När människor som är demenssjuka, skolelever, arbetsspecialister kan "analyseras" i "organisationerna" med samma strukturerade metod är någonting fel. Och när organisationer inom så skilda nischer som "skola" och "näringsliv" kan förutsättas bli resultatorienterade med samma verktyg är någonting annat fel. Och när prestationsmätningar av "människor i organisationer" bygger på Skinner, Pavlov, Watson är någonting verkligt fel i "människosyn" och "kunskapssyn".
Professor Mats Alvesson, organisations- och ledningsforskare, vill styra skolan med resultatfokusering hämtad från företagsvärlden (SDS 18.10 2010). Anställ rätt lärare som kan motivera elever, minska stök och otrygghet. För en aktiv personalpolitik som får individer, som trots råd och stöd inte förmår förbättra resultaten, att finna jobb som de är bättre lämpade för. Mät prestation och frånvaro. Använd enkäter och intervjuer för att ta reda på trivsel och trygghet. Resonemanget bygger på en historiskt felaktig omformulering av Taylors och Mayos arbetsstudier. Företagsekonomin utvecklade Taylorism, och Human Realtion-rörelsen uppstod härifrån. När nu prestationsmätningar, initierade av personalavdelningarna, håller på att utvecklas till IT-redskap ur den tidigare förkastade behaviorismen, förlorar forskare, konsulter och personalavdelningar sin trovärdighet (P&L 2/2010, faktaruta "OBM - Vetenskapen bakom prestationsstyrning").
Ljuspunkterna finns i praktiken. United Minds, företaget som undersökt 80-talsgenerationen, bedriver omvärlds- och trendbevakning. Företagets vd, Marie Söderqvist, säger i rapportens förord att man är ett växande konsultföretag som erbjuder roliga, utvecklande och spännande jobb men som också är oerhört krävande. Ledarskapet går ut på att få 80-talisterna att använda sin ohämmade teknikkunskap och sociala förmåga på rätt sätt. Söderqvist avslutar rapporten med en kärleksförklaring till en storslagen, kompetent generation utan inlärda begränsningar. Min poäng är att Söderqvist dels talar till en kunskapsstark grupp människor. Dels utgör United Minds själv en speciell typ kunskapsföretag. Den tankevändningen kräver managementmodeller som omsluter anställda som tänker självständigt i sak och som kräver att få verka i hägnet av ett kunskapssamordnande ledarskap.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Vad är fel med att bygga något på "Skinner, Pavlov, Watson"?
SvaraRaderaEfter över 100 år forskning av massor av oberoende forskare och studenter finns det ingen annan psykologisk teori som kommer ens i närheten av vad de forskarna styrde in oss på! Empirin är solklar, det fungerar! Det har Socialstyrelsen i Sverige insett och gjort KBT till rekommenderad behandlingsmetod (20-30 år efter resten av världen).
Sen kan man tycka vad man vill om det, men det är svårt att ifrågasätta att det fungerar.
Man kan på samma sätt tycka vad man vill om Darwins evolutionsläran men att ifrågasätta dess empiri är svårt.
Ingen är förbjuden att tro på kreationismen men den hjälper inte till att förstå den faktiska biologiska världen omkring oss som evolutionsteorin gör.
På samma sätt får man tycka vad man vill om behaviorismen men det finns ingen annan teori som bättre hjälper oss att förstå och intervenera i verkligheten med dess människor.
Svar: Vi har skilda paradigm. Kunskapsvetenskapen bygger på Kants VÅGA VETA. Människan tänker självständigt om sak/ämne. Bakom varje ÄMNE måste det finnas en analys av ämnets RÄTTA STRUKTUR för RÄTT UNDERVISNINGSSTADIUM till normala elever, förmedlat av normala lärare. Och FÖRETAGEN måste kunna ta tillvara det unika specialisttänkandet om sak som gnuggats i dialoger med andra specialister. Det kräver ett kunskapssamordnande ledarskap. Beteendelinjen måste ersättas med en saklig ämneslinje i både Skola och Arbetsliv.
SvaraRaderaStudieobjektet är alltså inte behandlingsmetoder vid sjukdom. Det handlar inte om att ge människohjälp genom att förstå och ingripa som mellankommande part i psykologiska skeenden.