Alliansregeringen har genom Vetenskapsrådet styrt forskningsmedel till ett tvärvetenskapligt projekt. Peter Gärdenfors leder kognitionsforskning, lingvistik, logopedi, psykologi och neuropsykologi. Psykologin tar stor plats medan pedagogiken saknas.
På 1970-talet startade pedagogen Ference Marton "Hur vi lär-linjen". Fundamentet låg i psykologisk inlärningsteori. En annan gruppmedlem twistade "upplevelse av lärandet" till "lärandet i sociala kontexter". Nu söker Peter Gärdenfors, filosof, efter "strukturen för de mönster i hjärnan som kopplas till orden" (SDS 6.7 2010). Psykologisk inlärningsteori sammanförs med det gamla filosofiska problemet hur "ord fylls med betydelse". En politisk falang har genom ekonomisk medelstilldelning främjat en speciell linje utan att de tre akademiska recepten utsatts för saklig prövning.
Den nya linjen argumenterar för att ord aktiverar olika områden i hjärnan. Ord kopplar hjärnan till föremålets funktion, till former och bilder, till känslor, värderingar. Min invändning är att sådan hjärnkoppling är personlig. "Ord" utlöser inte "allmängiltiga platsmönster" gemensamma för "Alla och Envar". Dessutom är ord och språk en mindre kategori än "kunskap" såsom flundra är en mindre kategori än "fiskar".
Gärdenfors och jag har i tio år diskuterat och funderat på "att förstå är att se mönster". Jag intar nu en fjärde linje som följer Immanuel Kants tankar och som "särskiljer" där psykologiska inlärningsteorier "slår samman". "Att förstå" är det bibliotek där människan ordnar sina tankar efter förståndets regler och efter föremålens beskaffenhet. Kant säkerställde efter Aristoteles kategorier. Jag följer sinnesforskningens regler. Människans åskådningsapparat (syn, hörsel, smak, lukt, känsel) fastställer föremålens beskaffenhet och därmed säkras "bibliotekets" innehåll. "Lusten" däremot, är den arena där människans impulser tumlar omkring. Man kan därför inte säga, som Gärdenfors, "lusten att förstå" (ur boktiteln 2010), eftersom man då blandar samman två system (människans emotionella känslor med föremålens registrerbara beskaffenhet).
Men vilken oberoende maktgrupp säkerställer att akademiska recept prövas och ställs mot politiska falangers visioner?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar