måndag 21 juni 2010

16 - Indiska datajättar - kvalitetsutvecklare av IT-industrin?

Drivor av indiska bolag inom informations- och kommunikationsteknik har etablerat sig i Sverige står det i Veckans Affärer 23/2010. En indisk datajätte menar att IT är en av världens mest inneffektiva industrier. En annan säger att indiska aktörer kommer till Sverige och anlitar svenskar i designfasen men när det hela går i produktion sker det i Indien. Nu vill de indiska datajättarna ta sig an mindre företag (banker och försäkringsbolag). Man vill gå ner i kundstorlek och kliva uppåt i uppgifternas värdekedja. Man vill sälja kvalificerad kompetens och förändring. Man talar om kundnärhet och flexibilitet och har en tydlig expansionsstrategi.

Indien må ha billiga och välutbildade dataingenjörer men Sverige har arbetsspecialister inne i företagen som är kunniga i sak. Om svenska företag hade varit kunskapsmässigt offensiva och kunskapsteoretiskt hade kunnat tillvarata arbetsspecialisternas vetande hade Sverige redan varit vinnare i IT-industrins kvalitetsutveckling. En högteknologisk industri, desto skickligare personal. HR-funktionen bär skuld. Man har gödslat den okvalificerade IT-industrin med substanslösa personallistningar. IT-expansionen vilar dessutom på tre mängdfaktorer: företagens rädsla för millenniumbuggen; de globaliserade företagens behov av samordning; finanskrisen (oktober 2008), som skapade krav på snabba och stora kostnadsbesparingar.

Hermods var föregångare i datasystemens barndom och jämställdes i mängd- och rutinmässighet med banker och försäkringsbolag. Datorstödd fjärrundervisning (1973) utvecklades av doktorerade pedagoger och var en särskild linje. ADB-omläggning av personal- och elevadministrationen (1976) var en helt annan sak. Hermods anställde egna programmerare och inrättade en dataavdelning. De tekniska systemen mötte sakligt motstånd i de interna arbetsgrupperna. Alla vara intresserade av att få säkerställda system, vilket gjorde tekniken både hållbar och behäftad med få barnsjukdomar.

Min poäng är att Sveriges påverkan på IT-industrins värdekedja finns att söka i de svenska arbetsspecialisternas kunskap. En nivå som ligger före både designarbete och själva den industriella IT-produktionen. Den sistnämnda får gärna gynna lågkostnadsländer som Indien.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar