Utifrån kunskapsvetenskapliga studier hävdar jag att forskar- och konsultinitierad organsationsutveckling, attitydförändring och it-system orsakar stor kapitalförstöring inom näringslivet. Forskare och konsulter kan otillbörligt påverka företagsverksamheten därför att cheferna är okritiska och HR-funktionen låter sig manipuleras.
ComputerSweden skriver i artikeln "Så dör it-projektet" att endast sju procent av svenska organisationer tycker att de uppnår den planerade nyttan i 75 procent eller fler av sina genomförda it-projekt. Men var finns de problemen ekonomiskt förklarade i årsredovisningarna? Tidningen "Chef." varnar för sociala personer. Nu krävs att man återigen måste sätta yrkeskunskapen i högsätet. Men vilket forskningscentrum har peer-deltagare som kan beskriva och förklara yrkeskunskapens kunskapsteoretiska innehåll? Joy-stick/dator-tekniken har orsakat många olyckor och stora kostnader sedan slutet av 1980-talet. Orsak - teknikinnovatörerna - tog inte med den mänskliga educerade reflexens natur i sina beräkningar. Men fortfarande saknas en generell kunskapsteoretisk utbildning på våra tekniska högskolor.
Det krävs ett helt nytt tänkande om samverkande specialistkunskap i företag. Psykologi, inlärningsforskning, sociologi etc förklarar inte sakkunskap. En travestering på vårdcentralens genushand med en fråga per finger för en könsneutral vård (SDS 12.2 2011) kan vara början på tankevändningen till specialistdjupa kunskapsanalyser i företag. Kunskapshanden har en analys per finger.
Tummen: Noden mellan teknik/människa. Tekniska problem skylls ofta på den mänskliga faktorn. Byt fokus och analysera teknikernas syn på var noden sitter och vilka mänskliga kunskapsarter som är involverade. Pekfingret: Funktionsspänningar. Specialister inom produktion/försäljning har svårt att förstå varandras uppgifter. Anordna dialoger mellan yrkesspecialisterna och låt dem analysera uppgifternas kunskapsfaktorer. Långfingret: Forskning om arbete/människa. Ha en kritiskt analyserande hållning speciellt till politiska systemdebatter och vid lansering av företagsekonomiska modeller. Ringfingret: Var aktiv i skoldebatten. Utbildningen som skolever och studenter får del av bildar företagens rekryteringsbas. Lillfingret: Konsultbranschen. Kunskapsanalysera, härled och kategorisera den trend konsulten gör kommersiell.
onsdag 16 februari 2011
tisdag 8 februari 2011
49 - Lärare i skolan är värda att få fungerande förklaringsbegrepp till praktiken
Min vän är praktiserande lärare för 9/10-åringar på en invandrartät skola i Malmö. Hon talar om undervisning i betydelseordning: förtrogenhetskunskap, samarbete, framförande, fakta och att skolans värdegrunder är viktigare än fakta. Egentligen använder hon samarbete och framförande som redskap för att få eleverna att tänka om fakta. Men forskningen har inte gett henne användbara förklaringsbegrepp.
MAKIS, dvs motivation, aktivitet, konkretion, inspiration, samarbete var populära begrepp på 1970-talet. Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap säger 40 år senare (Skolvärlden januari 2011), att skolans undervisning kan organiseras så att barns motivation och förståelse ökar. Hjärnforskning, filosofi, datorteknik etc ingår nu en ohelig allians kring kognitionspsykologin. Min vän använder begreppet "förtrogenhetskunskap" som är från tyst kunskapsepoken. Kritiken är att förtrogenhetskunskap, påståendekunskap, färdighetskunskap inte kan innehållas i samma system.
