49 - Lärare i skolan är värda att få fungerande förklaringsbegrepp till praktiken

Min vän är praktiserande lärare för 9/10-åringar på en invandrartät skola i Malmö. Hon talar om undervisning i betydelseordning: förtrogenhetskunskap, samarbete, framförande, fakta och att skolans värdegrunder är viktigare än fakta. Egentligen använder hon samarbete och framförande som redskap för att få eleverna att tänka om fakta. Men forskningen har inte gett henne användbara förklaringsbegrepp.

MAKIS, dvs motivation, aktivitet, konkretion, inspiration, samarbete var populära begrepp på 1970-talet. Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap säger 40 år senare (Skolvärlden januari 2011), att skolans undervisning kan organiseras så att barns motivation och förståelse ökar. Hjärnforskning, filosofi, datorteknik etc ingår nu en ohelig allians kring kognitionspsykologin. Min vän använder begreppet "förtrogenhetskunskap" som är från tyst kunskapsepoken. Kritiken är att förtrogenhetskunskap, påståendekunskap, färdighetskunskap inte kan innehållas i samma system.

Lärarna behöver övergripande förklaringsbegrepp. Läkare kan särskilja blodsystem, nervsystem, etc men beteendeforskningen har vildvuxet blandat ihop kunskapssystemet med viljeliv, känsloliv, socialt liv. Redan Kant (1724-1804) pekade på värdet av att särskilja. Han visade att rättsprocessen särskiljer vad rätt är (quid juris) från vad som angår fakta i sak (quid facti) och båda fordrar bevis. Han hänvisar till de gamlas språk och mening där de skilde mellan estetik och vetande. Kant går emot Baumgartens försök att förena dessa system. Ska begreppet estetik tas in i filosofin, säger Kant, bör det dela benämningen med den spekulativa filosofin med estetik dels i en transcendental mening, dels i psykologisk betydelse.

Att vilja, att känna emotionellt, att lära i betydelsen att minnas och återge, är som estetiken, oförenligt med saklig, generell kunskapsvetenskap. När min vän genomförde lektionen så att eleverna sökte fakta i texten två och två, sammanställde fakta, framförde fakta inför hela gruppen, ses det som gruppsociala grepp. Men i verkligheten formas lektionen till att nå kunskapsvetenskapens begrepp "prövning", "erkännande" där horisonten är elevernas självständiga kunskapstänkande om fakta.