45 - Effektivt ledarskap kräver saklig kommunikation med arbetsspecialisterna

Jag säljer "Kunskap i färg med KMK-Systemet(R)". Men egentligen säljer jag högre produktkvalitet, substansrikare varumärke, minskade klagomål från kunder, ökande och hållbarare produktinnovationer. Jag förutsätter att ledare och chefer vill förstå varför systemen kraschar, vill skapa preventiva åtgärder när ny teknik ska införas, vill behålla talangernas kunskap utan att stjäla deras egendom när de vandrar vidare. KMK-Systemet(R) är nyckeln till företagsledningens förståelse av arbetsspecialisternas kunskap (= deras åskådning och begrepp). Öppna, systematiserade sakdialoger säkerställer produktsubstansen direkt i linjearbetet.

Jag känner självförtroende för KMK-Systemet(R) och de behov som systemet kan tillgodose. Jag genomsyrar alla tillämpningsbara sektorer med kunskapsvetenskaplig grund och söker ambassadörer överallt som kan föra KMK-Systemet(R) vidare. Ambassadörerna finns inom samhällets utbildningssystem likaväl som inom samhällets arbetsliv. Jag förutsätter att alla kan skilja mellan Sak och Person. Jag lyssnar inte på kritik från teoretiker som hänger kvar vid beteendeteorier och gamla kunskapsteorier.

Jag upptäckte anomalien, som gav upphov till kunskapsvetenskapen, redan på 1970-talet. Som utbildningsledare mötte jag arbetsspecialister som behärskade "avancerade redskap med motorisk kunskap". Med den erfarenheten kämpade jag för att genomskåda det beteendevetenskapliga tankemönster som bitit sig fast i universitetsutbildningen. Akademikerna har gjort beteendevetenskap av det som skulle ha studerats med naturvetenskaplig fysiologi. Konsekvensen är att företagen blivit förslavade under beteendeverktyg, t.ex. individbedömning, utvecklingssamtal, teambildning.

Zonen människlig kunskap och teknik är fortfarande inte utforskad. Joysticksmanövrering av datoriserade redskap är tekniken som vid införandet i flygplan, spårvagnar, fartyg solkades av allvarliga olyckor. Den mest kända är JAS-kraschen framför TV-kameror 1989. Problemen uppstod i zonen mellan det mänskligt motoriska och teknikinnovationen. Svenska facitsnurror och addomaskiner slogs ut när digital teknik rammade "under maskinhuven". Joysticks/dator-tekniken rammade handhavandet av maskinerna. Varken företagsledare, chefer, produktionstekniker eller teknikinnovatörer förstod sig på den "mänskliga educerade reflexens natur". Nyckeln till förnyelsen av akademisk problemprospektering i praktiken är KMK-Sytstremet(R).