54 - Konsulter och projektledare kan göra skillnad för kunskapssynen i arbetslivet

Framtidens dom kommer att bli hård över hur vetenskapen i vår tidsålder förklarar uppkomsten och tillväxten av kunskap. Forskare ger sken av naturvetenskaplig säkerställdhet på förklaringar som inte är annat än metafysiska kunskapsspekulationer. Därför behövs det aktiva konsulter och projektledare som kan argumentera från praktiken och bli ambassadörer för en ny kunskapssyn. Kunskapsvetenskapens analyser visar att även prata, springa, cykla, spela piano, spela dataspel är en provkarta på olika ämnens skilda beskaffenhet. Alla ämnen har samma fast/lösliga gemenskap till individen som grå starr, lunginflammation, benbrott. Ingen tvivlar på sjukdomens egenägda egenskaper. Ingen kopplar ihop denna del av diagnos/åtgärd med läkare/patient-egenskaper. Den insikten har länge saknats i skolvärlden om ämne, men nu har samma blindhet drabbat specialisternas yrkeskunnande i arbetslivet. SDS exemplifierar med sjuksköterskans och mäklarens berättelser i artikeln den 29.3 2010 "Känslorna styr oss i det dolda". Fakta hämtas från universitetslektor Lars-Erik Björklunds avhandling som sammanställer i huvudsak psykologi och medicinsk hjärnforskning. Resultat: En teori som kopplar samman aktiviteter i hjärnans ganglier, amygdala och cerebellum med psykologiska spekulationer. Slutsats: Människan har två olika mentala system - omedvetet respektive medvetet. Vi skapar minnen som ger mönster i hjärnan. Kroppen känner igen och vi bygger ett bibliotek av användbara: ja, just det "upplevelser". Åtgärd: En engagerad individ ska utsättas för en upprepad variation av upplevelser. Konsulter och projektledare kommer att göra skillnad om de istället väljer åtgärder efter kunskapsvetenskapens rön. Kunskapens storheter (åskådning + begrepp) blir mångfaldigare, komplexare, säkrare och mer innehållstrogna genom individens arbete med att pröva, acceptera, icke-acceptera och slutligen erkänna ämnets regler. Automatiserat pianospel och automatiserat bridgespel lyder under skilda kunskapsteoretiska lagar. Lagarna härleds till ämnets beskaffenhet och den mänskliga kunskapskälla (sinnen, rörelse, tanke) som individen behärskar ämnet genom. Nobelpris är bevis på att ämnets gränser har sprängts. Belöningen sker således inte efter nobelpristagarens lärstil, minnesförmåga eller variationen av nobelspristagarens upplevelser.