Lärarna behöver övergripande förklaringsbegrepp. Läkare kan särskilja blodsystem, nervsystem, etc men beteendeforskningen har vildvuxet blandat ihop kunskapssystemet med viljeliv, känsloliv, socialt liv. Redan Kant (1724-1804) pekade på värdet av att särskilja. Han visade att rättsprocessen särskiljer vad rätt är (quid juris) från vad som angår fakta i sak (quid facti) och båda fordrar bevis. Han hänvisar till de gamlas språk och mening där de skilde mellan estetik och vetande. Kant går emot Baumgartens försök att förena dessa system. Ska begreppet estetik tas in i filosofin, säger Kant, bör det dela benämningen med den spekulativa filosofin med estetik dels i en transcendental mening, dels i psykologisk betydelse.
Att vilja, att känna emotionellt, att lära i betydelsen att minnas och återge, är som estetiken, oförenligt med saklig, generell kunskapsvetenskap. När min vän genomförde lektionen så att eleverna sökte fakta i texten två och två, sammanställde fakta, framförde fakta inför hela gruppen, ses det som gruppsociala grepp. Men i verkligheten formas lektionen till att nå kunskapsvetenskapens begrepp "prövning", "erkännande" där horisonten är elevernas självständiga kunskapstänkande om fakta.
MAKIS, dvs motivation, aktivitet, konkretion, inspiration, samarbete var populära begrepp på 1970-talet. Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap säger 40 år senare (Skolvärlden januari 2011), att skolans undervisning kan organiseras så att barns motivation och förståelse ökar. Hjärnforskning, filosofi, datorteknik etc ingår nu en ohelig allians kring kognitionspsykologin. Min vän använder begreppet "förtrogenhetskunskap" som är från tyst kunskapsepoken. Kritiken är att förtrogenhetskunskap, påståendekunskap, färdighetskunskap inte kan innehållas i samma system.
Lärarna behöver övergripande förklaringsbegrepp. Läkare kan särskilja blodsystem, nervsystem, etc men beteendeforskningen har vildvuxet blandat ihop kunskapssystemet med viljeliv, känsloliv, socialt liv. Redan Kant (1724-1804) pekade på värdet av att särskilja. Han visade att rättsprocessen särskiljer vad rätt är (quid juris) från vad som angår fakta i sak (quid facti) och båda fordrar bevis. Han hänvisar till de gamlas språk och mening där de skilde mellan estetik och vetande. Kant går emot Baumgartens försök att förena dessa system. Ska begreppet estetik tas in i filosofin, säger Kant, bör det dela benämningen med den spekulativa filosofin med estetik dels i en transcendental mening, dels i psykologisk betydelse.
Att vilja, att känna emotionellt, att lära i betydelsen att minnas och återge, är som estetiken, oförenligt med saklig, generell kunskapsvetenskap. När min vän genomförde lektionen så att eleverna sökte fakta i texten två och två, sammanställde fakta, framförde fakta inför hela gruppen, ses det som gruppsociala grepp. Men i verkligheten formas lektionen till att nå kunskapsvetenskapens begrepp "prövning", "erkännande" där horisonten är elevernas självständiga kunskapstänkande om fakta.
tisdag 1 februari 2011
48 - Katastrof att Socialstyrelsen sätts som granskare av skolvetenskap
Skolan är noden mellan individ och yrkesliv. Botaniken analyserar noden mellan stjälk och bladfäste, astronomin noden mellan jorden och månens omloppsbanor, fysiken noden mellan ytterpunkterna och 0-punkten i ett svängande system.
Politiken nämner tre skolområden: lärande/undervisning; socialisation/samhälle; demokrati/värdegrund. Fiaskot inom området lärande/undervisning beror på felaktig fokusering. Lärandet (se min blogg 40) fokuserar beteendet hos elev/lärare istället för ämnessaklighet. Socialstyrelsens pedagogikgranskare, Knut Sundell (se www.skolvarlden.se), är docent i psykologi, dvs har fötterna i den felaktiga fokuseringen. Helt allmänt ska Socialstyrelsen värna om hälsa, välfärd och allas lika tillgång - Sundell förespråkar elitskolor. Pedagogiken behöver nytänkande - Sundell förespråkar den hårt kritiserade bibliometrin (se min blogg 19).
