71 - Kunskapsvetenskap: Ny bok "Filosofiska myter om Kunskap"

Boken öppnar för "ämnets mekanismer". Syftet är att ge chefer, projektledare, konsulter sakliga debattargument när filosofi försöker ersätta flumpedagogik. Kunskap är ett "arbetsinstrument" i individens händer. Men på 50 år har paradigmskiftet gått från "utbildning" till "lärande". Som kunskapsanalytiker kräver Holm nya tankar för framtiden. Mätningen av elevernas stoffåtergivning får inte kallas "kunskap". Chefsansvaret: att motivera och utveckla individen är inte "kunskap om sak i arbetslinjen".

Textutdrag ur boken Filosofiska myter om Kunskap: Körtekniken i bil, blir vad du tänker. Att köra ryckigt eller lugnt är skillnaden mellan att tänka: Hinner jag över? eller Hinner jag stanna? Kunskap blir också vad du tänker "Jag är lärande!" är en passiviserande tanke. Att tänka "Jag är erkännande!" ... fördjupar den egna kunskapen om föremålet (s 51).

(s 18) Människor som slutar i företaget --- tar sin kunskap och går och ibland drar de andra anställda med sig. --- Själva specialistkonstellationen gör företagandet.

(s 18) ... värdefullt för personalfunktionen, att äga ett ord, kunskap. Det innebär att man framgångsrikt skaffar sig en positionering och kan särskilja sig i företagsledningens medvetande. Avsikten är att få mottagaren, dvs ledningen, att komma ihåg i vilken kategori personalfunktionens varumärke verkar inom.

Kunskapsvetenskapens fundament är att människans kunskapsträd har tre stammar: sinnen, motorik, tanke. Text ur boken (s 43): Axel & Buck, som fick Nobelpris 2004 för doftprocessen, har visat att Kants skillnad mellan "Tingets sken" och "Sinnenas registrering" och "Förståndets tänkande" är en sönderdelad kedja. Motorik (s 35) exemplifieras med JAS-planets krasch inför TV-kameror 1989. Konstruktörerna av tekniken har obefintlig kunskapsteoretisk förståelse för den mänskliga motoriska kunskapens väsen. Därför fortsätter oförklarliga motorikolyckor att dyka upp ännu efter mer än två decennier.

70 - Kunskapsvetenskap: Varför får inte teknik, ledning, chefer skulden?

"Piloterna får all skuld för Stefan Livs död" skriker tidningsrubriken. Den svenska ishockeymålvakten Stefan Liv omkom (september 2011) tillsammans med 43 andra personer i en rysk flygkrasch med Jak-42. I november avger den internationella haverikommissionen sina förklaringar. Piloten ska av misstag ha lagt foten på bromspedalen istället för fotstödet. Man hittade spår av en förbjuden medicin hos andrepiloten. Piloterna har haft en nackdel att de flugit Jak-40. Utredningskällor visar att piloter som använder nyare modeller av flygplanstypen Jak blandar ihop fot- och bromspedalerna, men att det ändå upptäcks omedelbart. Sakuppgifterna är hämtade från jnytt.se: Daniel Hultqvist.

Men varför nämner inte haverikommissionen brister i teknikmanualen som skrivs av teknikkonstruktörerna, arbetsfördelningen som åvilar ledningen, befattningsutbildningen som åvilar cheferna? Redan 1995 behandlade jag den motoriska kunskapens särställning (Företagsutbildarna mot en ny yrkesroll?, s 37 ff). År 2004 korresponderar jag med pianovirtuosen och musikinterpreten Hans Pålsson om hans uttryck "motorikens sannskyldiga mysterium i händer och fötter". Men fortfarande. år 2011, konstaterar ekonomer, att i företagen är de "sociala sammanhangen" allt, medan "kunskapslinjen" är naturlig och oproblematisk (Projektvärlden 2/2011). Jag har gång på gång hävdat att JAS-planets krasch inför TV-kameror, år 1989, bottnar i att ingen förstod sig på den "mänskliga motorikens natur".

När jag läser om Jak-42-olyckan och haverikommissionens förklaringar når min maktlöshet sin botten. Det är ingen glädje att bli sannspådd. I min nypublicerade bok "Filosofiska myter om Kunskap" sägs (s 35), att tekniksamhället inte har dragit konsekvenserna ur joy/stick/dator-olyckorna och därför kommer vi att se nya kunskapsteoretiska motorikolyckor. Hur många behövs innan systemaktörerna vaknar? Tänk! Fotstödet i din bil blir ombyggt till gasreglage? Du behöver inte vara kunskapsanalytiker för att slå ifrån dig skuldfrågan eller för att förutsätta många nya olyckor. Låt därför, äntligen, en saklig kunskapssyn ersätta beteendeteorierna!

69 - Kunskapsvetenskap - Chef, talang, konsult: Slipa dina verktyg!

Några seminariefrågor som utlovas i höst: Är HR "otillräckliga" eller underutvecklade? Ska HR utöva kontroll eller tillit - vilken människosyn har HR? Är friktion, kreativitet, innovation något för HR? Är det dags för gränsöverskridande HR? Vad gör HR vid de mjuka frågornas monumentala återkomst?

Jag menar! Sådana frågor måste förändras till sakfrågor. Kunskapsvetenskapens mål är att företagens tankesystem ändras från "utbildning/lärande" till "prövning/erkännande". Någon profession i företaget måste äga ordet kunskap, såsom ekonomerna och marknadsföringen äger sina ord ekonomi respektive kommunikation. En kunskapsfunktion skaffar sig en intern positionering och särskiljer sig i ledningens medvetande. Företagsledningen görs medveten om en ny kategori, där ett nytt varumärke verkar. Personalen behandlas då; inte bara i en värld som administrerar anställningskontrakt.

Nu kanske någon invänder att ordet "human relation" är viktigast i företag. Här invänder jag! Företagsspecialister är utvalda som de bästa på marknaden genom dyra rekryteringsprocesser. Då måste de också ges frihet, att i planerade och organiserade dialogprocesser skava sitt kunnande med andra företagsspecialister så att sakligheterna förbättrar affärsprodukten. Chefen har funktionsansvar för avdelningen och kunskapsfunktionen har kunskapsanalytiskt ansvar för helheten och över avdelningsgränser. Sakligheter, som vävs in i linjearbetet, stannar kvar i produktionen när talanger och vandrande kunskapsarbetare, enligt sin natur, drar vidare.

Du har pressen på dig, som intern profession, att kritiskt analysera konsulternas budskap. Du måste bemöta dem med tid och respekt och tvinga dem att tydliggöra sitt budskap. Konsulter har chans att röja upp i djungeln. Men! Då räcker det inte, att bara vara trendspanare.

Jag är first mover! Är du praktiker? Tänk då nytt! Slipa dina verktyg och relatera dem till sak. Överge beteendebedömning och konflikthantering. Se företaget som det är - en arena för vuxna, myndiga specialister som i sakdialoger förenar differentierade sakkunskaper till affärsproduktionens helhet. Bejaka den linjen!

68 - Kunskapsvetenskap: Till chefer, politiker och institutioner som SIS!

Vad har hänt med ärevördiga Swedish Standards Institute (SIS)? När jag var chef för skrivcentralen på Statistiska Centralbyrån (SCB) i Örebro (1970-tal), var SIS en institutionell klippa. SIS tillhandahöll standardiserings-instruktioner för Sveriges administration. Blanketter, uppställning av brev, pärmar, utskriftsregler, papperens hålslagsmått - You name it! - inget enskilt företag behövde lägga tid på oväsentligheter.

Nu läser jag till min bestörtning, i P&L 10/2011, att det är SIS:s "personalchef" som styr "verksamhetsstrategin" via "personalbedömnings-system". Därmed har Sveriges standardisering gjort en klassresa från extern effektivitet för hela landet, till en intern personbedömning, byggd på navelskådande kriterier. Eller vad sägs om bedömning av den anställdes: 1) affärsmässighet; 2) kunskap; 3) öppenhet? Kategorier, som sönderdelas i flera kriterier och bedöms på skalan 1-5, av chefen.

Jag säger till cheferna! Som domare och bedömare är du inte bättre än andra. Det nödvändiga består i att förmå anställda att avstå från personprocesser och ägna sig åt sakliga processer. Jag säger till löntagaren! Vill du bli mästare måste du först slipa dina verktyg. När du söker anställning: Ta tjänst i de värdigaste företagen. Sök dig till de bästa ibland mästarna. Till politikerna säger jag! För att ordna landet är det av nöden att fastställa de rätta benämningarna. Om rätta benämningar inte fastslås, motsvarar språket inte fakta. Om språket inte motsvarar fakta, kan ärendena inte föras till framgång. Kan ärendena inte föras till framgång, kan rätten och kulturen inte blomstra. Vad jag här säger! - är en travesti på vad Konfucius redan sagt i sin tidsepok 561-479 f.Kr. Men ibland behöver moderna aktörer backa bandet både kort och långt.

67 - Kunskapsvetenskap: Kritik mot chefens filosofilycka

Är det inte kapitalförstöring när chefer betalar företagets pengar för att lyssna på: konstnären, äventyraren, politikern, succébloggaren osv på Chefsdagen 2011? Filosofiprofessor Bengt Brülde, som kallar sig lyckoforskare, höll föredraget: "Du tröttnar inte på ett arbete du trivs med". På 1960-talet utdömde Warren Bennis "socialpsykologiska ledarteorier" för att de var förbryllande och toppen av dimmighet. Nu tycks ingen ifrågasätta vad som än bjuds fram. Min first-mover-blick har länge väntat på att just filosofin skulle göra intrång i ledarkommersen.

Kritiken är inte enbart riktad mot Brülde. Han talar utifrån sin filosoftradition. Jag riktar kritiken mot de chefer som aningslöst lyssnar, utan att i befattningens namn pröva och ifrågasätta budskapen. Jag har skrivit boken: Filosofiska myter om kunskap, som publiceras om några veckor. Låt oss granska Brüldes framställning utifrån den argumentationen. Utgångspunkten är att specialistkunskap tillför arbetet en njutning som är relaterad till att vara "mästare i sak".

När Brülde säger att "yttre livsvillkor" har liten betydelse för människors "lycka", låter det välbekant för oss som blev presenterade för Maslows hygienfaktorer. Filosofin är ännu längre ifrån arbetsuppgifterna. Då talade föreläsarna åtminstone om lön relaterat till behovstillfredsställelse. Och nu, när Brülde sätter lyckan i relation till välbefinnande, anar vi oråd som såg att Elton Mayos arbetstidsstuder 1927 var omformulerade. "Trivsel och arbetstillfredsställelse" hade blivit Human Realtions-rörelse, som gav många konsulter inkomst. Brüldes nyhet "moral" lägger ytterligare stenar i den vågskålen. För ingen vill väl påstå att moral inte behövs i arbetslivet.

Men "moral" är ett lika dimmigt begrepp som de som sociologi och psykologi har presenterat i ledarutvecklingens namn. Och filosofins kunskapsteori är inte värd namnet i praktiskt arbetsliv, vilket jag skriver om i boken. Låt filosoferna bemöta den kritiken innan cheferna låter ett nytt ämnesområde lägga nya dimridåer för ledarskapet.

66 - Kunskapsvetenskap: Positivt nytänkande i HR

"Människosynen", ett filosofiskt ställningstagande, har tagits upp till debatt i HR. Ordet kunskap och synen på människan är två goda parhästar. Recensionen av boken Att äga ett ord i P&L 9/2011 blir spännande om man tänker HR. Att äga ett ord innebär att man framgångsrikt skaffar sig en positionering och kan särskilja sig i köparens (läs företagsledningens) medvetande. Avsikten är att få mottagaren att komma ihåg i vilken kategori varumärket verkar. Då kan HR inte riskera att bli sammanblandad varken med ekonomi eller kommunikation.

Ordet "kunskap" är ett varumärke som relateras till affärsidén på samma sätt som ordet ekonomi och ordet kommunikation men på helt egna villkor. Kunskapsvetenskap och människosyn betyder att specialisterna är myndiggjorda och respekteras för att de ser mer mångfaldigt och mer mångbottnat om sitt ansvarsområde. Där ekonomerna ser vinst kan då HR se kunskapseffektivitet. Företaget är en bikupa av många differentierade specialister. Verksamheten kräver effektiv integrering så att den blir ett helgjutet företag. Det som cheferna har som avdelningens funktionsansvar har HR som helhetens analysansvar. En krasch eller ett speciellt lyckat genomförande kräver analys i "kunskapsteoretiska termer".

Vad som förr hette "företagsutbildning", att kunskap överförs uppifrån och ned i planerad och organiserad form, betyder i kunskapsvetenskap, att differentierade specialister skaver sin arbetskunskap i planerade och organiserade dialoger om sak. Effekten sker direkt i arbetsutförandet.

Traditionell HR talar om att "utveckla och motivera individer". Synsättet visar på förmyndarmentalitet som inte passar moderna människor. Myndiga, vuxna, yrkeskunniga specialister tar sin kunskap och går om chefen eller företaget inte passar dem. Det gäller att skapa en "inre belöning" för medarbetarna. Direkt kunskapspåverkan i arbetet kan därför bli ett absolut medarbetarkrav och en ny nisch för HR. Men vem i etablissemanget räcker fram funktionella redskap och metoder? En studentföreträdare säger att P-programmen är så teoretiska att "man blir mörkrädd".

Kunskapvetenskap och first mover-bevis: Människosynen har lyfts till debatt i P&L 9/2011 av Lindström & Dalsvall. Men vem lyfter debatten till att omfatta "tilltalet" till myndiga yrkeskunniga specialister?

65 - Kunskapsvetenskap: Kritik om lärandet

Är du lärande eller erkännande? Tänker du din specialistkunskap som en förbrukad sopa som behöver ersättas med nytt lärande? Eller är den ditt värdefullaste redskap? Den spjutspets, med vilken du prövar och drar slutsatser om andras påståenden om sak. Liksom körteknik blir vad du tänker blir din specialistkunskap det. Att köra ryckigt eller lugnt är skillnaden mellan att tänka: "Hinner jag över?" eller "Hinner jag stanna?"

Byråkrater har manipulerat vårt kunskapstänkande sedan 1960-talet. Då introducerade UNESCO begreppet "livslångt lärande". Ländernas policyforskning koncentrerades på vad som i början kallades "livslång utbildning" men som snart ändrades till "livslångt lärande" utifrån filosofiska överväganden. Första vågen av "livslångt lärande" byggde på utbildningssociologi. Då utgick man ifrån "Lifelong" och "Lifewide" och bedömde individen: "Har hon den nödvändiga viljan att lära?" Andra vågen präglades av arbetets utbildande funktion, utbildning som motvikt mot vantrivsel och alienation, företagens behov, att få sig servarat ubildad, kvalificerad arbetskraft med nödvändig skicklighet och kompetens.

Målet, att skapa en "lärandekultur" har till fullo lyckats. Konsekvenserna ser vi idag. Den skapande kraften i människors tankar om sin kunskap har försvunnit. Den kraft som skapade företagen LM Ericsson, Alfa Laval, SKF, Volvo, Saab har ersatts med tanken på ett passivt lärande för att passa befintliga företag. Pröva den förlamande tanken i treenigheten "Utbildning - Bildning - Lärande"! Till och med filosofen och idé- och lärdomshistorikern, som lär sig arabiska, säger att han är inne i en "lärdomsprocess". Eller: Han försöker forma om sig själv en smula. Är det bara jag som känner den unkna doften av förmyndarmentalitet?

Företagen har inte ens kunnat hålla kvar väsentligheterna i "organisk utbildning" från 1974. Nu tror man sig kunna lagra vandrande individers kunskap i interna kompetenssystem och tyst kunskap tros kunna avkodas i fria berättelser. Det passiviserane "lärandet" behöver ersättas med tanken om kunskapens "Erkännande".

Kunskapsvetenskap first mover-bevis: Intresset för kognition och beteende håller på att svalna i företagen (P&L 7/8 2011, s 28) Frågan är vilken modenyck som kommer istället. Fredrik Lindström & Henrik Schyffert showar om Maslows behovstrappa i "Ljust och fräscht". Frågan är när den "inre behovstillfredsställelsen" genom kunskapens arbetsprocesser ska upptäckas.

64 - Förbättra arbetsnjutningen för Next Generation

Som "first mover" har www.kunskapsvetenskap.se sedan länge bloggat om företagens kunskapsproblem. Nu talar man i Chef.Boken 6/2011 om att det är bättre att använda frågor än utlåtanden så att medarbetarna känner att de äger sina egna uppgifter snarare än bara utför order. SDS 27.8 2011 tar upp generationsskiftet och frågar hur man gör för att behålla unga medarbetare så att de inte slutar i förtid. Kunskapsvetenskapen säger: Sakdialoger som direktverkar i arbetsuppgifterna, förstärker ämnesspecialistens inre njutning av sin arbetskunskap.

Personalverktygen däremot, släpar efter. HR-chefen i ett företag berättar, Personal & Ledarskap 7/8 2011, att man strukturerat all utbildning genom att starta ett kompetenscenter. Fokus är introduktion för nyanställda och interna lärare i utbildningen. Men förändringen från 1970-talet är att HR-chefen utnämner en person med bakgrund som operatör och facklig representant att utföra förstudien och bli ansvarig för centret. En smart maktförskjutning men ingen skjuts för kunskapsanalyserna. Ett annat företag har satt målet att all kunskap ska vara tillgänglig för hela företaget. Anställda uppmuntras att spela in videosnuttar, vilket inte garanterar att massverktyget blir till nyttighet i verksamheten. Ett tredje företag lägger ner enormt arbete med att fastställa anställdas kompetensprofiler och samla dem i datasystem. Kriterierna sträcker sig från "bred överblick" till "kunskap om företagets affärsidé" samt att vara lugn, uppmärksam och tillmötesgående. Min kunskapsanalytiska ådra ryser.

Eldsjälen berättar återigen om tyst kunskap och praktisk klokhet. Men kunskapsvetenskapen är fortfarande bättre på att förklara den praktiska kunskapens väsen och dess principiella natur. Och från konferensen rapporteras att "det undermedvetnas drivkraft" och "neuroforskning" håller på att ersätta kognitionsforskning och beteende. En annan föredragshållare menar att för att utveckla ledare måste man rikta in sig på att skapa nya kopplingar i deras hjärnor. Undrar vad myndiga chefer tycker om det framtidsscenariot? Hoppas de frågar: "Var finns verktygen för sakliga kunskapsanalyser?"

63 - Kunskapsvetenskapens storytelling

Visionen om specialisterna bottnar i en personlig berättelse. Som ung kvinna förflyttades jag inom Hermods till ekonomi- och personalavdelningen. Därefter har "min tankevärld" genomsyrats av respekten för anställdas specialistkunskap. Arbetsdialoger skaver saken; kommunikation och respektfull gruppdynamik blir naturliga biprodukter. Min "teoretiska värld" består av Kants begreppssystem om "förståndets" självständiga tänkande om "sakens" beskaffenhet. Ridning ses idag som nyckeln till kvinnors "ledaregenskaper". Jag tillbringade mina flicksomrar på landet. Att utmana sitt mod och gå in till närmre ett ton ardennerhäst har betydelse. Man bygger upp integritet och självförtroende. Men arbetet, som Balder och jag utförde, präglades av lugn saklighet byggd på tillit istället för symboliskt och reellt våld. Det är två skilda ingångar till ledarskap.

Arbetslivets makroperspektiv har drabbats av händelser 1972, 1977, 1982, 1983. Personalpolitiken har tvistats 360 grader - bort från kunskapsparadigmet. 2011 ser personalchefen, att "utbildning" börjar komma i andra hand och "rätt attityd" är värt mer. Hon bedömer om individen passar in i företagskulturen utifrån "förhållningssätt, attityd, ambition, drivkraft". Hon kan inte fånga den "talande specialistkunskapen". Hon anser att en akademisk examen, oberoende av ämne, garanterar att individen kan inhämta kunskap (är lärande) och kan analysera och dra slutsatser. Ett synsätt som Svenskt Näringsliv dock ifrågasätter.

Jag är övertygad om att företagen problemprospekterar i fel personalfält. Om detta kan jag inte kompromissa. Därför kompliceras kunskapsvetenskapens genomslag. Det räcker inte att vrida, vända, utvidga Kants verktyg så att de passar 2010-talets specialistkunnande. Kunskapsparadigmet finns inte längre med på spelplanen. Mod och integritet behövs när tunga akademiker, köpkraftiga stabsavdelningar, vilsegångna särintressen måste bemötas. Men jag frågar: Varför finns så många operationella praktiker som inte vill se och inte höra? Varför tillåter fria myndiga specialister att andra bedömer deras beteende istället för att respektera deras detaljkunskap? Och varför ser inte managementkonsulter kunskapsparadigmets överhöghet för företagens operationella verksamhet?

62 - Firstmovers och kunskapsanalys

År 1987 skulle jag köpa en rostfri spishäll, samt en ugn placerad i ögonhöjd. Det krävde hårda duster med hantverkare och butiker. Till slut hittades en ensam produkt i handikapputbudet. Vid samma tidsepok öppnade jag ett massutskick från banken som uppmanade privatpersoner, att ringa ett samtal och låna stora belopp utan säkerhet. Bankkraschen i Sverige kom 1990. En "firstmovers" spår inte framtiden eller kan medvetet förutsäga trenden av rostfritt eller kraschen i bankerna. Man utnyttjar sin erfarenhetsbaserade intuition och väljer eller väljer bort. Det handlar varken om spådom eller tur, utan "lagrad, omedvetet appercepterad kunskap".

Just nu brinner jag för anställdas specialistkunskap och förvånas över att företag bara talar om sina anställdas prestation och affärsmässighet mätt med ekonomiska nyckeltal. Företagen själva har blivit handelsvara för finansmarknaden. Du ses som "lärande" människa. Forskarna observerar ditt inlärningsbeteende, dina lärprocesser, dina minnesprodukter (man kallar dem kunskap), din hjärnas aktivitetsområden, ditt språk, dina känslor, dina attityder. Som kunskapsanalytiker frågar jag vad du ser och klassificerar sedan: Vad du apprehenderar; Vad du återger; Vad du benämner. Kunskapen systematiseras med hjälp av din åskådning och dina begrepp, och klassificeras med KMK-Systemet(R). Mål: Att fastställa vad som är, säkerställda regler om föremålet, dvs den del av affärsprodukten som din specialistkunskap ansvarar för.

Just nu betalas räkningen för finanskrisen 2008, om vilken Charles Ferguson (filmen "Inside Job") säger att det var bankrån som utfördes av bankdirektörer som inte straffats. Oheliga allianser och svängdörrar mellan - politiker, finansvärld och toppuniversitet, orsakade krisen. Samma aktörer "cashade" in. Idag måste länders skattebetalare ta konsekvenserna. De vänder ett glödande raseri mot finansmarknadens aktörer.

Just nu säger min appercepterade kunskap, att det finns en tidsficka som ger försprång för företag som väljer kunskapsanalys före finansspekulation och för enskilda som protesterar mot forskarnas omyndigförklarande "lärande"-begrepp.

61 - Sapere aude! - Smaka djärvhet

"Ha mod att betjäna dig av ditt eget förstånd" fortsätter Kant. Men! Den industrialiserade världen fostrar lärande människor. "Que parva que sou", Vilken idiot jag är, sjunger den spanska gruppen Deolinda. Omkvädet lyder "för att bli slav måste man först studera". Många arbetslösa ungdomar demonstrerar - dock ännu så länge med splittrade politiska uttalanden. Vem garanterar att protesterna 2011 inte utlöser en politisk brand lika den som startades i Paris 1968?

Ungdomarnas krav är som en kontinentalplatta på jordskorpan. Den skaver mot industrialismens kontinentalplatta. Spänningar byggs upp. Det behövs framtidstänkare som gör någonting åt de rätta skavställena. Kunskapsvetenskapen identifierar industrialismens tankevärld, som är en tvångströja för självständiga yrkesspecialister vilka smakar djärvheten i sin egen kunskap. Ändå är industrialismens tankevärld vävd av goda idéer från etik, filosofi, humanism. Goda idéer som auktoriteter i god mening använde för att styra samhällets människokännedom och sociala ingenjörskonst. Men de idéerna räcker inte till när jobben försvinner och människornas självgående ökar.

Arbetsmarknadens parter har misslyckats. Exempel på åtgärder som blivit fel är 1930-talets human relation-rörelse och lagarna om representativt medbestämmande, som följde i spåren av Paris 1968. Arbetsgivarna trodde på något som skulle åstadkomma produktionseffektivitet. Socialdemokrati/fack trodde på något som skulle åstadkomma medbestämmande över företagen. Båda särintressena missade de anställdas utrymme för kunskapsdjärvhet, vilket är basen för nyföretagande. Framtiden behöver en kritisk massa av tänkare som ändrar företagsmålet "förändring av anställda" till fokus på kunskapsinnehåll i specialistutförande och garagebolagsinitiativ.

Kunskapsvetenskap är verktyg för detta nya tänkande. Den bygger på kunskapsanalyser. Den har avtäckt, modifierat och utvidgat Kants kunskapsteori, Kants förståndsteori och Kants föremålsteori. Kunskapsteorin uttrycker storheterna åskådning och begrepp. Förståndsteorin uttrycker storheterna apprehension (vad jag håller fast); reproduktion (vad jag återger); recognition (vad jag benämner). Föremålsteorin uttrycker storheter kring föremålens beskaffenhet. Förståndet prövar och drar slutsatser både om sitt eget tänkande och om föremålens beskaffenhet.

Teoretiskt problematiserar industrialismens tankevärld auktoriteternas människokännedom. Psykologins och sociologins storheter lägger sin makt över de flesta andra system i samhället. En föremålsteori från början av 1900-talet ska bilda exempel. Alexius Meinong (1853-1920) benämner lika många typer av objekt som det finns typer av medvetandeakter. Klassificeringen av "själslivet" läger makt över "föremålens" klassificering. Det vill säga allt som ett medvetande (föreställningar, tänkande, känslor, begär) kan rikta sig mot, benämns objekt. Människokännedomens klassificeringsbenämningar släcker ut den enskilde specialistens möjlighet att själv benämna arbetsuppgiftens föremålsbeskaffenhet.

Den som tänker enligt industrialismens värld talar om jobb som långa dagar för försörjning och sysselsättning. Jobbens positiva faktorer är identitet och status (psykologiska begrepp). Som motvikt hävdar kunskapsvetenskapen att sådana yttre hygienbelöningar (lön, identitet, status) har en artskillnad till den inre belöningskärna som djup specialistkunskap åstadkommer. Med dagens ofullkomliga kunskapsspråk säger man att "någon brinner för sin sak". Ingen skiljer mellan sakkunskap och passion eller mellan skolutbildning och kunskapsfördjupning.

