51 Politisk analys med Kunskapsvetenskap - Nr 6 Vad vill Jan Björklund med Sveriges utbildningssystem?

Alliansen saknar en kunskapslinje. Mitt frågebrev (U2011/872/DL) till Björklund delegeras till Scheller, som ger ett "glatt meddelande". Och han tycker att det är positivt att enskilda tjänstemän uttalar sig. Frågebrevets bakgrund: blogg 48 - Katastrof att Socialstyrelsen sätts som granskare av skolvetenskap.

Kunskapsvetenskapens tidigare kriktik: "Coachning (alliansen) är en lika dålig arbetsmarknadspolitisk åtgärd som kunskapslyft i prioriterade skolämnen (socialdemokratin)." Vid finanskrisen 2008 avsattes nära 3 miljarder till uppköp av coachning. Nu får coachning vass kritik från många håll.

Kunskapsvetenskapens tidigare kriktik: "Att gymnasiernas yrkesprogram inte ger inträdesbiljett till universitet och högskola." Nu säger utbildningsdirektören i Malmö (SDS 23.2 2011) att den nya gymnasieskolan får allt större andel elever som söker sig till högskolan. Många kommuner lägger därför upp schemat så att eleverna utan stor ansträngning kan få högskolebehörighet ändå. Med Björklunds skolåtgärd förlorar Sverige både en högt yrkesutbildad befolkning och systemtänkande studenter. Befolkningen har kapacitet att klara godkänt i samtliga ämnen i gymnasiet (se blogg 40). Alltså är det ämnesteorierna som måste omvärderas.

Kunskapsvetenskapens tidigare kritik: "Att fokus ändras från elev till lärare men att det inlärningspsykologiska perspektivet står fast." Allt fler kritiker väljer kunskapslinjen före beteendelinjen. Genom Björklunds val av mätmetod fick han Högskoleverkets universitetskansler att avgå. Nu förklarar Högskoleverket att stötestenen för Lunds universitet, att få examensrätt i vissa ämneslärarutbildningar, är att man saknar ämnesdidaktisk kompetens. Återigen skapar Björklunds ytlighet problem. Högskoleverkets bedömning vilar på ett gammalt förhållningssätt, att didaktik är "konsten att lära ut". Istället behövs en kunskapsteoretisk analys av ämnens struktur. Pianospel och matematik tillhör skilda kunskapsarter. Återigen har Högskolverket valt fel måttstock.

Jan Björklund väljer rådgivare med rötter i gamla "peer"-institutioner eller i ungdomspolitiska grupper. Konsekvenserna är missriktade politiska åtgärder, osaklig kommunikation med sakinriktade medborgare, gamla myndighetsverks inblandning i andra verks uppdrag. Att politikerna inte ser kunskapslinjen skadar Sverige.