56 - Ledarskapsträningens medarbetarsyn är vår tids skam

Tre industriella revolutioner namnges av en nybliven professor (SDS 15.4 2011). Den första är ångmaskinen. Den andra är elektriciteten och förbränningsmotorn. Den tredje är mikroprocessorer, datorer och smarta telefoner. Som kunskapsforskare är det lika förvånande varje gång, att lärda från olika områden kan se och vara överens om teknikrevolutionerna medan ingen någonsin nämner den arbetskraftsrevolution som ligger bakom den tredje industrirevolutionen.

Under de två första industriepokerna räckte det med att en anställd valdes för rätt arbete, utbildades för den bestämda uppgiften och utförde den i nära samförstånd med chefen. Det gällde antingen företaget tillverkade industrivävda tyger eller industribyggda fordbilar. Men den tredje teknikrevolutionen vilar på att människor tänker självständigt i sak. Företaget som säljer databehandlingssystem behöver konsulter som kundanpassar produkten antingen det gäller lönesystem eller industrisystem. Kundföretagens specialister måste kunna prägla systemen med kundprospekterad anpassning. Datadesigner måste kunna tänka självständigt för att skapa nya applikationer och nya programvaror.

Vår tids hemliga skam är att denna tankerevolution är osynlig inom forskningen. Inom lärosätena gäller synen på den "lärande människan" och den "anställdes motstånd mot ny teknik" har gjorts till sanning. Ett konsultföretag som är helägt av Uppsala universitet får utgöra exempel på dagens forskarspråk riktat mot organisation, ledarskap och human resoruce management. Man talar om "verksamhetsnära orientering" och så får kursdeltagarna träna och pröva de teorier, metoder och verktyg som forskningen bjuder fram. Med "akademiskt förhållningssätt" menar man ett nyanserat och kritistk reflekterande (men om vadå?). En "inspirerande pedagogik" utgår från att deltagarna "lär på olika sätt". Lägg märke till hur långt språket är från noden mellan arbete och människa.

Idag är det endast kunskapsvetenskapen som har teorier, tankemodeller och redskap som står i direktkontakt med företagets operationella verksamhet. Psykolgiska inlärnings- och attitydinstrument är däremot, alltid som art, fjärmade från arbetsspecialisternas mångfaldiga åskådning och fullständiga begrepp om sina företagsuppgifter.