Socialdemokraternas satsningar på marginalgrupper ger inga stora väljargrupper. Den gamla politiska arbetslinjen har förlorat sin kraft. Många LO-medlemmar röstar utifrån sitt eget personliga särintresse. Många föräldrar med barn i skolan lyssnar alltför allvarligt på Björklund (FP). Men, det rödgröna blocket saknar både en politisk skollinje och ansikte i skolfrågan.
Chefsarkitekterna bakom nya Moderaterna (Reinfeldt, Borg, Schlingmann, Littorin) har gjort arbetslinjen till smart politisk linje. Den genomförs utan att förändra arbetsrätten, riva upp turordningsreglerna i las eller försöka sänka lönenivåerna. Man sänker löneskatten. En påtaglig åtgärd, inne i företagen, som får genomslag hos en stor, stark väljargrupp. Hemlösa, sjuka, arbetslösa, funktionshindrade har problem. Men moderaterna har inte problem med hemlösa, sjuka, arbetslösa, funktionshindrade. Däremot har partiet "leva-som man-lär-problem".
Socialdemokraterna har problem med tilltalet till människorna. Mona Sahlin säger i Almedalen 2010: "Varför ska vi bry oss om varandra" - en frågeställning som någon annan sagt redan 1985. Men den tar inte bort effekterna från ord som "köttberg" myntat under Göran Perssons partiledning eller Östros myntade devis i skolpolitiken: "ta för dig". Idag hävdar Östros att de borgerliga partierna har en hemlig agenda för att minska den fackliga anslutningen med hjälp av obligatorisk a-kassa och en förväntad obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Risken är, säger Östros, att vi får en fransk modell med starka konflikter. I verkligheten kallar finansminister Borg (M) Svenskt Näringsliv för särintresse och fördömer företagsledarnas bonus och finansiella övertramp.
Småföretagarlinjen väntar fortfarande på att bli embarkerad. Storföretagen flyttar sin tillverkning utomlands. Jobbtillväxten i Sverige förväntas, av båda blocken, ske genom fler jobb i småföretag. Astudillo (S) föreslår "nedsättning av arbetsgivaravgifter" och "slopande av karensdagar" och en extra utdelning från Vattenfall för att skapa en "ny riskkapitalfond". Sådana gammelfackliga åtgärder skrämmer arbetslivets myndiga och skickliga människor. Utmaningen i valet 2010 blir att genomskåda både den hårda räkningsbara allianslinjen och den överförmyndigande fackliga linjen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar