesser där sinnen, hjärna, tanke, föremål samverkar. Arbetsprocesserna resulterar i Erkännande och framspringer ur två mänskliga grundkällor = Åskådning och Begrepp. Att vidga åskådningens mångfald och att göra begreppen innehållstrogna, komplexa och säkra utgör för både barn och nobelpristagare samma arbetsprocesser men på olika ämnesnivåer. I båda fallen vidgas Åskådningen och komplexgörs Begreppen. Det vill säga Erkännandet om föremål/ämne vidgas.
Den andra revolutionerande avvikelsen är vad som ska ingår i termen "Begrepp". Rosens mångfald (bild, färg, doft, stickande törnen) bärs fram av sinnena till hjärnan som tänker Begreppet. Men hjärnans tanke "ros" består inte bara av en bild eller ett språkligt ord. Begreppet ros är en enhet som består av alla de signaler som samtliga sinnen burit fram till hjärnan. Tanken består inte bara av "bild" och "språkligt ord" utan också av "doft", "färg", "sticket" från törnet. Rosens Begrepp är således mycket mer mångfaldigt än vad filosofisk logik och lingvistik arbetar med. Inte heller arbetar de med motorik som styr redskap i kraft av sin kunskapsart. Kunskapsforskningen måste komma förbi människan som biologisk maskinkonstruktion.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar