Skånska innovationer presenteras på en utställning. Tidningstexten talar om att nanoteknik är ett av Skånes ledande innovationsområden som visar att "färgupplevelser" är relativa. Vi "uppfattar" guld som gult för att det återkastar gult ljus till våra ögon (SDS 17.8 2010).
Vår tidsepok har problem med att naturvetenskapliga upptäckter förklaras som "mentala element". Hjärnfoto har skenbart förnyat neurofysiologi och filosofisk kognitionsvetenskap. Men därigenom återupplivas gamla psykologiska fördomar om mänskligt "lärande". Man "förklarar", att "ord" kopplar "hjärnan" till föremålets funktion, till former och bilder, till känslor, värderingar. Att förstå är att se mönster. Doft är inget föremål eftersom vi inte minns syrendoft. Gestaltpyskologin resonerade på sin tid att spelet mellan olika "upplevelser" eller en "perception" är analogt med elektromagnetiska fält. Vad som händer i en del påverkar resten. Människan uppfattar inte delarna som enheter utan de bildar en helhet, en gestalt. Det var redan då feltänkt om hur och varför kunskap blir till.
Nya naturvetenskapliga rön har ännu inte söndertrasats av psykologiska förklaringar. Doftforskning och nanotekniska upptäckter om fjärilsvingar med "ljusbrytande fjäll istället för pigment" sätter "mentala upplevelser" ur spel och visar att doft och färg är kunskap (= åskådning + begrepp) som har andra uttrycksformer än ord. Avancerad motorik som människan utvecklar för att behärska redskap (pianovirtuos Hans Pålssons redogörelser) tillhör också en "art av kunskap" som ger nya kunskapsteorier.
Den viktigaste länken är upptäckten som Axel & Buck publicerade 1971. En viss grupp gener har motsvarighet i typer av luktreceptorer. Hjärnans luktbulb aktiveras endast av utskott från en typ av luktreceptorcell. Näsans skilda luktreceptorer känner av de doftmolekyler som vi andas in. Den mänskliga näsans doftklaviatur kan urskilja ca 10.000 dofter. Poängen är att "liljekonvaljens doftmolekyler" är säkerställda föremål. Kunskap i Skola och Arbetsliv får tre storheter: Föremålets Beskaffenhet; den mänskliga Signalapparaten och Förståndets tänkande, prövning och säkerställande.
onsdag 18 augusti 2010
fredag 6 augusti 2010
26 - Kunskapsvetenskapens fundament och historia
Forskningsanomalien uppstod redan på 1970-talet. Maskinoperatören skiftade maskinens IBM-kulor (som var och en innehöll ett matematiskt specialtecken) i farter så höga att rörelserna inte kunde vara tankestyrda. Hur var "blickens åskådning i manuset" automatiserad med "rörelserna"? Kunskapsvetenskapen undersöker hur människan styr teknik med sina motoriska, sinnliga och tankemässiga kunskaper. Arbetsspecialistens utsaga är överordnad redskapet. Begreppet teknik har två betydelser: dels system av avancerad produktions- och utvinningsförfarande, dels ett ändamålsenligt tillvägagångssätt. Kunskapsdialogen utgör forskningmetod.
År 1982 startade Kunskapsvetenskapen. Ett utbildningsmaterial om företagsutbildning utsattes för vetenskaplig undersökning utifrån den myndiggjorda människans perspektiv. Avhandlingen, godkändes 1991 vid pedagogiska institutionen i Lund, men ifrågasatte inte psykologins regler om "inlärning" eller företagsekonomins regler om "organisation". Inte förrän i "postdoc"-forskningen öppnades vägen till Immanuel Kants banbrytande "förståndsteori". Framlagd i "Kritik der Reinen Vernunft" (1781, 1787). Men Kants revolutionerande tankesätt om att föremålen "skiner" hade inte upptäckts av filosofin. Medan hans felaktiga stöd för "förståndet" hos Aristoteles kategorier hade legitimerats. Kunskapsvetenskapen fick därför inga "vänner" (peer-stöd) hos något forskarkollektiv. Skillnaderna till de gamla paradigmen var för stor.
Ett oväntat stöd dök upp 2004 genom Nobelpriset i Fysiologi eller Medicin. Richard Axel och Linda B Buck hade så sent som 1991 presenterat upptäckten av luktreceptorer och luktsinnets organisation. De upptäckte en stor genfamilj (tre procent av våra gener) som ger upphov till lika många typer av luktreceptorer. Luktreceptorerna känner av de doftmolekyler som vi "andas in". Hjärnans luktbulb aktiveras endast av utskott från en typ av luktreceptorcell. Det "mönster" som Axel och Buck nämner, härleds till blommans utsända doftmönster. Föremålen "skiner" precis som Kant hävdade. Människan kan säkerställa 10.000 dofter genom att spela på dofternas molekylsammansättning. "Förståndet" säkerställer kunskap genom sinnena - inte genom ord och Aristoteles kategorier.
Forskarkollektiven är genomsyrade av psykologireglerna för individers beteenden och observationsmetoden. Därför väntar den pragmatiska kunskapsteorin fortfarande på efterföljare.
År 1982 startade Kunskapsvetenskapen. Ett utbildningsmaterial om företagsutbildning utsattes för vetenskaplig undersökning utifrån den myndiggjorda människans perspektiv. Avhandlingen, godkändes 1991 vid pedagogiska institutionen i Lund, men ifrågasatte inte psykologins regler om "inlärning" eller företagsekonomins regler om "organisation". Inte förrän i "postdoc"-forskningen öppnades vägen till Immanuel Kants banbrytande "förståndsteori". Framlagd i "Kritik der Reinen Vernunft" (1781, 1787). Men Kants revolutionerande tankesätt om att föremålen "skiner" hade inte upptäckts av filosofin. Medan hans felaktiga stöd för "förståndet" hos Aristoteles kategorier hade legitimerats. Kunskapsvetenskapen fick därför inga "vänner" (peer-stöd) hos något forskarkollektiv. Skillnaderna till de gamla paradigmen var för stor.
Ett oväntat stöd dök upp 2004 genom Nobelpriset i Fysiologi eller Medicin. Richard Axel och Linda B Buck hade så sent som 1991 presenterat upptäckten av luktreceptorer och luktsinnets organisation. De upptäckte en stor genfamilj (tre procent av våra gener) som ger upphov till lika många typer av luktreceptorer. Luktreceptorerna känner av de doftmolekyler som vi "andas in". Hjärnans luktbulb aktiveras endast av utskott från en typ av luktreceptorcell. Det "mönster" som Axel och Buck nämner, härleds till blommans utsända doftmönster. Föremålen "skiner" precis som Kant hävdade. Människan kan säkerställa 10.000 dofter genom att spela på dofternas molekylsammansättning. "Förståndet" säkerställer kunskap genom sinnena - inte genom ord och Aristoteles kategorier.
Forskarkollektiven är genomsyrade av psykologireglerna för individers beteenden och observationsmetoden. Därför väntar den pragmatiska kunskapsteorin fortfarande på efterföljare.
söndag 1 augusti 2010
25 - Är företagens HR-funktioner värda att bevara?
HRs yrkeskår skjuter ifrån sig personalansvaret till chefsnivån. Därför håller yrket på att dö ut. Morgondagens företag kommer att behöva kunskapsanalytiker som tillsammans med företagets arbetsspecialister analyserar arbetsinnehållet över grupp- och avdelningsgränser. Nyckelfrågan inför kunskapsanalytikerns inträde i företagen är: "Hur kan universiteten tillgodose behovet av nya teorier och metoder inom ett nytt forskningsfält? P-programmen är en katastrof i detta hänseende eftersom grundutbildningen styrs politiskt, antingen utifrån principerna om ekonomisk demokrati, utbildningens fördelning (socialdemokratin), eller utifrån principerna om "individuell livsupplysning" via coachning och Grundtvigs "bildningssyn" (regeringsalliansen).
En snabbläsning av SDS den 31.7 2010 visar nya sätt att tänka om myndiggjorda anställda. En akademisk varumärkesexpert kommenterar Apples iPhone. Ett starkt varumärke påverkar vår egen självbild, vi väljer vad vi vill synas med och känna oss upplyfta av. Här är den anställde på nivån användare, brukare, kund. IPhonen är en medveten satsning på "forskning, design, innehåll och varumärkesbyggande". Apples iPhone är en framgång men med dagens tekniklösningar är Microsoft ohotat. Det krävs ett revolutionerande teknikskifte för förändring. Här talas om "företagets produktinivå" där anställda inom olika nischer samordnar sitt tekniska kunnande.
Men den anställde har också varit elev och student i utbildningssystemen. En f.d. universitetskansler och rektor för Lunds universitet berömmer i sin artikel alliansregeringen för termerna forskarinitierat och behovsmotiverat. Han missar att lyfta fram universitetens oförmåga att definiera termen forskarinitierat. P-programmen bygger på forskarinitiativ på politisk grund och skiljer sig från läkarkåren som problemprospekterar i sin kliniska verklighet och forskar i en legitimerad läkarvetenskap. Men får universiteten kritik riskerar utbildningen att läggas ner.
Och då är vi tillbaka till den svaga, tysta gruppen personalspecialister i företag. Yrket är kanske inte värt att bevara när dess specialister låter P-studenter göra reklam för "personalvetarskrået", konsulter servera "arbetsverktygen" och universitetens kommersiella HR-konsulter servera befattningsprinciper utifrån "hård HR" (ekonomi) eller "mjuk HR" (beteendevetenskap)?
En snabbläsning av SDS den 31.7 2010 visar nya sätt att tänka om myndiggjorda anställda. En akademisk varumärkesexpert kommenterar Apples iPhone. Ett starkt varumärke påverkar vår egen självbild, vi väljer vad vi vill synas med och känna oss upplyfta av. Här är den anställde på nivån användare, brukare, kund. IPhonen är en medveten satsning på "forskning, design, innehåll och varumärkesbyggande". Apples iPhone är en framgång men med dagens tekniklösningar är Microsoft ohotat. Det krävs ett revolutionerande teknikskifte för förändring. Här talas om "företagets produktinivå" där anställda inom olika nischer samordnar sitt tekniska kunnande.
Men den anställde har också varit elev och student i utbildningssystemen. En f.d. universitetskansler och rektor för Lunds universitet berömmer i sin artikel alliansregeringen för termerna forskarinitierat och behovsmotiverat. Han missar att lyfta fram universitetens oförmåga att definiera termen forskarinitierat. P-programmen bygger på forskarinitiativ på politisk grund och skiljer sig från läkarkåren som problemprospekterar i sin kliniska verklighet och forskar i en legitimerad läkarvetenskap. Men får universiteten kritik riskerar utbildningen att läggas ner.
Och då är vi tillbaka till den svaga, tysta gruppen personalspecialister i företag. Yrket är kanske inte värt att bevara när dess specialister låter P-studenter göra reklam för "personalvetarskrået", konsulter servera "arbetsverktygen" och universitetens kommersiella HR-konsulter servera befattningsprinciper utifrån "hård HR" (ekonomi) eller "mjuk HR" (beteendevetenskap)?
måndag 26 juli 2010
24 - Kritik både mot sociologisk flumpedagogik och alliansens elitskolepolitik
Ett skifte i analysmål skulle revolutionera undervisningsforskningen. Matteundervisningens misslyckande är inte ett "elevproblem" utan ett "ämnesproblem". Men idag saknar systemaktörerna (politiker och forskare) grunden för en tankeomvälvning.
År 1910 fick Sverige sin första pedagogikprofessur. Ämnet firar alltså 100-årsjubileum i år. Under perioden 1910-1948 inkluderade "pedagogiken" överallt psykologin. Ämnet sönderdelades 1948. Då valde samtliga professorer psykologin. Efter andra världskriget genomförde socialdemokraterna ett stort reformprogram för att skapa en "Skola för Alla". En allmän ideologisk tanke tolkades av politkerna: Sveriges begåvningsreserv fanns inom de skikt som inte tidigare haft tillträde till läroverk och universitet men som Sverige nu behövde. Pedagogiken utförde "politiska utredningsuppdrag" och expanderade kraftigt. Lärarhögskolor infördes 1956 och forskningen ansågs även därigenom bli mindre "vetenskaplig". Metoden som tillämpades var ofta statistiska surveyundersökningar. Pedagogiken var både före och efter 1948 saklig men inte ämnesutvecklande.
1970-talet blev förändringarnas tidevarv. Efterkrigstidens tillväxt planade ut. De stora politiska skolreformerna var genomförda. Student- och arbetarupproret i Paris 1968 fick även Sveriges system att vackla. Måltavlan för förändring i arbetslivet blev Saltsjöbadsavtalet från 1938. Skolpedagogiken blev på 1970-talet flumpedagogik genom att marxistisk sociologi trängde in både i arbetsliv och skola. Icke-politiska pedagoger valde psykologi eller sociologi på etnologisk och antropologisk grund. Men beteendevetenskap, riktad mot elever och anställda, gjordes till norm.
Den borgerliga alliansens politiker kan idag utan invändningar inkräkta i utbildningssystemen. Pedagogerna tiger, ignorerar och debatterar inte. Det pågår istället en ohelig allians mellan politiker och en högre universitetsnivå. Jan Björklund (politiker) och Tobias Krantz (universitetsexpert) håller på att nedmontera en "skola för alla", införa tanken på elitelever och cementera forskningslinjer.
Men skulle undervisningsforskningen genomgå en tankeomvälvning och hitta ämnesförklaringar för exempelvis matematikens svårförstålighet, då skulle stigmat för misslyckandena i skolsystemen inte drabba eleverna. Därmed skulle alliansens sorteringslinje mista sin kraft och skolpolitiken skulle återigen bli ett samhällets och arbetslivets allmänintresse.
År 1910 fick Sverige sin första pedagogikprofessur. Ämnet firar alltså 100-årsjubileum i år. Under perioden 1910-1948 inkluderade "pedagogiken" överallt psykologin. Ämnet sönderdelades 1948. Då valde samtliga professorer psykologin. Efter andra världskriget genomförde socialdemokraterna ett stort reformprogram för att skapa en "Skola för Alla". En allmän ideologisk tanke tolkades av politkerna: Sveriges begåvningsreserv fanns inom de skikt som inte tidigare haft tillträde till läroverk och universitet men som Sverige nu behövde. Pedagogiken utförde "politiska utredningsuppdrag" och expanderade kraftigt. Lärarhögskolor infördes 1956 och forskningen ansågs även därigenom bli mindre "vetenskaplig". Metoden som tillämpades var ofta statistiska surveyundersökningar. Pedagogiken var både före och efter 1948 saklig men inte ämnesutvecklande.
1970-talet blev förändringarnas tidevarv. Efterkrigstidens tillväxt planade ut. De stora politiska skolreformerna var genomförda. Student- och arbetarupproret i Paris 1968 fick även Sveriges system att vackla. Måltavlan för förändring i arbetslivet blev Saltsjöbadsavtalet från 1938. Skolpedagogiken blev på 1970-talet flumpedagogik genom att marxistisk sociologi trängde in både i arbetsliv och skola. Icke-politiska pedagoger valde psykologi eller sociologi på etnologisk och antropologisk grund. Men beteendevetenskap, riktad mot elever och anställda, gjordes till norm.
Den borgerliga alliansens politiker kan idag utan invändningar inkräkta i utbildningssystemen. Pedagogerna tiger, ignorerar och debatterar inte. Det pågår istället en ohelig allians mellan politiker och en högre universitetsnivå. Jan Björklund (politiker) och Tobias Krantz (universitetsexpert) håller på att nedmontera en "skola för alla", införa tanken på elitelever och cementera forskningslinjer.
Men skulle undervisningsforskningen genomgå en tankeomvälvning och hitta ämnesförklaringar för exempelvis matematikens svårförstålighet, då skulle stigmat för misslyckandena i skolsystemen inte drabba eleverna. Därmed skulle alliansens sorteringslinje mista sin kraft och skolpolitiken skulle återigen bli ett samhällets och arbetslivets allmänintresse.
torsdag 22 juli 2010
23 - Kritik mot kognitionsforskningens recept och alliansens forskningspolitik
Alliansregeringen har genom Vetenskapsrådet styrt forskningsmedel till ett tvärvetenskapligt projekt. Peter Gärdenfors leder kognitionsforskning, lingvistik, logopedi, psykologi och neuropsykologi. Psykologin tar stor plats medan pedagogiken saknas.
På 1970-talet startade pedagogen Ference Marton "Hur vi lär-linjen". Fundamentet låg i psykologisk inlärningsteori. En annan gruppmedlem twistade "upplevelse av lärandet" till "lärandet i sociala kontexter". Nu söker Peter Gärdenfors, filosof, efter "strukturen för de mönster i hjärnan som kopplas till orden" (SDS 6.7 2010). Psykologisk inlärningsteori sammanförs med det gamla filosofiska problemet hur "ord fylls med betydelse". En politisk falang har genom ekonomisk medelstilldelning främjat en speciell linje utan att de tre akademiska recepten utsatts för saklig prövning.
Den nya linjen argumenterar för att ord aktiverar olika områden i hjärnan. Ord kopplar hjärnan till föremålets funktion, till former och bilder, till känslor, värderingar. Min invändning är att sådan hjärnkoppling är personlig. "Ord" utlöser inte "allmängiltiga platsmönster" gemensamma för "Alla och Envar". Dessutom är ord och språk en mindre kategori än "kunskap" såsom flundra är en mindre kategori än "fiskar".
Gärdenfors och jag har i tio år diskuterat och funderat på "att förstå är att se mönster". Jag intar nu en fjärde linje som följer Immanuel Kants tankar och som "särskiljer" där psykologiska inlärningsteorier "slår samman". "Att förstå" är det bibliotek där människan ordnar sina tankar efter förståndets regler och efter föremålens beskaffenhet. Kant säkerställde efter Aristoteles kategorier. Jag följer sinnesforskningens regler. Människans åskådningsapparat (syn, hörsel, smak, lukt, känsel) fastställer föremålens beskaffenhet och därmed säkras "bibliotekets" innehåll. "Lusten" däremot, är den arena där människans impulser tumlar omkring. Man kan därför inte säga, som Gärdenfors, "lusten att förstå" (ur boktiteln 2010), eftersom man då blandar samman två system (människans emotionella känslor med föremålens registrerbara beskaffenhet).
Men vilken oberoende maktgrupp säkerställer att akademiska recept prövas och ställs mot politiska falangers visioner?
På 1970-talet startade pedagogen Ference Marton "Hur vi lär-linjen". Fundamentet låg i psykologisk inlärningsteori. En annan gruppmedlem twistade "upplevelse av lärandet" till "lärandet i sociala kontexter". Nu söker Peter Gärdenfors, filosof, efter "strukturen för de mönster i hjärnan som kopplas till orden" (SDS 6.7 2010). Psykologisk inlärningsteori sammanförs med det gamla filosofiska problemet hur "ord fylls med betydelse". En politisk falang har genom ekonomisk medelstilldelning främjat en speciell linje utan att de tre akademiska recepten utsatts för saklig prövning.
Den nya linjen argumenterar för att ord aktiverar olika områden i hjärnan. Ord kopplar hjärnan till föremålets funktion, till former och bilder, till känslor, värderingar. Min invändning är att sådan hjärnkoppling är personlig. "Ord" utlöser inte "allmängiltiga platsmönster" gemensamma för "Alla och Envar". Dessutom är ord och språk en mindre kategori än "kunskap" såsom flundra är en mindre kategori än "fiskar".
Gärdenfors och jag har i tio år diskuterat och funderat på "att förstå är att se mönster". Jag intar nu en fjärde linje som följer Immanuel Kants tankar och som "särskiljer" där psykologiska inlärningsteorier "slår samman". "Att förstå" är det bibliotek där människan ordnar sina tankar efter förståndets regler och efter föremålens beskaffenhet. Kant säkerställde efter Aristoteles kategorier. Jag följer sinnesforskningens regler. Människans åskådningsapparat (syn, hörsel, smak, lukt, känsel) fastställer föremålens beskaffenhet och därmed säkras "bibliotekets" innehåll. "Lusten" däremot, är den arena där människans impulser tumlar omkring. Man kan därför inte säga, som Gärdenfors, "lusten att förstå" (ur boktiteln 2010), eftersom man då blandar samman två system (människans emotionella känslor med föremålens registrerbara beskaffenhet).
Men vilken oberoende maktgrupp säkerställer att akademiska recept prövas och ställs mot politiska falangers visioner?
måndag 12 juli 2010
22 - Valanalys med KUNSKAPSVETENSKAP - Nr 3 Partistrategi och väljargrupper
Socialdemokraternas satsningar på marginalgrupper ger inga stora väljargrupper. Den gamla politiska arbetslinjen har förlorat sin kraft. Många LO-medlemmar röstar utifrån sitt eget personliga särintresse. Många föräldrar med barn i skolan lyssnar alltför allvarligt på Björklund (FP). Men, det rödgröna blocket saknar både en politisk skollinje och ansikte i skolfrågan.
Chefsarkitekterna bakom nya Moderaterna (Reinfeldt, Borg, Schlingmann, Littorin) har gjort arbetslinjen till smart politisk linje. Den genomförs utan att förändra arbetsrätten, riva upp turordningsreglerna i las eller försöka sänka lönenivåerna. Man sänker löneskatten. En påtaglig åtgärd, inne i företagen, som får genomslag hos en stor, stark väljargrupp. Hemlösa, sjuka, arbetslösa, funktionshindrade har problem. Men moderaterna har inte problem med hemlösa, sjuka, arbetslösa, funktionshindrade. Däremot har partiet "leva-som man-lär-problem".
Socialdemokraterna har problem med tilltalet till människorna. Mona Sahlin säger i Almedalen 2010: "Varför ska vi bry oss om varandra" - en frågeställning som någon annan sagt redan 1985. Men den tar inte bort effekterna från ord som "köttberg" myntat under Göran Perssons partiledning eller Östros myntade devis i skolpolitiken: "ta för dig". Idag hävdar Östros att de borgerliga partierna har en hemlig agenda för att minska den fackliga anslutningen med hjälp av obligatorisk a-kassa och en förväntad obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Risken är, säger Östros, att vi får en fransk modell med starka konflikter. I verkligheten kallar finansminister Borg (M) Svenskt Näringsliv för särintresse och fördömer företagsledarnas bonus och finansiella övertramp.
Småföretagarlinjen väntar fortfarande på att bli embarkerad. Storföretagen flyttar sin tillverkning utomlands. Jobbtillväxten i Sverige förväntas, av båda blocken, ske genom fler jobb i småföretag. Astudillo (S) föreslår "nedsättning av arbetsgivaravgifter" och "slopande av karensdagar" och en extra utdelning från Vattenfall för att skapa en "ny riskkapitalfond". Sådana gammelfackliga åtgärder skrämmer arbetslivets myndiga och skickliga människor. Utmaningen i valet 2010 blir att genomskåda både den hårda räkningsbara allianslinjen och den överförmyndigande fackliga linjen.
Chefsarkitekterna bakom nya Moderaterna (Reinfeldt, Borg, Schlingmann, Littorin) har gjort arbetslinjen till smart politisk linje. Den genomförs utan att förändra arbetsrätten, riva upp turordningsreglerna i las eller försöka sänka lönenivåerna. Man sänker löneskatten. En påtaglig åtgärd, inne i företagen, som får genomslag hos en stor, stark väljargrupp. Hemlösa, sjuka, arbetslösa, funktionshindrade har problem. Men moderaterna har inte problem med hemlösa, sjuka, arbetslösa, funktionshindrade. Däremot har partiet "leva-som man-lär-problem".
Socialdemokraterna har problem med tilltalet till människorna. Mona Sahlin säger i Almedalen 2010: "Varför ska vi bry oss om varandra" - en frågeställning som någon annan sagt redan 1985. Men den tar inte bort effekterna från ord som "köttberg" myntat under Göran Perssons partiledning eller Östros myntade devis i skolpolitiken: "ta för dig". Idag hävdar Östros att de borgerliga partierna har en hemlig agenda för att minska den fackliga anslutningen med hjälp av obligatorisk a-kassa och en förväntad obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Risken är, säger Östros, att vi får en fransk modell med starka konflikter. I verkligheten kallar finansminister Borg (M) Svenskt Näringsliv för särintresse och fördömer företagsledarnas bonus och finansiella övertramp.
Småföretagarlinjen väntar fortfarande på att bli embarkerad. Storföretagen flyttar sin tillverkning utomlands. Jobbtillväxten i Sverige förväntas, av båda blocken, ske genom fler jobb i småföretag. Astudillo (S) föreslår "nedsättning av arbetsgivaravgifter" och "slopande av karensdagar" och en extra utdelning från Vattenfall för att skapa en "ny riskkapitalfond". Sådana gammelfackliga åtgärder skrämmer arbetslivets myndiga och skickliga människor. Utmaningen i valet 2010 blir att genomskåda både den hårda räkningsbara allianslinjen och den överförmyndigande fackliga linjen.
lördag 10 juli 2010
21 - Valanalys med KUNSKAPSVETENSKAP - Nr 2 Osakliga skolsatsningar
Jan Björklund (FP), som äger debatten, satsar sin vinnande retorik på fel problem och förstör därmed möjligheterna till skolans förnyelse. Björklund tycker det är särskilt viktigt att elever som inte ställs inför kunskapskrav i hemmet möts av kunskapskrav i skolan och påstår att den moderna socialdemokratiska skolpolitiken har varit ett enda svek mot arbetarklassens egna barn. Men, den politiska visionen om "en skola för alla" som ger svängdörrar till universiteten är inte fel i ett högteknologiskt samhälle.
Blockens skolsatsningar är mycket lika. Men de rödgröna "följer Jan". Betyg accepteras från årskurs sju och skriftliga omdömen från årskurs ett. Mona Sahlin (S) betonar att betygen långt ifrån är den viktigaste skolfrågan. Löftet till väljarna innehåller en storsatsning på att öka lärartätheten. Lars Ohly (V), fortfarande betygsmotståndare, konstaterar att hans parti misslyckats med opinionsbildningen. Men att tolka misslyckandet som ett problem i opinion och kommunikation ställer Ohly på samma saknivå som företagsledarna.
Den borgerliga alliansen ska främst satsa på grundskolan, lärare och ett utökat lärlingssystem. Björklund säger att det är ett stort tankeskifte. Det är det inte. Kombinationen lärlingsplats och fortsättningsskola var misslyckat redan på 1950-talet. Och satsningen på lärare hjälper inte mot bristande pedagogik. Björklunds erbjudande om fler mattetimmar i grundskolan är bortkastade så länge skolforskningen inte behärskar det matematiska ämnets kunskapsväsen. Och Björklunds kunskapskrav syftar ensidigt på mätning av elevernas kunskapsbeteende.
Debatten skiljer inte mellan utbildningens kvalitet, ämnenas kunskapsteoretiska väsen och elevernas kunskapsbeteende. Ingen i det legitimerade skolparadigmet kan ens se sådana åtskillnader. Det gäller systemaktörer som politiker och forskare, verksamhetsaktörer som lärare och rektorer, brukare som föräldrar och elever.
Sveriges befolkning är normalbegåvad. Svensk arbetskraft är, genom högautomatiserat arbetsliv och högteknologiskt vardagsliv, bland den skickligaste i världen, sett till statusen hos hela befolkningen. Det Sverige behöver är en fundamentalt ny skoldebatt på kunskapsteoretisk grund.
Blockens skolsatsningar är mycket lika. Men de rödgröna "följer Jan". Betyg accepteras från årskurs sju och skriftliga omdömen från årskurs ett. Mona Sahlin (S) betonar att betygen långt ifrån är den viktigaste skolfrågan. Löftet till väljarna innehåller en storsatsning på att öka lärartätheten. Lars Ohly (V), fortfarande betygsmotståndare, konstaterar att hans parti misslyckats med opinionsbildningen. Men att tolka misslyckandet som ett problem i opinion och kommunikation ställer Ohly på samma saknivå som företagsledarna.
Den borgerliga alliansen ska främst satsa på grundskolan, lärare och ett utökat lärlingssystem. Björklund säger att det är ett stort tankeskifte. Det är det inte. Kombinationen lärlingsplats och fortsättningsskola var misslyckat redan på 1950-talet. Och satsningen på lärare hjälper inte mot bristande pedagogik. Björklunds erbjudande om fler mattetimmar i grundskolan är bortkastade så länge skolforskningen inte behärskar det matematiska ämnets kunskapsväsen. Och Björklunds kunskapskrav syftar ensidigt på mätning av elevernas kunskapsbeteende.
Debatten skiljer inte mellan utbildningens kvalitet, ämnenas kunskapsteoretiska väsen och elevernas kunskapsbeteende. Ingen i det legitimerade skolparadigmet kan ens se sådana åtskillnader. Det gäller systemaktörer som politiker och forskare, verksamhetsaktörer som lärare och rektorer, brukare som föräldrar och elever.
Sveriges befolkning är normalbegåvad. Svensk arbetskraft är, genom högautomatiserat arbetsliv och högteknologiskt vardagsliv, bland den skickligaste i världen, sett till statusen hos hela befolkningen. Det Sverige behöver är en fundamentalt ny skoldebatt på kunskapsteoretisk grund.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)