28 Valanalys med KUNSKAPSVETENSKAP - Nr 4 Svenskt näringsliv förlorar när både M och S kallar sig arbetarpartier

"Hur kan politiker blåsa upp arbetsrättslagarna som regelhämmare i arbetslivet?" undrade en personalkollega. Alla praktiker vet att de är uddlösa som reformer men arbetstunga för företagens inre arbete. En avgående chef sa i en intervju (SDS 19.8 2010), att administration, dokumentation till förbannelser, uppföljningar och utvärderingar tar tid från verksamheten. Förr var det självklart att ställa upp för brukarna. Nu handlar mycket om personalens rättigheter. Det är bra med inflytande men det finns en baksida. Och alla omorganisationer har tagit kraft från verksamhet och personal. Många har tappat gnistan i sitt arbete. Organisationer har blivit ett mål i sig.

Politikers och arbetslivsforskares oheliga allians ser inte att Sverige, utifrån befolkningsandelen, har den skickligaste och högst utbildade arbetskraften i världen. Sverige har en hög industriteknologi. Internet och datateknik har fått stort genomslag i hela samhället, vilket ger en tekniskt skicklig befolkning. Och ur en skicklig, självgående befolkningsbredd avknoppas nya företag. Kunskap i sak kommer först, entreprenörskap och företagande blir följden.

Benämningen "arbetarparti" öppnar inte jobbfrågans komplexitet för väljarna. Politiker, som cementerar existerande arbetslivsforskning efter instrumentella publiceringsindex, kan inte få fram forskare som tänker nytt och "problemprospekterar i personalpraktiken". Forskare, som ser anställda som "objekt för beteendestudier" kan inte säga något "ämnessakligt om företagen". Politiker, som cementerar skolsystemen med "genomströmningstankar" och "inlärningsteorier" kan inte få fram en undervisning med ämnet i fokus. Politiker, som ser arbetskraften som "lärande" (kunskapslyft) eller "individuellt svag" (coachning) kan inte skapa reformer där "skolsystemen blir trampolin och svängdörr för en skicklig befolkning".

Arbetslösheten har en skuldfråga. Företag och finansiella aktörer har en roll som sysseslättningsmaskin för Sveriges befolkning. Att skickliga anställda blir arbetslösa beror på företagens kortsiktiga strategitänkande och finansmarknadens oansvariga affärsinnovationer.

Politiska skol- och arbetslivsreformer måste långsiktigt kunna beakta affärsverksamheter i termer av hög verkshöjd och lång hållbarhet relaterat till Sveriges befolkning.