19 - Vad har Riksbankens räntehöjning, ESG-analyser och byte av chef på Högskoleverket med varandra att göra?

Jo, det handlar om verktyg och aktörsanalyser. Riksbanken driver en svensk penningpolitik för svenska förhållanden. Verktyget är räntan. ESG-analyser fokuserar miljö, det sociala samspelet med anställda, kunder och samhället i stort samt frågor kring ägande och styrning i företag. ESG-analyser har vidgat perspektivet till "hållbarheten på produkter och tjänster". Både Carnegie, HQ och till viss del BP har kunnat förutses. Och i USA pekade man länge på subprimerisken innan det sprack.

Det borgerliga politikerblocket har utsett Tobias Krantz (FP) som utbildnings- och forskningsminister. Högskoleverkets chef hoppade av i juni och regeringen presenterade en ny chef den 1.7 2010. Han lovar att följa regeringens modell. Det finns en oenighet mellan lärosätena och regeringen om modellen att fördela forskningsmedel. Men med politisk makt och via ny chef på Högskoleverket, cementeras nu ett ofullkomligt verktyg.

En av dem som var med att införa "bibliometrin" i Sverige, berättar att metoden tillkom därför att Sverige sökte och Nederländerna hade en som var färdig. Metoden är helt instrumentell och baseras på publicerings- och citatlistor i internationella tidskrifter och boklistor. "Peer-bedömning" är lärosätenas gamla metod. Den är tung och kostsam och innebär att starka företrädare för det akademiska ämnet gör kollegiala bedömningar. Svagheten är att båda metoderna missgynnar banbrytande forskning som ligger utanför publiceringslistor och gamla paradigm.

Poängen är att verktyg, som ränta, ESG-analyser, bibliometri, peer-review, kräver analys på en viss nivå. En helt annan nivå är "föremålens väsen". ESG-analyser har flyttat nivån till företagens produkter och tjänster. Det saknas dock fortfarande aktörer som kan göra en internationellt konkurrenskraftig analys av materiella ESG-aspekter, enligt VA juni 2010. Den akademiska världen, som ska säkerställa framtidens kunskapsutveckling, tvingas nu cementera ett verktyg. Men bristen på analyser av forskningens innehåll vilar tungt på lärosätena själva. Brister i båda nivåerna kommer att bli förödande för Sveriges innovationskraft.