44 - Kommunicera kunskap i Färg med KMK-Systemet(R)

Hur bildar människan nya begrepp? Genom arbetsprocesser svarar kunskapsvetenskapen. Åskådning får vara så rå och förvirrad den vill, begreppet så dunkelt och ospecificerat det vill. Båda tjänar ändock till regel för förståndets tänkande till dess att nya erkännandeprocesser förändrar åskådning och begrepp.

Kunskapsvetenskapens modell innesluter för första gången alla mänskliga kunskapsarter: Sinnen och tanke likaväl som den motorik som behärskar redskap.

Vad utesluter kunskapsvetenskapen? Människans emotionella känslor, önskningar, avsikter, vad som i människan njuter, skrämselreflexer, människans respons på stimulus. Men även filosofins och Kants utgångspunkt i logikens analyser av språkliga satser utesluts.

Kunskapsvetenskapen vilar på Kants innovationer: Kunskap är arbetsprocesser (inte själsprocesser). Både regler för förståndets tänkande och för föremålets beskaffenhet analyseras av människan i arbetsprocesserna. Mitt tillägg är att ha kartlagt kunskapens arbetsprocesser baserade i de fysiologiska sinnena och kartläggningen av den motoriska kunskap som behärskar redskap. Samtliga kommuniceras i boken "Kunskap i Färg", som kommer från tryckeriet i dagarna. Genom att använda färger som universellt språk, kommuniceras KMK-Systemet(R). Varje linje sönderdelas på sina villkor. Kunskapsdata följer en grön linje, föremålsdata en blå linje, människans fysiologi en rosa linje, arbetsprocesserna en orange linje osv.

Historiskt kommer Kants tankevärld om kunskap före psykologins explosionsartade utveckling om individen. Kunskapsvetenskapen bryter med industrialismens världsbild. För att skydda KMK-Systemet(R) från inkräktare och deras vilja att omfomulera för egna syften har systemet varumärkesskyddats. Vill du veta mer om hur man kommunicerar kunskap i färg kontakta: kerstin.im.holm@kunskapsvetenskap.se

43 - Kunskapsvetenskapen bryter med den kognitiva psykologins världsbild

Det växtskyddsbiologen studerar hos myggor (SDS 30.11 2010) studerar andra hos människobarn. Växtskyddsbiologen säger "vi vill förstå hur myggornas doftsystem är uppbyggt". Inlärningsforskare vill förstå hur människans inlärningssystem är uppbyggt. Kognitionsforskare ställer frågor om vad som sker när vi lär oss ett språk, hur vi bildar nya begrepp, hur hjärnan bevarar det vi lär oss, hur vi kan framkalla ett minne, vilka biologiska funktioner de kognitiva processerna har. Man undersöker hur stickmyggor respektive barn reagerar. Växtskyddsbiologen hoppas kunna styra myggor med hjälp av dofter. Andra hoppas kunna utveckla datorer som styr barns inlärning. Man söker samma "maskinkonstruktion" hos myggor som hos människors inlärning, tänkande, planering, problemlösning. Denna världsbild bryter kunskapsvetenskapen med.

Kunskapsvetenskapen hävdar att mänskligt tänkande om föremål/ämne uppstår och tillväxer genom arbetsprocesser där sinnen, hjärna, tanke, föremål samverkar. Arbetsprocesserna resulterar i Erkännande och framspringer ur två mänskliga grundkällor = Åskådning och Begrepp. Att vidga åskådningens mångfald och att göra begreppen innehållstrogna, komplexa och säkra utgör för både barn och nobelpristagare samma arbetsprocesser men på olika ämnesnivåer. I båda fallen vidgas Åskådningen och komplexgörs Begreppen. Det vill säga Erkännandet om föremål/ämne vidgas.

Den andra revolutionerande avvikelsen är vad som ska ingår i termen "Begrepp". Rosens mångfald (bild, färg, doft, stickande törnen) bärs fram av sinnena till hjärnan som tänker Begreppet. Men hjärnans tanke "ros" består inte bara av en bild eller ett språkligt ord. Begreppet ros är en enhet som består av alla de signaler som samtliga sinnen burit fram till hjärnan. Tanken består inte bara av "bild" och "språkligt ord" utan också av "doft", "färg", "sticket" från törnet. Rosens Begrepp är således mycket mer mångfaldigt än vad filosofisk logik och lingvistik arbetar med. Inte heller arbetar de med motorik som styr redskap i kraft av sin kunskapsart. Kunskapsforskningen måste komma förbi människan som biologisk maskinkonstruktion.

42 - Kunskapsföretag + 80-talister = en ny världsbild som bryter med industriepokens ledningsfilosofi

Att bryta med en världsbild är svårt. Kunskapsvetenskapens världsbild stämmer med 80-talisternas och sätter uppgiften/saken i centrum. Anställda är "myndiga arbetsspecialister" som bygger upp sin "åskådning". Kunskap betyder att åskådningen blir mer och mer innehållstrogen, säker, fullständig. Arbetsspecialistens "utsaga om sak" är värdefull för ledningen att ta del av. Genom arbetsspecialisternas allt komplexare åskådning och dialoger påverkas effektivitet och produktion.

Kopernikus var den förste som bröt med den ptolemeiska världsbilden enligt vilken alla himlakroppar kretsar kring jorden. I vår tid talar vi om kopernikanska vändningar. Tack vare Immanuel Kant och hans innovativa tänkande har kunskapsvetenskapen uppstått. Den bryter med den beteendevetenskapliga världsbilden enligt vilken alla "psykets processer" bara är kända och möjliga att fastställa som "individbeteenden" av observatörer. Inlärning ses som utformning av nya "reaktionsmönster" eller förändring av gamla. Kunskap ses som individresultat. Chefer/lärare kontrollerar och bedömer individutförandet med hjälp av tester, prov, självförhör, mätning av arbetsprestation osv. Människor sorteras. Den beteendevetenskapliga världsbilden är intimt knuten till industrialismens ledningsmantra: planera, organisera, motivera och kontrollera.

För ledningsteoretiker, som präglats av beteendevetenskaperna blir kunskapsvetenskapens begreppssystem avigt. Därför används ett speciellt färgssystem i kunskapsvetenskapen: 1 grön linje = kunskapsdata; 2 blå linje = föremålsdata; 3 rosa linje = människans fysiologi (sinnen, hjärna); 4 röd linje = kroppslig motorik; 5 orange linje = mänskliga kunskapsprocesser; 6 lila linje = förståndets tänkande om sak; 7 brun linje = "regler" om förståndets tänkande och tingens beskaffenhet. KMK-systemet (R) har varumärkesskyddats för att kunskapsbegreppen, som också består av gegenstand, wahrnehmingar, erscheiningar m fl inte ska kunna övertas av inkräktare och omformuleras inom andra system. Begreppen och systemet är dock inte svårare att förstå än etablerade nyord som webb, sajt, googling. Svårigheten ligger, som på Kopernikus tid, att kunna bryta med den gamla världsbilden och se det nya navet.

41 - 80-talsgenerationen och nytt ledarskap för operationell effektivitet

Ledningsgruppen är företagets mentala kraftstation. Mc Donalds "snabbkök", Campells "industriella kokning" och advokatbyråns "partnerskap" är verksamheter som har skilda förhållningssätt till sina anställda. Ledningsstrategier som outsourcing, insourcing, sharred services, offshoring kräver ett respektfullt tilltal till anställdas arbetsspecialitet. 80-talisterna visar att det inte längre räcker för ledare att handla genom att generellt planera, organisera, motivera, kontrollera och kommunicera sina visioner. Ledaren på 2010-talet behöver se, tänka och ta tillvara sina anställdas specialistkunnande genom ett kunskapssamordnande ledarskap. Anställda är självständiga nischkonsulter som är värda att lyssa till i sakfrågor.

John Sundström, vd och grundare av tidningen "Konsult", säger (4/2010) att alla konsulter värda namnet har minst en branschtidning som de prenumererar på. Nischad och klar. Vass som en skalpell. Det gäller inte för ledarskap och personal. Göran Persson, som porträtteras i tidningen, säger att som konsult är du anlitad för att göra en bedömning. Du är inte den som har ansvaret. Helt rätt. Det är istället företagsledaren som bär ansvaret för vilka idéer som släpps in i ledningsgruppen. Intrånget från fackets lagstadgade kollektiva representativitet har lösts genom en parallell organisation med HR-funktionen som företagsledningens förlängda arm. Men samtidigt har "personalbegreppet" förtingligats och HR-funktionen tagit åt sig dunkla idéer.

Personalchefer har sedan 1970-talet strävat efter fullvärdigt medlemskap i ledningsgruppen i högre grad än de utvecklat yrkesinnehållet. Kommersiella högskoleinstitut och trendiga ledarskapskonsulter har därför fått en otillbörlig påverkan i företagen. Exempel från GM (se blogg 7) och Astra Zeneca (se blogg 4 och 6) visar att HR är med om att skapa en byråkratisk och uppblåst företagskultur. Mjuka (sociala) eller hårda (ekonomiska) HR-idéer ger dålig input och opinion i ledningsgruppens strategiska arbete. Trenden idag är att processbara datamängder om triviala listningar läggs fram som sakunderlag. Det gynnar it-konsulterna istället för ledarskapskonsulterna. Men bara företagsledarna kan tvinga fram en modern kunskaps- och människosyn.

40 - Hjärn- och inlärningsforskning löser inte Skolans förmedlingsproblem

Elevlinjen problemprospekteras trots att det inte är eleverna som är källan till Skolans förmedlingsproblem. Rolf Ekman, professor emeritus vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs universitet och Trevor Dolan, doktorandforskare vid Pedagogiska institutionen vid Stockholms universitet har i SDS 21.10 2010 skrivit artikeln "Kunskap om hjärnan kan ge bättre skola". Författarna talar om det stora mentala kapital som har gått förlorat. De hänvisar till psykologisk forskning som visar att 98 procent av befolkningen har kapacitet att klara godkänt i samtliga skolämnen till och med gymnasieskolan. Övriga 2 procent har utvecklingsstörningar.

Men varför misslyckas eleverna i ämnesproven? Jo, säger många idag, därför att undervisningen har lagt mer vikt vid personlighetsutveckling än inlärning. Ordboken kallar det flumpedagogik. Ingen ifrågasätter begreppet "inlärning" som därför fortsätter att vara fundament i kognitionsvetenskap likaväl som i annan tvärvetenskaplig forskning om hjärnan. Men "inlärning" är ett psykologiskt begrepp som betyder "utformning av nya reaktionsmönster eller förändring av gamla genom avsiktlig träning". Undervisning ses alltså som en arena för beteendeförändring hos eleverna - inte en arena för ämnesförmedling. Ekman och Dolan föreslår att man skapar ett klimat som uppmuntrar risktagande. Kreativitet är modebegreppet. Ett ändrat elevbeteende skulle öka (just det) inlärningen med i genomsnitt 80 procent. Men stopp! Ekman och Dolan har ju konstaterat att elevernas lärande är normalt. Varför fortsätter man då att nu med tvärvetenskap åtgärda elevlinjen?

Problem med elevernas ämnesnivå finns inte i elevlinjen utan i exempelvis matematikämnets beskaffenhet, särart och kunskapsteoretiska sönderdelning. Endast genom ämnesåtgärder kan undervisningen förmedla varje ämne effektivt. Den kunskapsteoretiska poängen är att bakom varje ämnesförmedling måste det finnas en analys av respektive ämnes "rätta struktur" för "rätt undervisningsstadium" till normala elever, förmedlat av normala lärare. Det måste ske ett paradimskifte som vänder ryggen åt ämneseliternas elevanalys och istället bejakar kunskapsteoretisk ämnesanalys.

39 - Kan snedutvecklade managementmodeller leda 80-talisterna?

När människor som är demenssjuka, skolelever, arbetsspecialister kan "analyseras" i "organisationerna" med samma strukturerade metod är någonting fel. Och när organisationer inom så skilda nischer som "skola" och "näringsliv" kan förutsättas bli resultatorienterade med samma verktyg är någonting annat fel. Och när prestationsmätningar av "människor i organisationer" bygger på Skinner, Pavlov, Watson är någonting verkligt fel i "människosyn" och "kunskapssyn".

Professor Mats Alvesson, organisations- och ledningsforskare, vill styra skolan med resultatfokusering hämtad från företagsvärlden (SDS 18.10 2010). Anställ rätt lärare som kan motivera elever, minska stök och otrygghet. För en aktiv personalpolitik som får individer, som trots råd och stöd inte förmår förbättra resultaten, att finna jobb som de är bättre lämpade för. Mät prestation och frånvaro. Använd enkäter och intervjuer för att ta reda på trivsel och trygghet. Resonemanget bygger på en historiskt felaktig omformulering av Taylors och Mayos arbetsstudier. Företagsekonomin utvecklade Taylorism, och Human Realtion-rörelsen uppstod härifrån. När nu prestationsmätningar, initierade av personalavdelningarna, håller på att utvecklas till IT-redskap ur den tidigare förkastade behaviorismen, förlorar forskare, konsulter och personalavdelningar sin trovärdighet (P&L 2/2010, faktaruta "OBM - Vetenskapen bakom prestationsstyrning").

Ljuspunkterna finns i praktiken. United Minds, företaget som undersökt 80-talsgenerationen, bedriver omvärlds- och trendbevakning. Företagets vd, Marie Söderqvist, säger i rapportens förord att man är ett växande konsultföretag som erbjuder roliga, utvecklande och spännande jobb men som också är oerhört krävande. Ledarskapet går ut på att få 80-talisterna att använda sin ohämmade teknikkunskap och sociala förmåga på rätt sätt. Söderqvist avslutar rapporten med en kärleksförklaring till en storslagen, kompetent generation utan inlärda begränsningar. Min poäng är att Söderqvist dels talar till en kunskapsstark grupp människor. Dels utgör United Minds själv en speciell typ kunskapsföretag. Den tankevändningen kräver managementmodeller som omsluter anställda som tänker självständigt i sak och som kräver att få verka i hägnet av ett kunskapssamordnande ledarskap.

38 - Brytningsfel i ledarskapsteorier och lärarutbildning

Någonting är fundamentalt fel i universitetens syn på människans relation till kunskap. Ett omvårdnadsprojekt för demenssjuka inom kognitiv medicin ställer kunskapssynen på sin spets. Vårdutvecklarna lanserar en strukturerad metod inom demensvården (SDS 11.10 2010). Man beskriver att beteendestörningar kan vara: verbalt störande; rastlöst vandrande. Problemen orsakas av: avvisning; tillrättavisning; bristande kommunikation. Trivseln ökar av: att bli förstådd och accepterad; att få beröm. Vad personalen gör annorlunda: ger omedelbar uppmärksamhet; finns i närheten. Metoden innebär: att situationer och sammanhang där störning eller trivsel uppträder skrivs ner på ett schema och gås igenom. Schemagenomgången mynnar ut i en indivduell omvårdnadsplan för såväl beteendeproblem som trivsel. Men var finns kognitionsaspekten?

Ändå tillämpas samma analys av individbeteende i Näringslivet på fritt vandrande kunskapsspecialister och i Skolan på friskt tänkande barn. Ledarskapsutveckling har i årtionden brottats med det socialpsykologiska tänkandet, se blogg "37 - Om svårigheter att leda 80-talister". Ledarskapsteorierna har utvecklats från ledarroll och gruppdynamik till ledarstrategi och personalstyrkans marknadsanpassning s.k. "Human Resource Management" (HRM). Processerna i människohjärnan (kognitionsvetenskap) och processerna i företagens personalkropp (HRM) är linjer som båda lanserades på 1980-talet. Kognition kommer av latinets "cognitio" med ordstammen "cognosco" dvs "lära känna". Människan görs till passivt objekt som observeras när hon lär känna något och mäts beteendemässigt och ekonomiskt. Därför kan samma metod tillämpas på demenssjuka, skolelever och yrkesskickliga arbetsspecialister.

För att kunna se individen som aktivt subjekt krävs ett paradigmskifte. Kunskapsvetenskapen, som bygger på "cogitologi", bidrar genom en kopernikansk tankevändning. Det mänskliga tänkandets natur förklaras av individen när hon beskiver sakens/ämnets beskaffenhet vid processing av ämnet då hon gör sin kunskap säker, komplex, innehållstrogen. I vissa fall blir ämnet därmed mer fullständigt än i teoriböckerna och hos ledarna. Sådan processad kunskap kan ge Nobelpris eller skapa nya företag. Latinets "cogito" betyder "jag tänker" och har ordstammen "agito", vilket betyder "sätta i rörelse".

37 - Om svårigheter att leda 80-talister

Marie Söderqvist, vd på analysföretaget "United Minds", ställer frågan: "Är det svårt att leda 80-talister?" Hon skriver i sin krönika (Chef 9/2010) att hon med en knapp fil.kand. har den fluffigaste utbildningen på ett mycket modernt och välutbildat företag och fascineras av sina 80-talisters självsäkerhet och ambition.

Söderqvist väcker en ledarskapsvinkling som ingen uppmärksammat sedan Taylor formulerade den år 1911. Delprincipen handlar om den nästan jämlika arbetsdelningen och arbetsansvaret mellan muraren och arbetsledaren. Idag sätter Söderqvist fingret på principen gentemot 80-talisterna. Principen täcktes över redan på 1920-talet av arbetspsykologin. Idag är den sakliga arbetsrelationen övertäckt av teambildning, talangbedömning, prestationsmätning osv. Det finns en arbetets ära som förmenas befattningsinnehavarna.

Verbet "leda" betyder idag "förmåga att vidarebefordra" när man istället borde fokusera "att samordna helheten". Kunskapsanalyser av systematiserade dialoger mellan arbetsspecialister, skapar både implementering direkt i verksamheten och beslutsunderlag för vd/ägare. Men akademikerna är långt ifrån det målet. Linköpings universitet publicerade 1978 rapporten "Chefsrollen i förändring". Där citeras Warren Bennis som 1959, efter mer än 20 års empiriskt arbete med ledarskap skrev: Bland alla dimmiga och förbryllande områden inom socialpsykologin så ligger ledarskapsteorin bra till för en topplacering. Rapporten nämner att ledarskap kan ses som: centrum för "grupprocesser"; instrument för att uppnå "mål"; process för att skapa och vidmakthålla en "rollstruktur" inom gruppen. Ledarteorier fokuserar personlighet; roll; utövande; agerande; maktrelation; effekt osv. Idag, efter ytterligare tre döda decennier i ledarskapsforskningen, talar politiker, företag, myndigheter om behovet att kommunicera "sina" budskap. Ingen lyfter fram debatten och dialogen om sak/ämne med "sina" interna arbetsspecialister.

Svaret på Söderqvists fråga handlar alltså inte om hur svårt det är att leda, attrahera, behålla och teamtutveckla talanger. Frågan är varför det är så svårt att få ledarskapsteoretiker att utveckla redskap som kan systematisera dialoger mellan arbetsspecalisterna och uttrycka utsagorna i kunskapsteoretiska termer om sak.

36 - Kunskapsfrågorna som Reinfeldt glömde

Reinfeldts Regeringsförklaring tar inte tillvara landets kunskapbank, de yrkesskickliga anställda. Alliansens arbetslinje ligger fast och företag ska starta, stanna och växa i Sverige (s4). Ambitionen är att nå full sysselsättning (s5). Men med påståendet "återupprätta arbetets värde steg för steg" menar Reinfeldt en koppling till full sysselsättning. Kunskapsvetenskapen härleder "arbetets ära" till arbetsspecialisternas stolthet över sin "specialistkunskap" antingen man är praktiker eller teoretiker.

Reinfeldt har övertagit socialdemokraternas fokusering på "svaga grupper" och "allmän skolutbildning". Arbetslösa ungdomar ska få ökade studiebidrag för grund- och gymnasieutbildning. Det ska finnas lärlingsprogram på gymnasieskolan - dock utan att ge behörighet till universiteten. Hinder ska undanröjas vid funktionsnedsättning. Äldre ges möjlighet att stanna längre i arbetet. Det finns dock inte ett ord om nytänkande om individuell kunskap i arbetslivet. Ändå har Reinfeldt, genom sin politiska hemvist, möjlighet att fokusera på individuell yrkesskicklighet.

Sveriges befolkning är skicklig tack vare företagens "höga verkshöjd". Men Reinfledt åtgärdar för företag med "låg" verkshöjd. Alliansen förstärker Arbetsförmedlingens resurser för arbetspraktik och coachning (s6), vilket förutsätter att det finns jobb. Reinfeldt framhäver rut- och rotavdrag och har förväntan på minskad restaurangmoms. Reinfeldt gör misstaget att skapa en "närhetsprincip för sysselsättning" som förväxlas med "företagskraft". Sveriges framtid ligger i att uppmärksamma sin skickliga befolkning. Men arbetslivets höga verkshöjd håller på att monteras ned. Det ges ingen uppmuntran och stöd till arbetsmarknadens parter att skapa en ny syn på anställda som tillvaratar individuell kunskap och som gör uppbrott från organisationnivå och kollektivitet. Och istället för att skapa skolsystem med svängdörrar mellan praktik och teori gör Alliansen tvärt om. Man skapar elitskolor för dem som är anpassade till skolsystemet. Alliansen negligerar att "praktiken" och "arbetets ära" är de källor ur vilka landet Sverige har skapat och kommer att skapa sin framtida företagspark.

35 - Kunskapsvetenskap och paradigmskifte i personalarbetet

Kunskapsvetenskapen har sina praktiska rötter i Hermods utbildningsfunktion 1967-1982. Arbetsgivareföreningen SAF befattningsutbildade: Utbildningsteknik (1969), Utbildningsledning (1974). Undervisningsteknologi 40 poäng (start 1972) genomfördes vid Lunds universitet. Organisatoriskt var "utbildningsfunktion" och "personalarbete" två separata delar under ekonomichefen. Hermods elevsyn uppmuntrade enskilda elever att bruka och utveckla sina krafter och ge eleverna mod och tillförsikt. Tilltalet till de anställda var till myndiga arbetsspecialister. Verksamheten fick problem när Staten inrättade KomVux 1967.

Med 1970-talet kom ett nytt personalparadigm. En ny typ av personalchef bejakade PA-rådets processlinje (där struktur nämndes som motsats) i Hermods ledarutveckling 1972. Där ställdes beteendeaspekter över specialisternas saklighet. I samhället lagstadgades den politiska föreställningen om kollektiv, representativ företagsdemokrati. Forskarsamhällets organisationssyn (företagsekonomi), gruppdynamik (beteendevetenskap), arbetets alienation slog igenom och förvandlade arbetslivet till en utbildningarena för beteende och lärande. De anställdas befintliga kunskapsspecialiteter försvann in i ett icke-synliggjort chefsansvar.

Kunskapsvetenskapen återinför kunskap i sak. Arbetsspecialisternas utsagor betraktas återigen som en av företagets viktigaste resurser. Hittills har följande hållpunkter i kunskapsvetenskapen uppnåtts:

1982 väljs Hermods utbildningsfunktion som "case" för en avhandling

1991 framläggs avhandlingen: "Företagsutbildning. Tillvaratagande av de mänskliga resurserna?"

1995 används för första gången Immanuel Kants kunskapsteori hämtad ur "Kritik der Reinen Vernunft" (1781, 1787) som förklaringsmodell för företagskunskap: "Företagsutbildarna mot en ny yrkesroll? Utbildning för den myndiggjorda människan i arbetslivet"

1998 rapporteras den första undersökningen på kunskapsteoretisk grund utifrån ämnesdialoger mellan yrkeskunniga matematiklärare: "Kunskap och det mänskliga förnuftet. (En rapport om kunskapsteori, yrkeskunnande och utvalda satser ur skolmatematiken)"

2005 startas hemsidan: www.kunskapsvetenskap.se

2009 sätts punkt för den undersökande forskningen med rapporten: "Lära eller Veta? Om behovet av en pragmatisk kunskapsteori". Samma år varumärkesskyddas Kants Modifierade Kunskapsteori under namnet KMK-Systemet och "Holms Kunskapsvetenskapliga Institut" registreras.

2010 förändras hemsidan. En bloggknapp läggs in under URL-adressen. Sajten beskriver kunskapsvetenskapen och bloggen går till attack mot sakliga felaktigheter som kunskapsvetaren stöter på i kunskapsdebatten.

34 - Om 90-talister och forskarformulerat personalarbete

Vissa inslag i P&L 9/2010 tilltalar även en kunskapsvetare. Jag fastnar för notisen om byggbolaget JM som startar internutbildningar för att lyfta den egna personalen till högre positioner. En övergripande företagsfråga som inte nedmonterats till enskilt chefsansvar. Funderar över varför det är marknadschefen och inte personalchefen, som värnar om företagets kunskap i anställningsklausulen som Unionens ombudsman kallar "utpressning". Och 90-talisternas jordnära krav på företag och arbete passar rakt in i kunskapslinjen (sak) men dåligt i beteendelinjen (person). 90-talisterna vill ha karriärstegar av möjliga arbeten. Jobbet måste ha en viss intensitet även om det är en försörjningskanal. Det man gör ska vara seriöst - inte något larv.

Men med 90-talisternas konkreta språk ringande, framstår forskarnas och konsulternas språk som flummigt. Sociologen talar om arbetets substans (saklinje) utan att definiera innehåll. Begreppet "tomt arbete" definieras däremot som den arbetstid som går till privata aktiviteter (beteendelinje). Yrkestidskriften P&L recenserar från "Harvard Business Review" där någon klyschigt vänt på begreppen. Den yngre medarbetaren blir mentor och den seniora medarbetaren blir adept. Och IT-lösningar för dokumentering och delaktighet i företagsnätverk förväntas göra "gruppen" effektiv. Men IT-lösningar är överskattade både att effektivisera grupper och att sprida arbetsinnehåll i företagsnätverk (se Knowledge Management).

HR-konsulten problemformulerar personalarbetet och berättar om företaget som har en "anställningsprocess" där sommarjobb och vikariat ger en "organisation" som baseras på dem som "blev kvar". De nyanställda var dessutom ofta medarbetarnas barn. "Det blir nästan lite incestuöst", säger konsulten med en min av avsmak.

Problemformulering utifrån organisationssynen har blivit förhärskande därför att ett tjockt lager av kollektiv representativitet har lagts över personalarbetet under 30 år. Genom att lyfta bort det lagret blottläggs enskilda arbetsspecialisters företagsintegrerade kunskap. Först då når man ner till kunskapslinjen. Det vill säga den verkligt avgörande linjen för företagets konkurrenskraft. Men, när kommer praktikerna att själva vilja problemformulera sin jurisdiktion?

33 - Företagens systemtänk och arbetets ära

"Rebuttal strategy" (genmälesstrategi) är motsatsen till att göra en "pudel". Man går till attack och kräver att felaktigheter tas bort eller rättas till (DI Dimension 7/2010). Den här bloggen går till attack mot företagens personalarbete som under mer än tre decennier har levererat fel företagsincitament. Kräftgången startade 1977 när facket fick lagstadgad rätt att representera personalfrågorna kollektivt i ledningsgruppen. Anställdas enskilda, differentierade ansvar för affärsuppgiften blev därmed en renodlad chefsuppgift. För personalavdelningarna blev den en icke-fråga.

Affärs- och verksamhetsutveckling blev att mäta nyckeltal utifrån ekonomiska modeller. Ledarskap blev att coacha, kommunicera, teambilda. Idag listas mängder av tvivelaktiga uppgifter om personalen. En tacksam arena för it-företag, som nu positionerar sig som outsourcingföretag. Problemet är att de får fel företagsuppgifter att bearbeta.

PM Nilsson, grundaren av debattsajten Newsmill, menar (SDS 17.9 2010), att jobbfrågan i valdebatten 2010 blev förvandlad till att gälla arbetslösa och sjukskrivna. Nya jobb diskuterades begränsat till restaurang- och städjobb. Inget block nådde fram till frågor som: ska Sverige förvalta ingenjörstraditionen och locka tunga teknikföretag, kommersialisera vården och utveckla en expansiv exportsektor; kan de snabbväxande friskolekoncernerna bli internationella jättar; kan Sveriges hemmamarknad för miljöteknik bli bäst i världen?

Jag menar att sådana frågor bottnar i företagens kunskapsperspektiv. Den enskildes arbetsära, dvs att vinna högt anseeende genom komplex arbetskunskap, är nyckeln till kunskapstillväxt både företagsinternt och entreprenörsmässigt. Men arbetskraftsutveckling har istället först styrts av Socialdemokraternas ideologi. Svaga gruppers ställning på den öppna arbetmarknaden förstärks med skolutbildning i allmänna ämnen. Alliansen åtgärdar nu med individuell coachning, som vägleder, kartlägger, coachar. Det är inte heller nyttigheter för arbetsmarknad eller för individers specialistkunskap.

Däremot har coachningsbranschen och it-branschen som sådana blivit vildvuxna därför att de inte tuktats till företagsnytta av professionella personalfunktioner. Bristen på systemtänk om företagens personalfrågor har också gjort att politiska åtgärder, oberoende av partifärg, saknat pragmatisk vägledning.

32 - Om oktoberkonferensen "nu2010 Dialog för lärande" riktad mot högre utbildning

Kommer pedagogikämnets smygorganisation att underminera svenskt näringsliv? Lars Owe Dahlgren är Sveriges representant i konferensens nordiska dialog. Dahlgren är professor vid "institutionen för beteendevetenskap och lärande" i Linköping. Institutionen är kopplad både till filosofiska fakulteten och till utbildningsvetenskap (läs lärarhögskola). Dessutom ingår "Human Resource Management and Development" som ett av åtta ämnesområden. Pedagogikämnet håller nu samman alla nivåer från förskola till arbetsliv under studieobjektet "stöd för lärande".

Arbetslivet behöver en utveckling åt motsatt håll. Redan på 1990-talet såg forskare att fröet till framtiden låg i mötena mellan människors tysta kunskap. Tyvärr omformulerade forskarna själva sin klarsyn till "arbetsmiljö" och "sociala möten". Men arbetsspecialisten är inte "lärande" och mål för forskarnas individutvecklingsteorier utan är ett eget litet företag inom företaget i kraft av att kunna se affärsuppgiften genom sin "mångfaldiga specialistkunskap".

På den tankegrunden kan man tänka den hädiska tanken att "individbedömning" är en "hästkärra" i både utbildningssystem och arbetsliv. Dahlgren tog i en föreläsning (3.11 1997) upp sprängexemplet med hästkärran och bilen. De första bilarna såg ut som hästkärror minus hästen. Det tog ett par tre decennier innan man gjorde sig av med den begränsande tanken. Utbildningssystemens nya "biltanke" anser Dahlgren vara inlärningsforskning (Martongruppen vid Göteborgs universitet). Men tyvärr begränsas även Martongruppen av "lärandetanken" och "beteendefokusering". Man sorterar studenter - men nu efter studenternas förståelse av yta/djup; atomism/holism.

Min poäng är att högskoleundervisning är mer än studentsortering efter inlärningsprinciper. Och arbetslivets nya utmaning är riktad till arbetsspecialisterna och uttryckt av Kant: "Våga Veta". Ämnets saklighet kan inte längre reduceras till svarta-box-tanken. Djuren kan inte undervisa. Det kan bara människan. Enbart människan kan sönderdela ämnet efter kunskapsteoretiska lagar så att det kan förmedlas effektivt och säkerställt och så att ämnesspecialister kan uttrycka sig sakligt. Men hur ska nu2010 kunna öppna ämnesfönstret när konferensens tyngdpunkt fokuserar det efterkommande ledet "informationsteknologi och kommunikation"?

31 - En skicklig befolkning har inga förmyndare

Tyvärr ställer sig Sveriges systembyggare som förmyndare över människor i skola och arbetsliv. Befolkningen anses "lärande" på alla systemnivåer. En omdaning av svensk ekonomi måste ske säger Jan Edling Vinnova i Veckans Affärer 35/2010. Sverige måste minska beroendet av storföretag som inte genererar jobb på hemmamarknaden. Satsa på tjänster inte bara "personnära tjänster" utan "företagsnära tjänster" och "industrinära tjänster". Ta exempelvis Volvo Aero som förutom flygplansmotorer ocså säljer simuleringar av olika scenarier, eller teknikföretaget Sweco som stadsplanerar helt nya städer i Kina, eller musikföretaget Spotify.

Men omdaning av ekonomin kräver nytänkande om befolkningen. Prövning av företagens affärsprodukter i termer av hög respektive låg verkshöjd blir ett måste om Sverige vill förbli ett högteknologiskt kunskapsland. Här talar Maud Olofsson (C) för sänkt restaurangmoms - och privatisering av vården som ett led för kvinnor att bli entreprenörer på "sina" områden. Mona Sahlin (S) benämner komvux med allmänna skolämnen som kunskapslyft. Jan Björklund (FP) talar för lärlingsutbildning och yrkesgymnasial utbildning utan högskolebehörighet. Tobias Krantz (högskoleminister) får universitetskansler Flodström att avgå eftersom han kritiserar det nya kvantitativa utvärderingssystemet som riktas mot studenternas prestationer istället för kvalitativ utvärdering av utbildningens innehåll.

Jan Edling, Vinnova, menar att arbetsmarknaden fungerar som krogkön på Café Opera. Det är ett begränsat utrymme på insidan, och vissa behöver knappt stå i kö utan går rakt in, andra står där hela natten. Det spelar ingen roll om dörren blir bredare när utrymmet på insidan är begränsningen. Men utrymmet på insidan av Sveriges arbetsmarknad utvidgas bara om systemaktörerna erkänner befolkningens mästarskicklighet. Det holländska parlamentet har satt som mål att man ska bli ett av världens fem främsta kunskapsländer. Vilken ranking får Sverige i den tävlingen när systembyggarna fokuserar "lärandet" och betraktar "vetande i sak" som en svart box som ingen behöver analysera?

30 - Företagens personalavdelningar är lättfångade byten för konsulter

Personalprofessionens stagnation är konsulternas önskescenario. Företagsekonomer har "Dagens Industri (DI)" men HRfunktionärer har "Personal och Ledarskap (P&L)". DI analyserar företag, makthavare, händelser utifrån saklig, kritisk journalistik. P&L ägnar nio sidor i nr 7/8 2010 åt att motivera det "kreativa kontoret". Krönikan skrivs av studentorgansationen om ämnet "engagemang gynnar p-vetare". Tema "utbildning" handlar om tre krokiga vägar till HR-rollen. Under rubriken innovation ställs frågan: "Slöa medarbetare i stället för nyskapande?"

Martin Rogberg, VD för IPF, beskriver olika trender under "debattrubriken". HR som Business Partner och linjen lean HR. Sedan en tid mäter, väger och utvärderar HR prestationer i allt högre grad och inom allt fler områden. Det har även uppstått en retrotrend som hyllar det operativa snarare än det strategiska. Rogbergs beskrivning är OK men hans fem pragmatiska frågor är tydligt konsultinriktade mot den akademiska miljötrenden. En av grundarna av IPF, Magnus Söderström, introducerade den akademiska organisationstrenden på 1980-talet. Den har sedan dess strukturerat fackets inflytande i personalarbetet, som slängt grus i "arbets"-organisationen och grävt ner "arbetsspecialisternas sakliga kunnande" i HRs svarta box, chefernas ansvar. Vad kommer följden att bli av, den nya akademiska miljötrenden?

