Man åstadkommer inte tusentals nya kvalitativa företag genom politiska jobbåtgärder, typ sänkt restaurangmoms, rut- och rotavdrag, lärlingsutbildning, komvuxutbildning, det s.k. kunskapslyftet. Thomas Frostberg (SDS 28.8 2010) diskuterar vinstföretag utifrån "produkters och tjänsters skalbarhet". Mjukvara är ett exempel på en vara som i princip inte kostar mer att sälja ytterligare ett exemplar av jämfört med en miljon exemplar av programmet eftersom kostnaderna för utvecklingen redan är betalda. Sänkt resturangmoms kan visserligen skapa effekter på sysselsättningen, men restauranglokaler och andra fysiska begränsningar och personalkostnadens parallella ökning, gör produktens eller tjänstens vinstskala oförändrad.
Frostberg missar en viktig poäng. En låg verkshöjd på en mjukvara genererar varken hållbar sysselsättning eller större skicklighet för Sveriges befolkning. Se Kunskapsvetenskapens blogg "16 Indiska datajättar - kvalitetsutvecklare av dataindustrin?" Politiska åtgärder måste främja företag med hög verkshöjd (komplicerad teknik), svårflyttbar verksamhet (exempelvis läkemedelstillverkning) så att företagen blir hållbara för Sverige.
Men politikerna håller på att montera ner befolkningens skicklighet och Sveriges tekniska försprång. Socialdemokraternas 70-talsinnovation om "allmänna ämnen" som "kunskapslyft" för "svaga grupper" är lika förödande som alliansens åtgärder som skiktar befolkningen i "elitgrupper" och de som "inte vill bli akademiker". Frostberg lägger skulden för det kortsiktiga tänkandet inte bara på politikerna utan också på näringslivets organisationer som mest tjatar om sänkta skatter och på många företagstoppar som bara ryter till när politikerna försöker begränsa ledningens bonusvillkor.
Nuvarande kunskaps- och människosyn hos systemaktörerna i Sverige är skadlig för Sveriges konkurrenskraft. Ingen legitimerad aktör kan analysera "arbetsspecialisternas kunskap i sak". Upp genom skolsystemen ända in i företagens HR-funktion, som är direktlinjen till chefsgruppen, diskuteras bara "talanger" eller "lärande elever och anställda", dvs beteendelinjen riktad mot individbedömning. Ingen kan utföra kunskapsteoretiska analyser av sakligheter, varken i "skolans ämnesundervisning" eller i "företagens affärsverksamhet". Tankefelet hos systemaktörerna omyndigförklarar arbetsspecialisterna och därmed kan företagen inte ta tillvara sakliga utsagor systematiserat.
måndag 30 augusti 2010
onsdag 25 augusti 2010
28 Valanalys med KUNSKAPSVETENSKAP - Nr 4 Svenskt näringsliv förlorar när både M och S kallar sig arbetarpartier
"Hur kan politiker blåsa upp arbetsrättslagarna som regelhämmare i arbetslivet?" undrade en personalkollega. Alla praktiker vet att de är uddlösa som reformer men arbetstunga för företagens inre arbete. En avgående chef sa i en intervju (SDS 19.8 2010), att administration, dokumentation till förbannelser, uppföljningar och utvärderingar tar tid från verksamheten. Förr var det självklart att ställa upp för brukarna. Nu handlar mycket om personalens rättigheter. Det är bra med inflytande men det finns en baksida. Och alla omorganisationer har tagit kraft från verksamhet och personal. Många har tappat gnistan i sitt arbete. Organisationer har blivit ett mål i sig.
Politikers och arbetslivsforskares oheliga allians ser inte att Sverige, utifrån befolkningsandelen, har den skickligaste och högst utbildade arbetskraften i världen. Sverige har en hög industriteknologi. Internet och datateknik har fått stort genomslag i hela samhället, vilket ger en tekniskt skicklig befolkning. Och ur en skicklig, självgående befolkningsbredd avknoppas nya företag. Kunskap i sak kommer först, entreprenörskap och företagande blir följden.
Benämningen "arbetarparti" öppnar inte jobbfrågans komplexitet för väljarna. Politiker, som cementerar existerande arbetslivsforskning efter instrumentella publiceringsindex, kan inte få fram forskare som tänker nytt och "problemprospekterar i personalpraktiken". Forskare, som ser anställda som "objekt för beteendestudier" kan inte säga något "ämnessakligt om företagen". Politiker, som cementerar skolsystemen med "genomströmningstankar" och "inlärningsteorier" kan inte få fram en undervisning med ämnet i fokus. Politiker, som ser arbetskraften som "lärande" (kunskapslyft) eller "individuellt svag" (coachning) kan inte skapa reformer där "skolsystemen blir trampolin och svängdörr för en skicklig befolkning".
Arbetslösheten har en skuldfråga. Företag och finansiella aktörer har en roll som sysseslättningsmaskin för Sveriges befolkning. Att skickliga anställda blir arbetslösa beror på företagens kortsiktiga strategitänkande och finansmarknadens oansvariga affärsinnovationer.
Politiska skol- och arbetslivsreformer måste långsiktigt kunna beakta affärsverksamheter i termer av hög verkshöjd och lång hållbarhet relaterat till Sveriges befolkning.
Politikers och arbetslivsforskares oheliga allians ser inte att Sverige, utifrån befolkningsandelen, har den skickligaste och högst utbildade arbetskraften i världen. Sverige har en hög industriteknologi. Internet och datateknik har fått stort genomslag i hela samhället, vilket ger en tekniskt skicklig befolkning. Och ur en skicklig, självgående befolkningsbredd avknoppas nya företag. Kunskap i sak kommer först, entreprenörskap och företagande blir följden.
Benämningen "arbetarparti" öppnar inte jobbfrågans komplexitet för väljarna. Politiker, som cementerar existerande arbetslivsforskning efter instrumentella publiceringsindex, kan inte få fram forskare som tänker nytt och "problemprospekterar i personalpraktiken". Forskare, som ser anställda som "objekt för beteendestudier" kan inte säga något "ämnessakligt om företagen". Politiker, som cementerar skolsystemen med "genomströmningstankar" och "inlärningsteorier" kan inte få fram en undervisning med ämnet i fokus. Politiker, som ser arbetskraften som "lärande" (kunskapslyft) eller "individuellt svag" (coachning) kan inte skapa reformer där "skolsystemen blir trampolin och svängdörr för en skicklig befolkning".
Arbetslösheten har en skuldfråga. Företag och finansiella aktörer har en roll som sysseslättningsmaskin för Sveriges befolkning. Att skickliga anställda blir arbetslösa beror på företagens kortsiktiga strategitänkande och finansmarknadens oansvariga affärsinnovationer.
Politiska skol- och arbetslivsreformer måste långsiktigt kunna beakta affärsverksamheter i termer av hög verkshöjd och lång hållbarhet relaterat till Sveriges befolkning.
onsdag 18 augusti 2010
27 - Inlärningspsykologins brister orsakar dåliga naturvetenskapliga förklaringar
Skånska innovationer presenteras på en utställning. Tidningstexten talar om att nanoteknik är ett av Skånes ledande innovationsområden som visar att "färgupplevelser" är relativa. Vi "uppfattar" guld som gult för att det återkastar gult ljus till våra ögon (SDS 17.8 2010).
Vår tidsepok har problem med att naturvetenskapliga upptäckter förklaras som "mentala element". Hjärnfoto har skenbart förnyat neurofysiologi och filosofisk kognitionsvetenskap. Men därigenom återupplivas gamla psykologiska fördomar om mänskligt "lärande". Man "förklarar", att "ord" kopplar "hjärnan" till föremålets funktion, till former och bilder, till känslor, värderingar. Att förstå är att se mönster. Doft är inget föremål eftersom vi inte minns syrendoft. Gestaltpyskologin resonerade på sin tid att spelet mellan olika "upplevelser" eller en "perception" är analogt med elektromagnetiska fält. Vad som händer i en del påverkar resten. Människan uppfattar inte delarna som enheter utan de bildar en helhet, en gestalt. Det var redan då feltänkt om hur och varför kunskap blir till.
Nya naturvetenskapliga rön har ännu inte söndertrasats av psykologiska förklaringar. Doftforskning och nanotekniska upptäckter om fjärilsvingar med "ljusbrytande fjäll istället för pigment" sätter "mentala upplevelser" ur spel och visar att doft och färg är kunskap (= åskådning + begrepp) som har andra uttrycksformer än ord. Avancerad motorik som människan utvecklar för att behärska redskap (pianovirtuos Hans Pålssons redogörelser) tillhör också en "art av kunskap" som ger nya kunskapsteorier.
Den viktigaste länken är upptäckten som Axel & Buck publicerade 1971. En viss grupp gener har motsvarighet i typer av luktreceptorer. Hjärnans luktbulb aktiveras endast av utskott från en typ av luktreceptorcell. Näsans skilda luktreceptorer känner av de doftmolekyler som vi andas in. Den mänskliga näsans doftklaviatur kan urskilja ca 10.000 dofter. Poängen är att "liljekonvaljens doftmolekyler" är säkerställda föremål. Kunskap i Skola och Arbetsliv får tre storheter: Föremålets Beskaffenhet; den mänskliga Signalapparaten och Förståndets tänkande, prövning och säkerställande.
Vår tidsepok har problem med att naturvetenskapliga upptäckter förklaras som "mentala element". Hjärnfoto har skenbart förnyat neurofysiologi och filosofisk kognitionsvetenskap. Men därigenom återupplivas gamla psykologiska fördomar om mänskligt "lärande". Man "förklarar", att "ord" kopplar "hjärnan" till föremålets funktion, till former och bilder, till känslor, värderingar. Att förstå är att se mönster. Doft är inget föremål eftersom vi inte minns syrendoft. Gestaltpyskologin resonerade på sin tid att spelet mellan olika "upplevelser" eller en "perception" är analogt med elektromagnetiska fält. Vad som händer i en del påverkar resten. Människan uppfattar inte delarna som enheter utan de bildar en helhet, en gestalt. Det var redan då feltänkt om hur och varför kunskap blir till.
Nya naturvetenskapliga rön har ännu inte söndertrasats av psykologiska förklaringar. Doftforskning och nanotekniska upptäckter om fjärilsvingar med "ljusbrytande fjäll istället för pigment" sätter "mentala upplevelser" ur spel och visar att doft och färg är kunskap (= åskådning + begrepp) som har andra uttrycksformer än ord. Avancerad motorik som människan utvecklar för att behärska redskap (pianovirtuos Hans Pålssons redogörelser) tillhör också en "art av kunskap" som ger nya kunskapsteorier.
Den viktigaste länken är upptäckten som Axel & Buck publicerade 1971. En viss grupp gener har motsvarighet i typer av luktreceptorer. Hjärnans luktbulb aktiveras endast av utskott från en typ av luktreceptorcell. Näsans skilda luktreceptorer känner av de doftmolekyler som vi andas in. Den mänskliga näsans doftklaviatur kan urskilja ca 10.000 dofter. Poängen är att "liljekonvaljens doftmolekyler" är säkerställda föremål. Kunskap i Skola och Arbetsliv får tre storheter: Föremålets Beskaffenhet; den mänskliga Signalapparaten och Förståndets tänkande, prövning och säkerställande.
fredag 6 augusti 2010
26 - Kunskapsvetenskapens fundament och historia
Forskningsanomalien uppstod redan på 1970-talet. Maskinoperatören skiftade maskinens IBM-kulor (som var och en innehöll ett matematiskt specialtecken) i farter så höga att rörelserna inte kunde vara tankestyrda. Hur var "blickens åskådning i manuset" automatiserad med "rörelserna"? Kunskapsvetenskapen undersöker hur människan styr teknik med sina motoriska, sinnliga och tankemässiga kunskaper. Arbetsspecialistens utsaga är överordnad redskapet. Begreppet teknik har två betydelser: dels system av avancerad produktions- och utvinningsförfarande, dels ett ändamålsenligt tillvägagångssätt. Kunskapsdialogen utgör forskningmetod.
År 1982 startade Kunskapsvetenskapen. Ett utbildningsmaterial om företagsutbildning utsattes för vetenskaplig undersökning utifrån den myndiggjorda människans perspektiv. Avhandlingen, godkändes 1991 vid pedagogiska institutionen i Lund, men ifrågasatte inte psykologins regler om "inlärning" eller företagsekonomins regler om "organisation". Inte förrän i "postdoc"-forskningen öppnades vägen till Immanuel Kants banbrytande "förståndsteori". Framlagd i "Kritik der Reinen Vernunft" (1781, 1787). Men Kants revolutionerande tankesätt om att föremålen "skiner" hade inte upptäckts av filosofin. Medan hans felaktiga stöd för "förståndet" hos Aristoteles kategorier hade legitimerats. Kunskapsvetenskapen fick därför inga "vänner" (peer-stöd) hos något forskarkollektiv. Skillnaderna till de gamla paradigmen var för stor.
Ett oväntat stöd dök upp 2004 genom Nobelpriset i Fysiologi eller Medicin. Richard Axel och Linda B Buck hade så sent som 1991 presenterat upptäckten av luktreceptorer och luktsinnets organisation. De upptäckte en stor genfamilj (tre procent av våra gener) som ger upphov till lika många typer av luktreceptorer. Luktreceptorerna känner av de doftmolekyler som vi "andas in". Hjärnans luktbulb aktiveras endast av utskott från en typ av luktreceptorcell. Det "mönster" som Axel och Buck nämner, härleds till blommans utsända doftmönster. Föremålen "skiner" precis som Kant hävdade. Människan kan säkerställa 10.000 dofter genom att spela på dofternas molekylsammansättning. "Förståndet" säkerställer kunskap genom sinnena - inte genom ord och Aristoteles kategorier.
Forskarkollektiven är genomsyrade av psykologireglerna för individers beteenden och observationsmetoden. Därför väntar den pragmatiska kunskapsteorin fortfarande på efterföljare.
År 1982 startade Kunskapsvetenskapen. Ett utbildningsmaterial om företagsutbildning utsattes för vetenskaplig undersökning utifrån den myndiggjorda människans perspektiv. Avhandlingen, godkändes 1991 vid pedagogiska institutionen i Lund, men ifrågasatte inte psykologins regler om "inlärning" eller företagsekonomins regler om "organisation". Inte förrän i "postdoc"-forskningen öppnades vägen till Immanuel Kants banbrytande "förståndsteori". Framlagd i "Kritik der Reinen Vernunft" (1781, 1787). Men Kants revolutionerande tankesätt om att föremålen "skiner" hade inte upptäckts av filosofin. Medan hans felaktiga stöd för "förståndet" hos Aristoteles kategorier hade legitimerats. Kunskapsvetenskapen fick därför inga "vänner" (peer-stöd) hos något forskarkollektiv. Skillnaderna till de gamla paradigmen var för stor.
Ett oväntat stöd dök upp 2004 genom Nobelpriset i Fysiologi eller Medicin. Richard Axel och Linda B Buck hade så sent som 1991 presenterat upptäckten av luktreceptorer och luktsinnets organisation. De upptäckte en stor genfamilj (tre procent av våra gener) som ger upphov till lika många typer av luktreceptorer. Luktreceptorerna känner av de doftmolekyler som vi "andas in". Hjärnans luktbulb aktiveras endast av utskott från en typ av luktreceptorcell. Det "mönster" som Axel och Buck nämner, härleds till blommans utsända doftmönster. Föremålen "skiner" precis som Kant hävdade. Människan kan säkerställa 10.000 dofter genom att spela på dofternas molekylsammansättning. "Förståndet" säkerställer kunskap genom sinnena - inte genom ord och Aristoteles kategorier.
Forskarkollektiven är genomsyrade av psykologireglerna för individers beteenden och observationsmetoden. Därför väntar den pragmatiska kunskapsteorin fortfarande på efterföljare.
söndag 1 augusti 2010
25 - Är företagens HR-funktioner värda att bevara?
HRs yrkeskår skjuter ifrån sig personalansvaret till chefsnivån. Därför håller yrket på att dö ut. Morgondagens företag kommer att behöva kunskapsanalytiker som tillsammans med företagets arbetsspecialister analyserar arbetsinnehållet över grupp- och avdelningsgränser. Nyckelfrågan inför kunskapsanalytikerns inträde i företagen är: "Hur kan universiteten tillgodose behovet av nya teorier och metoder inom ett nytt forskningsfält? P-programmen är en katastrof i detta hänseende eftersom grundutbildningen styrs politiskt, antingen utifrån principerna om ekonomisk demokrati, utbildningens fördelning (socialdemokratin), eller utifrån principerna om "individuell livsupplysning" via coachning och Grundtvigs "bildningssyn" (regeringsalliansen).
En snabbläsning av SDS den 31.7 2010 visar nya sätt att tänka om myndiggjorda anställda. En akademisk varumärkesexpert kommenterar Apples iPhone. Ett starkt varumärke påverkar vår egen självbild, vi väljer vad vi vill synas med och känna oss upplyfta av. Här är den anställde på nivån användare, brukare, kund. IPhonen är en medveten satsning på "forskning, design, innehåll och varumärkesbyggande". Apples iPhone är en framgång men med dagens tekniklösningar är Microsoft ohotat. Det krävs ett revolutionerande teknikskifte för förändring. Här talas om "företagets produktinivå" där anställda inom olika nischer samordnar sitt tekniska kunnande.
Men den anställde har också varit elev och student i utbildningssystemen. En f.d. universitetskansler och rektor för Lunds universitet berömmer i sin artikel alliansregeringen för termerna forskarinitierat och behovsmotiverat. Han missar att lyfta fram universitetens oförmåga att definiera termen forskarinitierat. P-programmen bygger på forskarinitiativ på politisk grund och skiljer sig från läkarkåren som problemprospekterar i sin kliniska verklighet och forskar i en legitimerad läkarvetenskap. Men får universiteten kritik riskerar utbildningen att läggas ner.
Och då är vi tillbaka till den svaga, tysta gruppen personalspecialister i företag. Yrket är kanske inte värt att bevara när dess specialister låter P-studenter göra reklam för "personalvetarskrået", konsulter servera "arbetsverktygen" och universitetens kommersiella HR-konsulter servera befattningsprinciper utifrån "hård HR" (ekonomi) eller "mjuk HR" (beteendevetenskap)?
En snabbläsning av SDS den 31.7 2010 visar nya sätt att tänka om myndiggjorda anställda. En akademisk varumärkesexpert kommenterar Apples iPhone. Ett starkt varumärke påverkar vår egen självbild, vi väljer vad vi vill synas med och känna oss upplyfta av. Här är den anställde på nivån användare, brukare, kund. IPhonen är en medveten satsning på "forskning, design, innehåll och varumärkesbyggande". Apples iPhone är en framgång men med dagens tekniklösningar är Microsoft ohotat. Det krävs ett revolutionerande teknikskifte för förändring. Här talas om "företagets produktinivå" där anställda inom olika nischer samordnar sitt tekniska kunnande.
Men den anställde har också varit elev och student i utbildningssystemen. En f.d. universitetskansler och rektor för Lunds universitet berömmer i sin artikel alliansregeringen för termerna forskarinitierat och behovsmotiverat. Han missar att lyfta fram universitetens oförmåga att definiera termen forskarinitierat. P-programmen bygger på forskarinitiativ på politisk grund och skiljer sig från läkarkåren som problemprospekterar i sin kliniska verklighet och forskar i en legitimerad läkarvetenskap. Men får universiteten kritik riskerar utbildningen att läggas ner.
Och då är vi tillbaka till den svaga, tysta gruppen personalspecialister i företag. Yrket är kanske inte värt att bevara när dess specialister låter P-studenter göra reklam för "personalvetarskrået", konsulter servera "arbetsverktygen" och universitetens kommersiella HR-konsulter servera befattningsprinciper utifrån "hård HR" (ekonomi) eller "mjuk HR" (beteendevetenskap)?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)