Skolan genomgår flera kriser. "Forskningen" problemprospekterar i socialpolitisk uppfostran istället för kunskapsteoretisk ämnesförmedling "Politikerna" är vilsna och når inte in till problemkärnan. Mikael Damberg (S) vill göra slut på "skolminister Björklunds förenklade symbolpolitik" och Jan Björklund (FP) vill göra slut på socialdemokratins "flumpedagogik". Men vem har satt Socialstyrelsen att granska skolan, dvs individens förrum till yrkeslivet?
Teknik- och näringslivsutvecklingen är skolelevernas destination. Flygplansinnovatörer förändrade reglage/wires till joy-stick/datorer och tekniken drabbades av många olyckor. Teknikutvecklarna förstod sig inte på teknikens beroende av den mänskliga educerade reflexen. Olyckornas natur var teknisk - inte beteendevetenskaplig. Just nu talar professorer om skador på grund av medicinteknologin (SDS 24.1 2011 "Övning ger säkerhet i vården"). Men ingen från skolvärlden kan bistå med kunskapsvetenskapliga analyser. Arbetslivet genomgår en generationsavlösning som kräver nytt ledarskap. Företagen måste hitta personalverktyg som skapar "inre värden". att bli bäst i yrket, att skapa yrkesstolhet genom bäst kunskap i sak.
Kunskapsvetenskapen hävdar att alla lager av "kunskap i sak" läggs ovanpå det skolområde som i politiska dokument borde ombenämnas till ämne/undervisning. Områdets innehåll måste präglas av samma saklighet som noderna i botanik, astronomi och fysik. Socialstyrelsen, beteendevetenskap och socialpolitik borde hållas borta från detta skolområde.
Politiken nämner tre skolområden: lärande/undervisning; socialisation/samhälle; demokrati/värdegrund. Fiaskot inom området lärande/undervisning beror på felaktig fokusering. Lärandet (se min blogg 40) fokuserar beteendet hos elev/lärare istället för ämnessaklighet. Socialstyrelsens pedagogikgranskare, Knut Sundell (se www.skolvarlden.se), är docent i psykologi, dvs har fötterna i den felaktiga fokuseringen. Helt allmänt ska Socialstyrelsen värna om hälsa, välfärd och allas lika tillgång - Sundell förespråkar elitskolor. Pedagogiken behöver nytänkande - Sundell förespråkar den hårt kritiserade bibliometrin (se min blogg 19).
Skolan genomgår flera kriser. "Forskningen" problemprospekterar i socialpolitisk uppfostran istället för kunskapsteoretisk ämnesförmedling "Politikerna" är vilsna och når inte in till problemkärnan. Mikael Damberg (S) vill göra slut på "skolminister Björklunds förenklade symbolpolitik" och Jan Björklund (FP) vill göra slut på socialdemokratins "flumpedagogik". Men vem har satt Socialstyrelsen att granska skolan, dvs individens förrum till yrkeslivet?
Teknik- och näringslivsutvecklingen är skolelevernas destination. Flygplansinnovatörer förändrade reglage/wires till joy-stick/datorer och tekniken drabbades av många olyckor. Teknikutvecklarna förstod sig inte på teknikens beroende av den mänskliga educerade reflexen. Olyckornas natur var teknisk - inte beteendevetenskaplig. Just nu talar professorer om skador på grund av medicinteknologin (SDS 24.1 2011 "Övning ger säkerhet i vården"). Men ingen från skolvärlden kan bistå med kunskapsvetenskapliga analyser. Arbetslivet genomgår en generationsavlösning som kräver nytt ledarskap. Företagen måste hitta personalverktyg som skapar "inre värden". att bli bäst i yrket, att skapa yrkesstolhet genom bäst kunskap i sak.
Kunskapsvetenskapen hävdar att alla lager av "kunskap i sak" läggs ovanpå det skolområde som i politiska dokument borde ombenämnas till ämne/undervisning. Områdets innehåll måste präglas av samma saklighet som noderna i botanik, astronomi och fysik. Socialstyrelsen, beteendevetenskap och socialpolitik borde hållas borta från detta skolområde.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)