Det gör skillnad! - om tillräckligt många tänkare väljer bort psykologins och sociologins klassificeringar. Men ännu större skillnad gör aktörer som praktiskt åtgärdar och teoretiskt föklarar viktiga skärningspunkter i utbildningssystem och arbetsliv med hjälp av kunskapsvetenskap istället för att blanda ihop oförenliga storheter med hjälp av beteendevetenskap.

60 - Politisk analys med KUNSKAPSVETENSKAP: Anders Borgs arbetslinje

Ekonomiska avdelningen vid Finansdepartementet har fått beröm för rapporten "Hur ska utvecklingen av arbetsmarknadens funktionssätt bedömas?" Finansdepartementets tjänstemän bjuder med rapporten in till dialog om de metoder och modeller som används för att ta fram underlag till Anders Borgs arbetspolitiska reformer. Rapporten skärper tanken och identifierar viktiga frågor på ett öppet och ärligt sätt säger den granskande nationalekonomen.

Kunskapsvetenskapen tackar för dialoginbjudan och bidrar med följande analys. En arbetsmarknadspolitik som huvudsakligen fokuserar på ekonomiska incitament som att förändra skatt på arbete (öka lön) och ändra ersättningsgraden vid arbetslöshet (minska bidrag) skapar skadliga spänningar mellan befolkningsgrupper. Anders Borg nämner de sociologiska problemen men inte konsekvenserna för Sveriges kunskapskapital.

Som bollplank för kunskapsvetenskapens resonemang ska en företagsekonomisk analys av sko- och accessoarkedjan Venue Retail Group (tidigare Westins) användas. En slimmad företagsstruktur har gjort att "omsättningen per anställd" har klättrat för 1.6 till 1.9 Mkr på ett år. Spariver, högre försäljning i kvarvarande butiker har gett resultateffekt. Rörelsemarginalen hamnar på fina 9.3 procent (Di 23/5 2011). Det är med rapportens begrepp ett vinstmaximerande företag som är pristagare på en varumarknad. Rapportens andra agent är den nyttomaximerande individen som värderar fritid. Men det är en fyrkantig ekonomisk föreställning där arbetskraftens "kunskapstillväxt" betraktas som naturlig och oproblematisk. Så är inte fallet. Kunskapstillväxten i Sverige kräver bättre, vilket inte behöver betyda dyrare, arbetsmarknadspolitiska program.

Omsättning är lika med försålda varor. Därför betraktas säljare, konsulter och företagens reklam- och marknadsföringsavdelningar som nycklar till framgång och rätlinjiga kanaler till kund. "Kommunikation" är dagens modeord. Ur nationens perspektiv säger storleken på fakturering ingenting om "produktens verkshöjd" eller om företagets "arbetande kunskap i Sverige". VRG har 424 årsanställda 2009/2010 varav 266 i Sverige, då huvudsakligen i butikslinjen. Tillverkning av produkterna skor, väskor, handskar, plånböcker sker i Kina, Vietnam, Indien, Portugal, Spanien, Italien och Brasilien. VRG:s personal i Sverige är till antalet bara en droppe i svensk arbetsmarknad och kategoriseras som en låg yrkeskategori (butikssäljare). Statistiska Centralbyrån (SCB) kategoriserar befattningsinnehåll relaterat till längden på individens skolutbildning. Vad VRG som företag drar in i försålda varor mätbart i BNP, ska alltså inte förväxlas med VRG:s påvra tillskott till den svenska arbetsmarknaden.

Finansdepartementet använder AKU-undersökningarna för att samla in data. SCB, som utför AKU-undersökningarna, fick kritik redan på 1990-talet för dåliga taxonomier och kategorisering av företagsutbildning (se min avhandling 1991, s 42, 44). När företagen talade om utbildningsformerna "fackutbildning, breddutbildning, enskilda studier, studier för eget syfte och utbildning i företagskännedom" samlade SCB in data från individer om "introduktionsutbildning, grundutbildning, fort- och vidareutbildning, övrig utbildning". Och när utbildningsledare kämpade med företagsutbildningens kritiska punkter "behovsfångst, behovsöversättning, utbildningssituation" gjorde de socialdemokratiska politikerna företagsutbildningen till fördelningspolitik där prioriterade "skolämnen" utsågs som medel för att stärka den enskildes ställning på den öppna arbetsmarknaden. "Coachning", som är den nuvarande regeringens politiska medel med samma mål har lika dålig träffgrad.

Politiska reformer kastar långa skuggor. Nu, efter företagens tre döda kunskapsdecennier ses arbetsmarknaden som en gigantisk utbildningsinstitution för den "lärande" människan. Anders Borgs arbetslinje håller på att göra liknande misstag utifrån en annan politiks "ekonomiska" synsätt. Rapporten nämner "skill-biased technical change" (s 24). Giovanni L. Violante redogör på nätet för det ändrade synsätt som den informationsteknologiska revolutionen medfört. Informationsproccessande utrustning och mjukvaror är bemannad med bättre betalda arbetare. Arbetarna är "skilled", dvs mer utbildade, mer dugliga, mer erfarna. Traditionellt har tillväxtlitteraturen antagit att alla arbetare har gynnats av teknologisk utveckling och produktionsförbättringar. Begreppet "skill-bias" introducerar den teoretiska möjligheten att teknologisk utveckling gynnar endast en sub-grupp av arbetare, vilket kommer att påverka "income distribution"-debatten.

Här har ekonomerna inte lyckats fånga de kännetecken hos informationsteknologin som berättigar att benämna den revolutionerande. En teknologis "skill-bias" är ingen nyhet. Den var påtaglig när TV-tekniken slog igenom och gav TV-reparatörer "skill-bias" gentemot radioreparatörer. Och när manuella skrivmaskiner ersattes med elektriska fick finmekanikerna som reparerade och servade maskinerna "skill-bias" men det gällde inte maskinskriverskorna. Ett annat kunskapsexempel är JAS-planets krasch inför TV-kameror 1989. Olyckor med flygplan, fartyg, spårvagnar berodde på att intressenterna av "joystick/dator-tekniken" inte kunskapsteoretiskt förstod sig på den motoriska kunskapens väsen. Det finns en benägenhet att problematisera från jämställdhets- och sociologiska perspektiv och slippa förklaringar genom att hänvisa till den mänskliga faktorn som en "svart box".

Finansdepartementet behöver vidga bedömningen av arbetsmarknadens funktionssätt till att även omfatta teknikutvecklingen, förklarad med kunskapsvetenskapens terminologi. Kunskapsvetenskapen fokuserar noden mellan arbetsuppgift och arbetsspecialist. Analyskategorierna bestäms bl a av hur data härleds till föremål, kunskap, förstånd, sinnen, motorik. Kunskapsvetenskapen fokuserar två ingångar: data om arbetsuppgift/teknik och data om specialist/kunskapsinnehåll.

En teknik kan relateras både till kund och brukare. TV ger kund/brukaren upplevelser. Elskrivmaskinen effektiviserade brukarens (maskinskriverskans) arbetsuppgifter, men kund är företaget som köper arbetsutrustningen. TV-reparatörer och finmekaniker är två yrken som uppstod mellan tillverkare och brukare/kund. Tekniken i elskrivmaskinen och tekniken i flygplan, fartyg, spårvagn har skilda kännetecken när det gäller brukarens "kunskapsnod". Både bruket av elskrivmaskinen och bruket av joystick/dator är analysbara inom kategorin för motorisk kunskap. Den inlärda specialistfärdigheten störs oåterkalleligt av joystick/dator-reglagen men inte av skrivmaskinselektrificeringen, vilket kunskapsvetenskapen kan förklara kunskapsteoretiskt. Den analystekniken behöver införas vid tekniska högskolor och andra utbildningsinstitutioner.

Informationsteknologin är mycket mer komplex än någon teknik vi hittills använt i arbetslivet. Visserligen har informationsteknologins hårdvara samma kännetecken som TV, skrivmaskiner, flygplan, fartyg, spårvagnar. Mjukvaran i form av program är inte heller väsensskild till de verktyg som behövs i tillverkningsindustrin. Det verkligt revolutionerande i informationsteknologin är att den resulterar i en fundamental förändring i partnerskapet mellan IT-företag och kund. Konsulten från IT-leverantören går in i kundföretaget och analyserar kundens affärsmål och konstruerar i bästa fall en unik tekniklösning. Men i sämsta fall "kränger" säljaren/konsulten en standardiserad processbearbetning av onödig information, helt enkelt därför att uppgifterna är lätta att samla in och processbearbeta. Kundföretagets specialister på berörda avdelningar måste därför bjuda motstånd och gå in i en kunskapsteoretisk dialog med leverantören. Chefsrollen förändras radikalt.

Arbetsmarknadspolitiska program handlar inte bara om arbetslösa, lönebildning, arbetskraftsdeltagande. Det handlar i hög utsträckning om en politisk vilja att styra strukturerna så att Sverige får en kunskapsekonomi. Företag ska värderas utifrån produktens verkshöjd och nyttan på den svenska arbetsmarknaden där arbetskraftens specialistkunskap ska kunna verbaliseras i kunskapstermer.

59 - Anställdas kunskap är en bortglömd nyckel i CRM-system

Customer Relationship Management (CRM) är idag nästan liktydigt med införande av kommunikationslinjerade IT-system. Erik Philipson säger i annonsbilagan "Värdefulla kundrelationer" Di 15/5 2011 att problemet är företagens "Key Performance Indicators" (KPI:er). De tenderar att bli många, svåröverblickbara och motsägelsefulla så att de inte är offensiva styrverktyg. Ofta står bara den finansiella resultaträkningen kvar. Även om kvalitetsbristernas kostnader ofta finns mellan säljavdelning och leveransavdelning fokuserar ändå organisationen på marknadsföringen i sig, försäljningen i sig, leveransen i sig, servicen i sig som vertikala stuprör. Andra kritiker anger IT-konsulternas timdebitering som en bromskloss för kvalitetsutveckling av IT-system.

IT-industrin har revolutionerat både personaltänk och teknologi. Tänk på personalens betydelse och ta del av några av Veckans Affärers företagsanalyser från våren 2011. Råvaror som kakao, socker, mjölk står tillsammans med emballage för cirka 60 procent av Cloettas direkta produktionskostnader. Moberg Derma har nagelsvampspreparat som produkt. Analysen av Cybercom säger att marknaden inte gillar att företaget får nästen hälften av intäkterna från uppdrag från telecomsektorn. Ericsson och Nokia ger inte längre glans i kundregistret. Men högutbildade och erfarna ingenjörer finns det alltid plats för. Micronics Mydata gör mycket dyra investeringsmaskiner, dvs maskiner som gör fotomasker vilka krävs för att elektronikindustrin ska kunna serietillverka platta bildskärmar och halvledare med nanometerprecision.

Kvalitetssökande kundsystem har ingen hjälp av börsanalytikernas eller SCBs analyser. Taxonomier och listningar saknar språk och benämningar för företagens produkt/personals varianser av kunskap. Därtill kommer att IT-industrin själv är en paradox. Samtidigt som IT-konsulterna utgör värdezon och har möjlighet att skapa mervärde för både kund och hemmaföretag så "kränger" de hemmaföretagets givna IT-system. IT-systemens krav på enkelhet i mängdbearbetningen kväver ihjäl kundrelationens krav på extraordinära IT-lösningar. Systemkvaliteten går att mäta säkrare i kundföretagens fel, stopp, missar än i leverantörsföretagets intäkter.

58 - Tacksam för kommentarer och hjälp att vidarebefordra texten till Vineet Nayar, HCLT

Yes, MR. Nayar, the EFCS-thought is good!
Instead of follow up with a "but" I have depth and interpret your thought from my point of view: The theory of knowledge. I am a Ph.d and my focus is on "the specialist as a spectator and a scanner of the task". So when you named "value zon" I have named the "nod" between twig and leaf (task and specialist)": And what you named negatively "employee attrition" have I named positively "knowledge attrition", because it is when we analyze, considerate, acknowledge our statement in an attrition with other specialist or customers about the task, the "task in itself" will be better treat. When reading your book I have made 48 such remarks in this ambition, to depth and interpret and give a knowledge perspective on your text.

My language of thought is Swedish. And I am very good to find toughtsystem like yours in a text of English or find Immanuel Kants toughtsystem in a text of German. But I am not a specialist neither to write nor speak English or German. I hope you will apply your catalyst "see behind the mountain" to realize that thought are stronger than language barriers.

In fact of all the good you say about the interactions system in HCLT I have confidence that this text will reach you. And in confidence of your search and found of upside/down-thought I am confidence that you will see the possibilities to strengthen up your systems with catalysts from the perspective of knowledge. I hope someone will fine a way to communicate all my 48 comments to you.

57 - Företagens värdezon kräver en akademisk debatt

Vineet Nayar, vd för HCLT, presenteras i "Chef.Boken" 4/2011. Äntligen har kunskapsvetenskapen en praktikbeskrivning att lägga modell över. Andreas Werr och Philip Runsten från Stockholms Handelshögskola och texterna i "Projektvärlden" 1, 2/2011 får bilda bollplank för en diskussion.

Werr & Runsten accepterar inte min tolkning, att deras åtgärdsförslag i artikeln "Utveckla gruppens kollektiva förmåga" tillhör "beteendelinjen" eller att kännetecknen kretsar kring gruppens emotionella kännande av samarbetsklimatet. De förklarar mer sönderdelat: Hur gruppen organiserar sitt arbete. Vilka normer gruppen följer beträffande att hjälpa, att lyssna, att uppmuntra varandra. Hur deltagarna bidrar i diskussionerna. Jag ser ännu tydligare härledningen till 1970-talets grupptekniker. På liknande sätt prövar och tolkar Werr och Runsten allvarligt min text. De fångar min ambition, att nå fördjupad förståelse bland specialisterna av den egna och andras specialistkunskap. Men denna, min strävan, ser Werr och Runsten bara som naturlig och oproblematisk. Nayar benämner specialisterna kunskapsmöte med kund för HCLT:s "värdezon".

Forskarsamhället måste uppnå en "tiping point" där förändrare ser kunskapens "punkt A". Werr och Runsten kan hänvisa till "mycket tidigare forskning" bara därför att stora delar av forskarsamhället idag köper idén om att kunskap alltid uppstår och utvecklas i "sociala sammanhang". Min väckarklocka ringde när jag kartlade forskningen om Kant och fann forskare som lade en "positivistisk modell" över "Kant´s theory of knowledge". Kuhns paradigmdebatt tog längre tid att genomskåda. Begreppet "paradigm" var inte kännetecknet utan Kuhns "sociologiska perspektiv". Kunskapsvetenskapens analyser kan ofta acceptera "beskrivningar" medan "förklaringarna" icke-accepteras. Kants beskrivningar om förståndet och föremålens beskaffenhet accepteras. Men hans förklaringar med hjälp av den gamla greken Aristoteles kategorilära accepteras inte. Kunskapsvetenskapen synliggör linjer. Marx men även Comte (sociologins fader) tillhör samma linje där samhällets produktionsresurser utgör "punkt A". Även Popper, som fick många efterföljare till "piecemeal social engineering" hör hit. Slutsats: Kunskapens "punkt A" är inte sociologi utan kunskapsteori.

56 - Ledarskapsträningens medarbetarsyn är vår tids skam

Tre industriella revolutioner namnges av en nybliven professor (SDS 15.4 2011). Den första är ångmaskinen. Den andra är elektriciteten och förbränningsmotorn. Den tredje är mikroprocessorer, datorer och smarta telefoner. Som kunskapsforskare är det lika förvånande varje gång, att lärda från olika områden kan se och vara överens om teknikrevolutionerna medan ingen någonsin nämner den arbetskraftsrevolution som ligger bakom den tredje industrirevolutionen.

Under de två första industriepokerna räckte det med att en anställd valdes för rätt arbete, utbildades för den bestämda uppgiften och utförde den i nära samförstånd med chefen. Det gällde antingen företaget tillverkade industrivävda tyger eller industribyggda fordbilar. Men den tredje teknikrevolutionen vilar på att människor tänker självständigt i sak. Företaget som säljer databehandlingssystem behöver konsulter som kundanpassar produkten antingen det gäller lönesystem eller industrisystem. Kundföretagens specialister måste kunna prägla systemen med kundprospekterad anpassning. Datadesigner måste kunna tänka självständigt för att skapa nya applikationer och nya programvaror.

Vår tids hemliga skam är att denna tankerevolution är osynlig inom forskningen. Inom lärosätena gäller synen på den "lärande människan" och den "anställdes motstånd mot ny teknik" har gjorts till sanning. Ett konsultföretag som är helägt av Uppsala universitet får utgöra exempel på dagens forskarspråk riktat mot organisation, ledarskap och human resoruce management. Man talar om "verksamhetsnära orientering" och så får kursdeltagarna träna och pröva de teorier, metoder och verktyg som forskningen bjuder fram. Med "akademiskt förhållningssätt" menar man ett nyanserat och kritistk reflekterande (men om vadå?). En "inspirerande pedagogik" utgår från att deltagarna "lär på olika sätt". Lägg märke till hur långt språket är från noden mellan arbete och människa.

Idag är det endast kunskapsvetenskapen som har teorier, tankemodeller och redskap som står i direktkontakt med företagets operationella verksamhet. Psykolgiska inlärnings- och attitydinstrument är däremot, alltid som art, fjärmade från arbetsspecialisternas mångfaldiga åskådning och fullständiga begrepp om sina företagsuppgifter.

55 - Sökes: Marknadsförare till en ny sida av företagsledningarnas skrivbord

Arbetet som utbildningsledare i ett kunskapsföretag (Hermods) har lett till att jag själv blivit analyserad kors och tvärs. Jag känner mig själv väl i konsulttermer. Men jag känner också konsulternas redskap. Och jag har suttit på samma skolbänkar vid universitet och konsultutbildningar som mina kollegor, hermodskonsulterna. Med sitt arbete sålde de en speciell hermodskompetens: "Att pedagogiskt kunna omarbeta material från ledningen till stora grupper av anställda". De satt på den sida av skrivbordet där budskap skulle föras ned till de anställda. Mitt uppdrag var att tillvarata mina kollegors specialistkunskap. Vägen går då från organisationen upp till ledningen. Ett möte med EFLs vd, Pia Sander den 12/4 2011, har skapat ny förståelse för skillnaden. En av grundarna till företaget Celemi, dess chefspedagog Klas Mellander, är en gemensam nämnare för Pia Sander och mig. Mellanders verksamhet var från början en avknoppning från Hermods. En annan grupp kollegor avknoppades när företaget Hermods skänktes till staten 1975 och insorterades under Liber Grafiska AB. Fem konsulter använde då samma hermodskompetens i det nystartade företaget Utbildningsproduktion. En björn väcktes när Pia Sander frågade vilken pedagogisk metod som jag använder i kunskapsvetenskap och KMK-Systemet(R). Svaret handlar inte om en pedagogisk metod. Jag för inte med konsistens ut ett budskap i dialog med anställda, som ska upptäcka och visualisera budskapet genom aktion (Celemis hemsida 2011). Mitt typexempel från 1979 handlar om specialister från redaktion, ateljé, tryckeri som skaver sin specialistkunskap mot varandra och reducerar reprokostnaderna med i genomsnitt 30 procent enligt redaktionschefens PM. Kunskapsvetenskap och KMK-Systemet(R) är en abstrakt kunskapsgrammatik. Den benämner kunskap utifrån dess källor: tanke, sinnen, motorik. Den utgör redskap för att specialistdialogerna verkligen ska handla om åskådningens mångfald och begreppens säkerhet, innehållstrohet, komplexitet i sak. Jag hoppas att en lika skicklig marknadsförare som gjorde Celemi starkt, hittar min sida av företagledningarnas skrivbord.

54 - Konsulter och projektledare kan göra skillnad för kunskapssynen i arbetslivet

Framtidens dom kommer att bli hård över hur vetenskapen i vår tidsålder förklarar uppkomsten och tillväxten av kunskap. Forskare ger sken av naturvetenskaplig säkerställdhet på förklaringar som inte är annat än metafysiska kunskapsspekulationer. Därför behövs det aktiva konsulter och projektledare som kan argumentera från praktiken och bli ambassadörer för en ny kunskapssyn. Kunskapsvetenskapens analyser visar att även prata, springa, cykla, spela piano, spela dataspel är en provkarta på olika ämnens skilda beskaffenhet. Alla ämnen har samma fast/lösliga gemenskap till individen som grå starr, lunginflammation, benbrott. Ingen tvivlar på sjukdomens egenägda egenskaper. Ingen kopplar ihop denna del av diagnos/åtgärd med läkare/patient-egenskaper. Den insikten har länge saknats i skolvärlden om ämne, men nu har samma blindhet drabbat specialisternas yrkeskunnande i arbetslivet. SDS exemplifierar med sjuksköterskans och mäklarens berättelser i artikeln den 29.3 2010 "Känslorna styr oss i det dolda". Fakta hämtas från universitetslektor Lars-Erik Björklunds avhandling som sammanställer i huvudsak psykologi och medicinsk hjärnforskning. Resultat: En teori som kopplar samman aktiviteter i hjärnans ganglier, amygdala och cerebellum med psykologiska spekulationer. Slutsats: Människan har två olika mentala system - omedvetet respektive medvetet. Vi skapar minnen som ger mönster i hjärnan. Kroppen känner igen och vi bygger ett bibliotek av användbara: ja, just det "upplevelser". Åtgärd: En engagerad individ ska utsättas för en upprepad variation av upplevelser. Konsulter och projektledare kommer att göra skillnad om de istället väljer åtgärder efter kunskapsvetenskapens rön. Kunskapens storheter (åskådning + begrepp) blir mångfaldigare, komplexare, säkrare och mer innehållstrogna genom individens arbete med att pröva, acceptera, icke-acceptera och slutligen erkänna ämnets regler. Automatiserat pianospel och automatiserat bridgespel lyder under skilda kunskapsteoretiska lagar. Lagarna härleds till ämnets beskaffenhet och den mänskliga kunskapskälla (sinnen, rörelse, tanke) som individen behärskar ämnet genom. Nobelpris är bevis på att ämnets gränser har sprängts. Belöningen sker således inte efter nobelpristagarens lärstil, minnesförmåga eller variationen av nobelspristagarens upplevelser.

53 - Managementkonsulter och svag-starka personalfunktioner

Personalens kunskapstänkande om affärsverksamheten är en företagsfråga av samma dignitet som ekonomi och produktionsteknik. Området går inte att göra fackligt förhandlingsbart lika lite som ekonomi och teknik. Områdets vetenskaplighet har sin motor i arbetsspecialisternas sakliga kunskapsåskådning (specialisternas utsaga om sak). Kunskapsvetenskapen har redskapen. Lärande, inlärnings- och gruppsykologi tillhör en helt annan vetenskaplighet, som har sin motor i observation, datainsamling, beteendebedömning (individen ska förändras).

Även om HR är fullvärdig medlem i ledningsgruppen (styrka) bjuder HR endast fram beteendedisciplinernas förklaringar och redskap (svaghet). Paradoxen är att HRs köpkraft drar till sig svärmar av konsulter samtidigt som HR inte kan tänka kritiskt, ifrågasätta, argumentera eller strukturera konsultutbudet. HR tappar därtill anseende. 2010 svarade 69 procent av linjecheferna i England att HR har ett affärsinflytande. 2011 sjönk siffran till 56 procent (P&L 2/2011). Problemen orsakas av tunga aktörer. Lärosätenas grundutbildning (P-program) och lärosätenas kommersiella institut hämtar teorier från England och USA som förvandlar arbetsspecialister till "manpower". Man rekommenderar HR att datasamla även höga befattningsinnehavares "performance rating"; "personal qualities"; assesment of potential" med gradskalan 1-5.

"Sveriges Branschförening för Human Resource Konsulter" (HRK), startat av Hunter Mabon, har bytt ut medlemskap till auktorisation med prislista. Kvalitetssäkring rör branschdefinitionerna: Annonserad rekrytering; Search: Executiv Search/Head Hunting; Grupp/Teamutveckling; Teamutbildning. Enligt hemsidan sätter HRK upp etiska regler och metod- och testpolicys för att öka seriositeten i branschen. Just nu utvecklar psykologorganisationer, forskningsinstitut, testleverantörer, rekryteringsföretag tillsammans en beteendestandard, ISO 10667. Samtidigt ingår HRs eget branschforum oheliga allianser med vissa forskningsinstitut, förlag, konsultfirmor och bjuder fram deras lösningar och förebilder till praktikerna.

Det är endast den högsta företagsledningen, med makt att förändra i ledningssystemen, som kan svänga företagets personalpolicy från beteende till kunskap. Här är paradoxen att det kanske blir managementkonsulterna (inte HR) som blir de som tillämpar redskap från kunskapsvetenskapen för att tillvarata specialisternas kunskapstänkande i affärsverksamheten.

52 - Certifieringstrenden och tre magazin som ögonöppnar företagens tilltal till sina specialister

Tidskrifterna Konsult; Driva Eget; Projektvärlden (här nämnda i den ordning jag mött dem) är ögonöppnare för företagens passiva tilltal till sina arbetsspecialister. Vissa principfenomen finns det dock anledning att sakligt diskutera.

Att certifiera är att reducera medtävlarnas arbete till sin egen version. Sveriges Managementkonsulter certifierar och Svensk fondhandlarförening utfärdar licenser (se blogg nr 46 respektive nr 3). Lärarkåren legitimeras på regeringens uppdrag. Projektledare certifieras av Svenskt Projektforum. Andrew Abbott ser statusmekanismen, att när professioner söker sin självvärdering inom den egna världen, skild från köparnas värld, dras yrkeskåren in i den egna världens fattigdom.

Kunskapsvetenskapen frågar certifieringsanordnarna: Vem problemprospekterar professionen? Varifrån hämtas den abstrakta kunskap man vill värna om? Till företagsledarna ställer kunskapsvetenskapen frågorna: Accepterar du medarbetarna som självständiga, myndiga arbetsspecialister, värda att lyssna till? Söker du redskap för att få specialisternas "kunskap i sak" att samverka över avdelningsgränserna? Accepterar-du-inte att betala för gruppdynamiska modeller från 1970-talet?

Gruppdiskussioner, som har som huvudmål att diskutera "vad gruppen ska göra och varför den finns till" är till sin centrala idé densamma om man kallar det representation och fokuserar motsägelser/motsättningar eller om man som 1970-talets PAråd kallar det rolloklarheter och fokuserar konsensus. Någon måste sakligt kunna analysera innehållet. Det handlar om valet mellan två grundlägande tankemodeller. Är arbetsspecialisten någon som företaget ska beteendeförändra (kunskap och lärande med stöd i inlärningsteorier)? Eller är arbetsspecialisten den som mångfaldigast ser uppgiften och därför är värd att lyssna till (kunskap och erkännande med stöd i kunskapsvetenskap)?

