Elevlinjen problemprospekteras trots att det inte är eleverna som är källan till Skolans förmedlingsproblem. Rolf Ekman, professor emeritus vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs universitet och Trevor Dolan, doktorandforskare vid Pedagogiska institutionen vid Stockholms universitet har i SDS 21.10 2010 skrivit artikeln "Kunskap om hjärnan kan ge bättre skola". Författarna talar om det stora mentala kapital som har gått förlorat. De hänvisar till psykologisk forskning som visar att 98 procent av befolkningen har kapacitet att klara godkänt i samtliga skolämnen till och med gymnasieskolan. Övriga 2 procent har utvecklingsstörningar.
Men varför misslyckas eleverna i ämnesproven? Jo, säger många idag, därför att undervisningen har lagt mer vikt vid personlighetsutveckling än inlärning. Ordboken kallar det flumpedagogik. Ingen ifrågasätter begreppet "inlärning" som därför fortsätter att vara fundament i kognitionsvetenskap likaväl som i annan tvärvetenskaplig forskning om hjärnan. Men "inlärning" är ett psykologiskt begrepp som betyder "utformning av nya reaktionsmönster eller förändring av gamla genom avsiktlig träning". Undervisning ses alltså som en arena för beteendeförändring hos eleverna - inte en arena för ämnesförmedling. Ekman och Dolan föreslår att man skapar ett klimat som uppmuntrar risktagande. Kreativitet är modebegreppet. Ett ändrat elevbeteende skulle öka (just det) inlärningen med i genomsnitt 80 procent. Men stopp! Ekman och Dolan har ju konstaterat att elevernas lärande är normalt. Varför fortsätter man då att nu med tvärvetenskap åtgärda elevlinjen?
Problem med elevernas ämnesnivå finns inte i elevlinjen utan i exempelvis matematikämnets beskaffenhet, särart och kunskapsteoretiska sönderdelning. Endast genom ämnesåtgärder kan undervisningen förmedla varje ämne effektivt. Den kunskapsteoretiska poängen är att bakom varje ämnesförmedling måste det finnas en analys av respektive ämnes "rätta struktur" för "rätt undervisningsstadium" till normala elever, förmedlat av normala lärare. Det måste ske ett paradimskifte som vänder ryggen åt ämneseliternas elevanalys och istället bejakar kunskapsteoretisk ämnesanalys.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar