56 - Ledarskapsträningens medarbetarsyn är vår tids skam

Tre industriella revolutioner namnges av en nybliven professor (SDS 15.4 2011). Den första är ångmaskinen. Den andra är elektriciteten och förbränningsmotorn. Den tredje är mikroprocessorer, datorer och smarta telefoner. Som kunskapsforskare är det lika förvånande varje gång, att lärda från olika områden kan se och vara överens om teknikrevolutionerna medan ingen någonsin nämner den arbetskraftsrevolution som ligger bakom den tredje industrirevolutionen.

Under de två första industriepokerna räckte det med att en anställd valdes för rätt arbete, utbildades för den bestämda uppgiften och utförde den i nära samförstånd med chefen. Det gällde antingen företaget tillverkade industrivävda tyger eller industribyggda fordbilar. Men den tredje teknikrevolutionen vilar på att människor tänker självständigt i sak. Företaget som säljer databehandlingssystem behöver konsulter som kundanpassar produkten antingen det gäller lönesystem eller industrisystem. Kundföretagens specialister måste kunna prägla systemen med kundprospekterad anpassning. Datadesigner måste kunna tänka självständigt för att skapa nya applikationer och nya programvaror.

Vår tids hemliga skam är att denna tankerevolution är osynlig inom forskningen. Inom lärosätena gäller synen på den "lärande människan" och den "anställdes motstånd mot ny teknik" har gjorts till sanning. Ett konsultföretag som är helägt av Uppsala universitet får utgöra exempel på dagens forskarspråk riktat mot organisation, ledarskap och human resoruce management. Man talar om "verksamhetsnära orientering" och så får kursdeltagarna träna och pröva de teorier, metoder och verktyg som forskningen bjuder fram. Med "akademiskt förhållningssätt" menar man ett nyanserat och kritistk reflekterande (men om vadå?). En "inspirerande pedagogik" utgår från att deltagarna "lär på olika sätt". Lägg märke till hur långt språket är från noden mellan arbete och människa.

Idag är det endast kunskapsvetenskapen som har teorier, tankemodeller och redskap som står i direktkontakt med företagets operationella verksamhet. Psykolgiska inlärnings- och attitydinstrument är däremot, alltid som art, fjärmade från arbetsspecialisternas mångfaldiga åskådning och fullständiga begrepp om sina företagsuppgifter.

55 - Sökes: Marknadsförare till en ny sida av företagsledningarnas skrivbord

Arbetet som utbildningsledare i ett kunskapsföretag (Hermods) har lett till att jag själv blivit analyserad kors och tvärs. Jag känner mig själv väl i konsulttermer. Men jag känner också konsulternas redskap. Och jag har suttit på samma skolbänkar vid universitet och konsultutbildningar som mina kollegor, hermodskonsulterna. Med sitt arbete sålde de en speciell hermodskompetens: "Att pedagogiskt kunna omarbeta material från ledningen till stora grupper av anställda". De satt på den sida av skrivbordet där budskap skulle föras ned till de anställda. Mitt uppdrag var att tillvarata mina kollegors specialistkunskap. Vägen går då från organisationen upp till ledningen. Ett möte med EFLs vd, Pia Sander den 12/4 2011, har skapat ny förståelse för skillnaden. En av grundarna till företaget Celemi, dess chefspedagog Klas Mellander, är en gemensam nämnare för Pia Sander och mig. Mellanders verksamhet var från början en avknoppning från Hermods. En annan grupp kollegor avknoppades när företaget Hermods skänktes till staten 1975 och insorterades under Liber Grafiska AB. Fem konsulter använde då samma hermodskompetens i det nystartade företaget Utbildningsproduktion. En björn väcktes när Pia Sander frågade vilken pedagogisk metod som jag använder i kunskapsvetenskap och KMK-Systemet(R). Svaret handlar inte om en pedagogisk metod. Jag för inte med konsistens ut ett budskap i dialog med anställda, som ska upptäcka och visualisera budskapet genom aktion (Celemis hemsida 2011). Mitt typexempel från 1979 handlar om specialister från redaktion, ateljé, tryckeri som skaver sin specialistkunskap mot varandra och reducerar reprokostnaderna med i genomsnitt 30 procent enligt redaktionschefens PM. Kunskapsvetenskap och KMK-Systemet(R) är en abstrakt kunskapsgrammatik. Den benämner kunskap utifrån dess källor: tanke, sinnen, motorik. Den utgör redskap för att specialistdialogerna verkligen ska handla om åskådningens mångfald och begreppens säkerhet, innehållstrohet, komplexitet i sak. Jag hoppas att en lika skicklig marknadsförare som gjorde Celemi starkt, hittar min sida av företagledningarnas skrivbord.

54 - Konsulter och projektledare kan göra skillnad för kunskapssynen i arbetslivet

Framtidens dom kommer att bli hård över hur vetenskapen i vår tidsålder förklarar uppkomsten och tillväxten av kunskap. Forskare ger sken av naturvetenskaplig säkerställdhet på förklaringar som inte är annat än metafysiska kunskapsspekulationer. Därför behövs det aktiva konsulter och projektledare som kan argumentera från praktiken och bli ambassadörer för en ny kunskapssyn. Kunskapsvetenskapens analyser visar att även prata, springa, cykla, spela piano, spela dataspel är en provkarta på olika ämnens skilda beskaffenhet. Alla ämnen har samma fast/lösliga gemenskap till individen som grå starr, lunginflammation, benbrott. Ingen tvivlar på sjukdomens egenägda egenskaper. Ingen kopplar ihop denna del av diagnos/åtgärd med läkare/patient-egenskaper. Den insikten har länge saknats i skolvärlden om ämne, men nu har samma blindhet drabbat specialisternas yrkeskunnande i arbetslivet. SDS exemplifierar med sjuksköterskans och mäklarens berättelser i artikeln den 29.3 2010 "Känslorna styr oss i det dolda". Fakta hämtas från universitetslektor Lars-Erik Björklunds avhandling som sammanställer i huvudsak psykologi och medicinsk hjärnforskning. Resultat: En teori som kopplar samman aktiviteter i hjärnans ganglier, amygdala och cerebellum med psykologiska spekulationer. Slutsats: Människan har två olika mentala system - omedvetet respektive medvetet. Vi skapar minnen som ger mönster i hjärnan. Kroppen känner igen och vi bygger ett bibliotek av användbara: ja, just det "upplevelser". Åtgärd: En engagerad individ ska utsättas för en upprepad variation av upplevelser. Konsulter och projektledare kommer att göra skillnad om de istället väljer åtgärder efter kunskapsvetenskapens rön. Kunskapens storheter (åskådning + begrepp) blir mångfaldigare, komplexare, säkrare och mer innehållstrogna genom individens arbete med att pröva, acceptera, icke-acceptera och slutligen erkänna ämnets regler. Automatiserat pianospel och automatiserat bridgespel lyder under skilda kunskapsteoretiska lagar. Lagarna härleds till ämnets beskaffenhet och den mänskliga kunskapskälla (sinnen, rörelse, tanke) som individen behärskar ämnet genom. Nobelpris är bevis på att ämnets gränser har sprängts. Belöningen sker således inte efter nobelpristagarens lärstil, minnesförmåga eller variationen av nobelspristagarens upplevelser.