Välj inriktning och smaka på företagsdevisen ur en HR annons: Målstyr önskvärd utveckling genom att förstärka beteenden. Sätt sedan denna devis i motsats till entreprenörens devis i tre akter ("Driva Eget" 1/2011): Jag vågar ta beslut; Jag går ut och kör; Jag räknar med att ha en fallhöjd innan jag kan flyga.

51 Politisk analys med Kunskapsvetenskap - Nr 6 Vad vill Jan Björklund med Sveriges utbildningssystem?

Alliansen saknar en kunskapslinje. Mitt frågebrev (U2011/872/DL) till Björklund delegeras till Scheller, som ger ett "glatt meddelande". Och han tycker att det är positivt att enskilda tjänstemän uttalar sig. Frågebrevets bakgrund: blogg 48 - Katastrof att Socialstyrelsen sätts som granskare av skolvetenskap.

Kunskapsvetenskapens tidigare kriktik: "Coachning (alliansen) är en lika dålig arbetsmarknadspolitisk åtgärd som kunskapslyft i prioriterade skolämnen (socialdemokratin)." Vid finanskrisen 2008 avsattes nära 3 miljarder till uppköp av coachning. Nu får coachning vass kritik från många håll.

Kunskapsvetenskapens tidigare kriktik: "Att gymnasiernas yrkesprogram inte ger inträdesbiljett till universitet och högskola." Nu säger utbildningsdirektören i Malmö (SDS 23.2 2011) att den nya gymnasieskolan får allt större andel elever som söker sig till högskolan. Många kommuner lägger därför upp schemat så att eleverna utan stor ansträngning kan få högskolebehörighet ändå. Med Björklunds skolåtgärd förlorar Sverige både en högt yrkesutbildad befolkning och systemtänkande studenter. Befolkningen har kapacitet att klara godkänt i samtliga ämnen i gymnasiet (se blogg 40). Alltså är det ämnesteorierna som måste omvärderas.

Kunskapsvetenskapens tidigare kritik: "Att fokus ändras från elev till lärare men att det inlärningspsykologiska perspektivet står fast." Allt fler kritiker väljer kunskapslinjen före beteendelinjen. Genom Björklunds val av mätmetod fick han Högskoleverkets universitetskansler att avgå. Nu förklarar Högskoleverket att stötestenen för Lunds universitet, att få examensrätt i vissa ämneslärarutbildningar, är att man saknar ämnesdidaktisk kompetens. Återigen skapar Björklunds ytlighet problem. Högskoleverkets bedömning vilar på ett gammalt förhållningssätt, att didaktik är "konsten att lära ut". Istället behövs en kunskapsteoretisk analys av ämnens struktur. Pianospel och matematik tillhör skilda kunskapsarter. Återigen har Högskolverket valt fel måttstock.

Jan Björklund väljer rådgivare med rötter i gamla "peer"-institutioner eller i ungdomspolitiska grupper. Konsekvenserna är missriktade politiska åtgärder, osaklig kommunikation med sakinriktade medborgare, gamla myndighetsverks inblandning i andra verks uppdrag. Att politikerna inte ser kunskapslinjen skadar Sverige.

50 - Ny taktik för att leda och managementstyra samverkande företagskunskap

Utifrån kunskapsvetenskapliga studier hävdar jag att forskar- och konsultinitierad organsationsutveckling, attitydförändring och it-system orsakar stor kapitalförstöring inom näringslivet. Forskare och konsulter kan otillbörligt påverka företagsverksamheten därför att cheferna är okritiska och HR-funktionen låter sig manipuleras.

ComputerSweden skriver i artikeln "Så dör it-projektet" att endast sju procent av svenska organisationer tycker att de uppnår den planerade nyttan i 75 procent eller fler av sina genomförda it-projekt. Men var finns de problemen ekonomiskt förklarade i årsredovisningarna? Tidningen "Chef." varnar för sociala personer. Nu krävs att man återigen måste sätta yrkeskunskapen i högsätet. Men vilket forskningscentrum har peer-deltagare som kan beskriva och förklara yrkeskunskapens kunskapsteoretiska innehåll? Joy-stick/dator-tekniken har orsakat många olyckor och stora kostnader sedan slutet av 1980-talet. Orsak - teknikinnovatörerna - tog inte med den mänskliga educerade reflexens natur i sina beräkningar. Men fortfarande saknas en generell kunskapsteoretisk utbildning på våra tekniska högskolor.

Det krävs ett helt nytt tänkande om samverkande specialistkunskap i företag. Psykologi, inlärningsforskning, sociologi etc förklarar inte sakkunskap. En travestering på vårdcentralens genushand med en fråga per finger för en könsneutral vård (SDS 12.2 2011) kan vara början på tankevändningen till specialistdjupa kunskapsanalyser i företag. Kunskapshanden har en analys per finger.

Tummen: Noden mellan teknik/människa. Tekniska problem skylls ofta på den mänskliga faktorn. Byt fokus och analysera teknikernas syn på var noden sitter och vilka mänskliga kunskapsarter som är involverade. Pekfingret: Funktionsspänningar. Specialister inom produktion/försäljning har svårt att förstå varandras uppgifter. Anordna dialoger mellan yrkesspecialisterna och låt dem analysera uppgifternas kunskapsfaktorer. Långfingret: Forskning om arbete/människa. Ha en kritiskt analyserande hållning speciellt till politiska systemdebatter och vid lansering av företagsekonomiska modeller. Ringfingret: Var aktiv i skoldebatten. Utbildningen som skolever och studenter får del av bildar företagens rekryteringsbas. Lillfingret: Konsultbranschen. Kunskapsanalysera, härled och kategorisera den trend konsulten gör kommersiell.

49 - Lärare i skolan är värda att få fungerande förklaringsbegrepp till praktiken

Min vän är praktiserande lärare för 9/10-åringar på en invandrartät skola i Malmö. Hon talar om undervisning i betydelseordning: förtrogenhetskunskap, samarbete, framförande, fakta och att skolans värdegrunder är viktigare än fakta. Egentligen använder hon samarbete och framförande som redskap för att få eleverna att tänka om fakta. Men forskningen har inte gett henne användbara förklaringsbegrepp.

MAKIS, dvs motivation, aktivitet, konkretion, inspiration, samarbete var populära begrepp på 1970-talet. Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap säger 40 år senare (Skolvärlden januari 2011), att skolans undervisning kan organiseras så att barns motivation och förståelse ökar. Hjärnforskning, filosofi, datorteknik etc ingår nu en ohelig allians kring kognitionspsykologin. Min vän använder begreppet "förtrogenhetskunskap" som är från tyst kunskapsepoken. Kritiken är att förtrogenhetskunskap, påståendekunskap, färdighetskunskap inte kan innehållas i samma system.

Lärarna behöver övergripande förklaringsbegrepp. Läkare kan särskilja blodsystem, nervsystem, etc men beteendeforskningen har vildvuxet blandat ihop kunskapssystemet med viljeliv, känsloliv, socialt liv. Redan Kant (1724-1804) pekade på värdet av att särskilja. Han visade att rättsprocessen särskiljer vad rätt är (quid juris) från vad som angår fakta i sak (quid facti) och båda fordrar bevis. Han hänvisar till de gamlas språk och mening där de skilde mellan estetik och vetande. Kant går emot Baumgartens försök att förena dessa system. Ska begreppet estetik tas in i filosofin, säger Kant, bör det dela benämningen med den spekulativa filosofin med estetik dels i en transcendental mening, dels i psykologisk betydelse.

Att vilja, att känna emotionellt, att lära i betydelsen att minnas och återge, är som estetiken, oförenligt med saklig, generell kunskapsvetenskap. När min vän genomförde lektionen så att eleverna sökte fakta i texten två och två, sammanställde fakta, framförde fakta inför hela gruppen, ses det som gruppsociala grepp. Men i verkligheten formas lektionen till att nå kunskapsvetenskapens begrepp "prövning", "erkännande" där horisonten är elevernas självständiga kunskapstänkande om fakta.

48 - Katastrof att Socialstyrelsen sätts som granskare av skolvetenskap

Skolan är noden mellan individ och yrkesliv. Botaniken analyserar noden mellan stjälk och bladfäste, astronomin noden mellan jorden och månens omloppsbanor, fysiken noden mellan ytterpunkterna och 0-punkten i ett svängande system.

Politiken nämner tre skolområden: lärande/undervisning; socialisation/samhälle; demokrati/värdegrund. Fiaskot inom området lärande/undervisning beror på felaktig fokusering. Lärandet (se min blogg 40) fokuserar beteendet hos elev/lärare istället för ämnessaklighet. Socialstyrelsens pedagogikgranskare, Knut Sundell (se www.skolvarlden.se), är docent i psykologi, dvs har fötterna i den felaktiga fokuseringen. Helt allmänt ska Socialstyrelsen värna om hälsa, välfärd och allas lika tillgång - Sundell förespråkar elitskolor. Pedagogiken behöver nytänkande - Sundell förespråkar den hårt kritiserade bibliometrin (se min blogg 19).

