44 - Kommunicera kunskap i Färg med KMK-Systemet(R)

Hur bildar människan nya begrepp? Genom arbetsprocesser svarar kunskapsvetenskapen. Åskådning får vara så rå och förvirrad den vill, begreppet så dunkelt och ospecificerat det vill. Båda tjänar ändock till regel för förståndets tänkande till dess att nya erkännandeprocesser förändrar åskådning och begrepp.

Kunskapsvetenskapens modell innesluter för första gången alla mänskliga kunskapsarter: Sinnen och tanke likaväl som den motorik som behärskar redskap.

Vad utesluter kunskapsvetenskapen? Människans emotionella känslor, önskningar, avsikter, vad som i människan njuter, skrämselreflexer, människans respons på stimulus. Men även filosofins och Kants utgångspunkt i logikens analyser av språkliga satser utesluts.

Kunskapsvetenskapen vilar på Kants innovationer: Kunskap är arbetsprocesser (inte själsprocesser). Både regler för förståndets tänkande och för föremålets beskaffenhet analyseras av människan i arbetsprocesserna. Mitt tillägg är att ha kartlagt kunskapens arbetsprocesser baserade i de fysiologiska sinnena och kartläggningen av den motoriska kunskap som behärskar redskap. Samtliga kommuniceras i boken "Kunskap i Färg", som kommer från tryckeriet i dagarna. Genom att använda färger som universellt språk, kommuniceras KMK-Systemet(R). Varje linje sönderdelas på sina villkor. Kunskapsdata följer en grön linje, föremålsdata en blå linje, människans fysiologi en rosa linje, arbetsprocesserna en orange linje osv.

Historiskt kommer Kants tankevärld om kunskap före psykologins explosionsartade utveckling om individen. Kunskapsvetenskapen bryter med industrialismens världsbild. För att skydda KMK-Systemet(R) från inkräktare och deras vilja att omfomulera för egna syften har systemet varumärkesskyddats. Vill du veta mer om hur man kommunicerar kunskap i färg kontakta: kerstin.im.holm@kunskapsvetenskap.se

43 - Kunskapsvetenskapen bryter med den kognitiva psykologins världsbild

Det växtskyddsbiologen studerar hos myggor (SDS 30.11 2010) studerar andra hos människobarn. Växtskyddsbiologen säger "vi vill förstå hur myggornas doftsystem är uppbyggt". Inlärningsforskare vill förstå hur människans inlärningssystem är uppbyggt. Kognitionsforskare ställer frågor om vad som sker när vi lär oss ett språk, hur vi bildar nya begrepp, hur hjärnan bevarar det vi lär oss, hur vi kan framkalla ett minne, vilka biologiska funktioner de kognitiva processerna har. Man undersöker hur stickmyggor respektive barn reagerar. Växtskyddsbiologen hoppas kunna styra myggor med hjälp av dofter. Andra hoppas kunna utveckla datorer som styr barns inlärning. Man söker samma "maskinkonstruktion" hos myggor som hos människors inlärning, tänkande, planering, problemlösning. Denna världsbild bryter kunskapsvetenskapen med.

Kunskapsvetenskapen hävdar att mänskligt tänkande om föremål/ämne uppstår och tillväxer genom arbetsprocesser där sinnen, hjärna, tanke, föremål samverkar. Arbetsprocesserna resulterar i Erkännande och framspringer ur två mänskliga grundkällor = Åskådning och Begrepp. Att vidga åskådningens mångfald och att göra begreppen innehållstrogna, komplexa och säkra utgör för både barn och nobelpristagare samma arbetsprocesser men på olika ämnesnivåer. I båda fallen vidgas Åskådningen och komplexgörs Begreppen. Det vill säga Erkännandet om föremål/ämne vidgas.

Den andra revolutionerande avvikelsen är vad som ska ingår i termen "Begrepp". Rosens mångfald (bild, färg, doft, stickande törnen) bärs fram av sinnena till hjärnan som tänker Begreppet. Men hjärnans tanke "ros" består inte bara av en bild eller ett språkligt ord. Begreppet ros är en enhet som består av alla de signaler som samtliga sinnen burit fram till hjärnan. Tanken består inte bara av "bild" och "språkligt ord" utan också av "doft", "färg", "sticket" från törnet. Rosens Begrepp är således mycket mer mångfaldigt än vad filosofisk logik och lingvistik arbetar med. Inte heller arbetar de med motorik som styr redskap i kraft av sin kunskapsart. Kunskapsforskningen måste komma förbi människan som biologisk maskinkonstruktion.