21 - Valanalys med KUNSKAPSVETENSKAP - Nr 2 Osakliga skolsatsningar

Jan Björklund (FP), som äger debatten, satsar sin vinnande retorik på fel problem och förstör därmed möjligheterna till skolans förnyelse. Björklund tycker det är särskilt viktigt att elever som inte ställs inför kunskapskrav i hemmet möts av kunskapskrav i skolan och påstår att den moderna socialdemokratiska skolpolitiken har varit ett enda svek mot arbetarklassens egna barn. Men, den politiska visionen om "en skola för alla" som ger svängdörrar till universiteten är inte fel i ett högteknologiskt samhälle.

Blockens skolsatsningar är mycket lika. Men de rödgröna "följer Jan". Betyg accepteras från årskurs sju och skriftliga omdömen från årskurs ett. Mona Sahlin (S) betonar att betygen långt ifrån är den viktigaste skolfrågan. Löftet till väljarna innehåller en storsatsning på att öka lärartätheten. Lars Ohly (V), fortfarande betygsmotståndare, konstaterar att hans parti misslyckats med opinionsbildningen. Men att tolka misslyckandet som ett problem i opinion och kommunikation ställer Ohly på samma saknivå som företagsledarna.

Den borgerliga alliansen ska främst satsa på grundskolan, lärare och ett utökat lärlingssystem. Björklund säger att det är ett stort tankeskifte. Det är det inte. Kombinationen lärlingsplats och fortsättningsskola var misslyckat redan på 1950-talet. Och satsningen på lärare hjälper inte mot bristande pedagogik. Björklunds erbjudande om fler mattetimmar i grundskolan är bortkastade så länge skolforskningen inte behärskar det matematiska ämnets kunskapsväsen. Och Björklunds kunskapskrav syftar ensidigt på mätning av elevernas kunskapsbeteende.

Debatten skiljer inte mellan utbildningens kvalitet, ämnenas kunskapsteoretiska väsen och elevernas kunskapsbeteende. Ingen i det legitimerade skolparadigmet kan ens se sådana åtskillnader. Det gäller systemaktörer som politiker och forskare, verksamhetsaktörer som lärare och rektorer, brukare som föräldrar och elever.

Sveriges befolkning är normalbegåvad. Svensk arbetskraft är, genom högautomatiserat arbetsliv och högteknologiskt vardagsliv, bland den skickligaste i världen, sett till statusen hos hela befolkningen. Det Sverige behöver är en fundamentalt ny skoldebatt på kunskapsteoretisk grund.