Skolan genomgår flera kriser. "Forskningen" problemprospekterar i socialpolitisk uppfostran istället för kunskapsteoretisk ämnesförmedling "Politikerna" är vilsna och når inte in till problemkärnan. Mikael Damberg (S) vill göra slut på "skolminister Björklunds förenklade symbolpolitik" och Jan Björklund (FP) vill göra slut på socialdemokratins "flumpedagogik". Men vem har satt Socialstyrelsen att granska skolan, dvs individens förrum till yrkeslivet?

Teknik- och näringslivsutvecklingen är skolelevernas destination. Flygplansinnovatörer förändrade reglage/wires till joy-stick/datorer och tekniken drabbades av många olyckor. Teknikutvecklarna förstod sig inte på teknikens beroende av den mänskliga educerade reflexen. Olyckornas natur var teknisk - inte beteendevetenskaplig. Just nu talar professorer om skador på grund av medicinteknologin (SDS 24.1 2011 "Övning ger säkerhet i vården"). Men ingen från skolvärlden kan bistå med kunskapsvetenskapliga analyser. Arbetslivet genomgår en generationsavlösning som kräver nytt ledarskap. Företagen måste hitta personalverktyg som skapar "inre värden". att bli bäst i yrket, att skapa yrkesstolhet genom bäst kunskap i sak.

Kunskapsvetenskapen hävdar att alla lager av "kunskap i sak" läggs ovanpå det skolområde som i politiska dokument borde ombenämnas till ämne/undervisning. Områdets innehåll måste präglas av samma saklighet som noderna i botanik, astronomi och fysik. Socialstyrelsen, beteendevetenskap och socialpolitik borde hållas borta från detta skolområde.

47 - Kunskapsvetenskap är nyckeln till 80-talsgenerationens talang

Där 80-talisterna förväntar att arbetet ska ge inre värden och samtidigt kvalitetssäkring av den egna yrkesprofessionen - åtgärdar företagen med hygienfaktorer. Av 80-talsgenerationen ("United Minds:s" undersökning) kan 64 procent tänka sig att starta eget företag. Man har ambitionen att växa som människa och veta att man gör något meningsfullt genom sin sysselsättning. Arbete, utbildning, fritid blir sammanvävda. Ett utmanande arbete blir inte bara målet utan själva medlet för att växa. Man kan inte tillåta sig att stagnera på en arbetsplats. En livstidsanställning är inte ett attraktivt erbjudande utan ett hot. Jobb och fritid, yrkesliv och privatliv blir till ett.

Företagen däremot - mäter och väger högpresterande människor för att få dem innanför dörren och sedan behålla dem där. "Building Brands to Capture Talent" är "Universum:s" arena. Annonsbroschyren "Balans i livet" visar hur 30 välrenommerade företag samstämmigt odlar gamla personalidéer från 1970-talet. Då satsade företag på utbildning - nu är det kroppslig friskhet. Då erbjöd PArådet personlig utveckling via sensitivitetskurser och gruppdynamik - nu är det andra konsulter och coachning, mentorskap. Arbetsformerna är en tredje åtgärdsform som nu nämner flexibel arbetstid, distansarbete, sex veckors semester, arbetstidsförkortning, förstärkt föräldrapenning.

Fördelen med 1970-talet var att managementkonsulterna verkligen satte "människan i centrum". Som subjekt fick hon tala om hur hon "kände". Idag sätts "människan i centrum" som objekt. Chefer observerar, mäter och personalavdelningar tillhandahåller mätverktyg. IT-företagens affärsidé, att bearbeta stora mängder data, ger trubbiga personalstrategier. Företagen förstår sig inte på kunskapsaspekten hos denna storslagna, kompetenta generation som vandrar vidare i kraft av sin kunskap. Företagen måste kunna kommunicera med dem om deras kunskap i sak (turnaround från emotionellt kännande). Företagen måste kunna tillämpa deras kunskap direkt i organisationen innan individen själv vandrar vidare. Företagen behöver kunskapsanalytiker som teoretiskt behärskar "Kunskap i Färg med KMK-Systemet(R)" och som praktiskt kan lyssna och låta talangerna implementera sin kunskap i linjefunktionen.

46 - Certifiering och kritik mot Föreningen Sveriges Managementkonsulter (SMK)

"Vad är en managementkonsult?" frågar SMKs generalsekreterare, Mikael Jensen på Konsulttidningens hemida 9.1 2011. Budskapet är att SMK ska verka för att certifiera både konsulter och upphandlare. Upphandlingen av konsulttjänster sker efter EU regler och SMKs certifieringsprocess kvalitetssäkras genom ISO-standard - "Management system standards" via modellan "Plan - Do - Check - Act".

SMK medverkar till att göra gårdagens misslyckade modell i undervisningsteknologi till dagens utvecklingsmodell för management. Certifieringsambitionerna ger företagen bristande arbetsanknytning och problem med ledningsmål. Kritik mot SMK gäller också något som ses tydligare i skolsektorn. Lärarnas fackförbund värnar om lärarnas rättigheter och företräder också professionen i sakfrågor. Men ett fackligt lärarförbund är inte trovärdigt på den arena där professionen ska klassificera, diagnostisera, behandla. SMK riskerar alltså att göra managementkonsulternas trovärdighet svagare med en certifieringsprocess som är mer form än professionell saklighet.

SMK säger att managementkonsulter är utvecklande rådgivare till dem som i företagen är bemyndigade att påverka organisationernas ledningssystem. Det är en viktig formulering. Att vara bemyndigad, att förändra i ledningssystemen, kräver analytisk kunskap på saklig grund. SMK gör också en viktig avgränsning. "Managementkonsulten" ger råd och stöd om ledningsfrågor till kunder med chefsansvar medan "specialistkonsulten" ger expertråd. Tjänsten "chef att hyra" är inte managementkonsult på grund av att man då är operativt ansvarig i verksamheten. Redovisningsbyråer, IT-konsulter, försäljningskonsulter är inte heller managementkonsulter.

Utan tvekan har SMK en viktig uppgift att fylla om man väljer saklighet. Att analysera styrkor och svagheter i de teorier som akademikerna bjuder fram till branschen vore exempelvis en värdig uppgift för SMK. "Kunskap i sak" är själva myntfoten i ledarprofessionen likaväl som i konsultprofessionen. Kunskapsföretag kräver ett nytt ledarskap som passar 80-talsgenerationen, denna storslagna, kompetenta generation utan inlärda begränsningar. Vad bidrar SMK med i den problemställningen? Se min blogg "39 - Kan snedutvecklade managementmodeller leda 80-talisterna?"

45 - Effektivt ledarskap kräver saklig kommunikation med arbetsspecialisterna

Jag säljer "Kunskap i färg med KMK-Systemet(R)". Men egentligen säljer jag högre produktkvalitet, substansrikare varumärke, minskade klagomål från kunder, ökande och hållbarare produktinnovationer. Jag förutsätter att ledare och chefer vill förstå varför systemen kraschar, vill skapa preventiva åtgärder när ny teknik ska införas, vill behålla talangernas kunskap utan att stjäla deras egendom när de vandrar vidare. KMK-Systemet(R) är nyckeln till företagsledningens förståelse av arbetsspecialisternas kunskap (= deras åskådning och begrepp). Öppna, systematiserade sakdialoger säkerställer produktsubstansen direkt i linjearbetet.

Jag känner självförtroende för KMK-Systemet(R) och de behov som systemet kan tillgodose. Jag genomsyrar alla tillämpningsbara sektorer med kunskapsvetenskaplig grund och söker ambassadörer överallt som kan föra KMK-Systemet(R) vidare. Ambassadörerna finns inom samhällets utbildningssystem likaväl som inom samhällets arbetsliv. Jag förutsätter att alla kan skilja mellan Sak och Person. Jag lyssnar inte på kritik från teoretiker som hänger kvar vid beteendeteorier och gamla kunskapsteorier.

Jag upptäckte anomalien, som gav upphov till kunskapsvetenskapen, redan på 1970-talet. Som utbildningsledare mötte jag arbetsspecialister som behärskade "avancerade redskap med motorisk kunskap". Med den erfarenheten kämpade jag för att genomskåda det beteendevetenskapliga tankemönster som bitit sig fast i universitetsutbildningen. Akademikerna har gjort beteendevetenskap av det som skulle ha studerats med naturvetenskaplig fysiologi. Konsekvensen är att företagen blivit förslavade under beteendeverktyg, t.ex. individbedömning, utvecklingssamtal, teambildning.

Zonen människlig kunskap och teknik är fortfarande inte utforskad. Joysticksmanövrering av datoriserade redskap är tekniken som vid införandet i flygplan, spårvagnar, fartyg solkades av allvarliga olyckor. Den mest kända är JAS-kraschen framför TV-kameror 1989. Problemen uppstod i zonen mellan det mänskligt motoriska och teknikinnovationen. Svenska facitsnurror och addomaskiner slogs ut när digital teknik rammade "under maskinhuven". Joysticks/dator-tekniken rammade handhavandet av maskinerna. Varken företagsledare, chefer, produktionstekniker eller teknikinnovatörer förstod sig på den "mänskliga educerade reflexens natur". Nyckeln till förnyelsen av akademisk problemprospektering i praktiken är KMK-Sytstremet(R).