38 - Brytningsfel i ledarskapsteorier och lärarutbildning

Någonting är fundamentalt fel i universitetens syn på människans relation till kunskap. Ett omvårdnadsprojekt för demenssjuka inom kognitiv medicin ställer kunskapssynen på sin spets. Vårdutvecklarna lanserar en strukturerad metod inom demensvården (SDS 11.10 2010). Man beskriver att beteendestörningar kan vara: verbalt störande; rastlöst vandrande. Problemen orsakas av: avvisning; tillrättavisning; bristande kommunikation. Trivseln ökar av: att bli förstådd och accepterad; att få beröm. Vad personalen gör annorlunda: ger omedelbar uppmärksamhet; finns i närheten. Metoden innebär: att situationer och sammanhang där störning eller trivsel uppträder skrivs ner på ett schema och gås igenom. Schemagenomgången mynnar ut i en indivduell omvårdnadsplan för såväl beteendeproblem som trivsel. Men var finns kognitionsaspekten?

Ändå tillämpas samma analys av individbeteende i Näringslivet på fritt vandrande kunskapsspecialister och i Skolan på friskt tänkande barn. Ledarskapsutveckling har i årtionden brottats med det socialpsykologiska tänkandet, se blogg "37 - Om svårigheter att leda 80-talister". Ledarskapsteorierna har utvecklats från ledarroll och gruppdynamik till ledarstrategi och personalstyrkans marknadsanpassning s.k. "Human Resource Management" (HRM). Processerna i människohjärnan (kognitionsvetenskap) och processerna i företagens personalkropp (HRM) är linjer som båda lanserades på 1980-talet. Kognition kommer av latinets "cognitio" med ordstammen "cognosco" dvs "lära känna". Människan görs till passivt objekt som observeras när hon lär känna något och mäts beteendemässigt och ekonomiskt. Därför kan samma metod tillämpas på demenssjuka, skolelever och yrkesskickliga arbetsspecialister.

För att kunna se individen som aktivt subjekt krävs ett paradigmskifte. Kunskapsvetenskapen, som bygger på "cogitologi", bidrar genom en kopernikansk tankevändning. Det mänskliga tänkandets natur förklaras av individen när hon beskiver sakens/ämnets beskaffenhet vid processing av ämnet då hon gör sin kunskap säker, komplex, innehållstrogen. I vissa fall blir ämnet därmed mer fullständigt än i teoriböckerna och hos ledarna. Sådan processad kunskap kan ge Nobelpris eller skapa nya företag. Latinets "cogito" betyder "jag tänker" och har ordstammen "agito", vilket betyder "sätta i rörelse".