Mässarrangörer är en annan konsultgrupp. KompetensGruppen som enligt reklamen, är Sveriges största och viktigaste form för kompetensutveckling inom Ledarskap, Personal- och Affärsutveckling, har fri entré. De medverkande konsulterna betalar för att få medverka. Sveriges HR Förening anordnar sin årliga mötesplats den 22-23 september. Kostnad 6.400 (exkl moms) för deltagarna. Men i båda fallen är utbudet närmast pinsamt att läsa för en kunskapsanalytiker. Har yrkeskåren verkligen inte högre ambitioner än "inspiration, möten med kollegor och presentation av nya idéer"? Vem blir den första praktiker som tar till sig sakliga analyser och äntligen vågar och väljer att ta avstånd till konsulternas nuvarande utbud? Vem ser "Kejsarens nya kläder"?

29 Valanalys med KUNSKAPSVETENSKAP - Nr 5 Politikernas jobbåtgärder skadar befolkningens yrkesskicklighet

Man åstadkommer inte tusentals nya kvalitativa företag genom politiska jobbåtgärder, typ sänkt restaurangmoms, rut- och rotavdrag, lärlingsutbildning, komvuxutbildning, det s.k. kunskapslyftet. Thomas Frostberg (SDS 28.8 2010) diskuterar vinstföretag utifrån "produkters och tjänsters skalbarhet". Mjukvara är ett exempel på en vara som i princip inte kostar mer att sälja ytterligare ett exemplar av jämfört med en miljon exemplar av programmet eftersom kostnaderna för utvecklingen redan är betalda. Sänkt resturangmoms kan visserligen skapa effekter på sysselsättningen, men restauranglokaler och andra fysiska begränsningar och personalkostnadens parallella ökning, gör produktens eller tjänstens vinstskala oförändrad.

Frostberg missar en viktig poäng. En låg verkshöjd på en mjukvara genererar varken hållbar sysselsättning eller större skicklighet för Sveriges befolkning. Se Kunskapsvetenskapens blogg "16 Indiska datajättar - kvalitetsutvecklare av dataindustrin?" Politiska åtgärder måste främja företag med hög verkshöjd (komplicerad teknik), svårflyttbar verksamhet (exempelvis läkemedelstillverkning) så att företagen blir hållbara för Sverige.

Men politikerna håller på att montera ner befolkningens skicklighet och Sveriges tekniska försprång. Socialdemokraternas 70-talsinnovation om "allmänna ämnen" som "kunskapslyft" för "svaga grupper" är lika förödande som alliansens åtgärder som skiktar befolkningen i "elitgrupper" och de som "inte vill bli akademiker". Frostberg lägger skulden för det kortsiktiga tänkandet inte bara på politikerna utan också på näringslivets organisationer som mest tjatar om sänkta skatter och på många företagstoppar som bara ryter till när politikerna försöker begränsa ledningens bonusvillkor.

Nuvarande kunskaps- och människosyn hos systemaktörerna i Sverige är skadlig för Sveriges konkurrenskraft. Ingen legitimerad aktör kan analysera "arbetsspecialisternas kunskap i sak". Upp genom skolsystemen ända in i företagens HR-funktion, som är direktlinjen till chefsgruppen, diskuteras bara "talanger" eller "lärande elever och anställda", dvs beteendelinjen riktad mot individbedömning. Ingen kan utföra kunskapsteoretiska analyser av sakligheter, varken i "skolans ämnesundervisning" eller i "företagens affärsverksamhet". Tankefelet hos systemaktörerna omyndigförklarar arbetsspecialisterna och därmed kan företagen inte ta tillvara sakliga utsagor systematiserat.

28 Valanalys med KUNSKAPSVETENSKAP - Nr 4 Svenskt näringsliv förlorar när både M och S kallar sig arbetarpartier

"Hur kan politiker blåsa upp arbetsrättslagarna som regelhämmare i arbetslivet?" undrade en personalkollega. Alla praktiker vet att de är uddlösa som reformer men arbetstunga för företagens inre arbete. En avgående chef sa i en intervju (SDS 19.8 2010), att administration, dokumentation till förbannelser, uppföljningar och utvärderingar tar tid från verksamheten. Förr var det självklart att ställa upp för brukarna. Nu handlar mycket om personalens rättigheter. Det är bra med inflytande men det finns en baksida. Och alla omorganisationer har tagit kraft från verksamhet och personal. Många har tappat gnistan i sitt arbete. Organisationer har blivit ett mål i sig.

Politikers och arbetslivsforskares oheliga allians ser inte att Sverige, utifrån befolkningsandelen, har den skickligaste och högst utbildade arbetskraften i världen. Sverige har en hög industriteknologi. Internet och datateknik har fått stort genomslag i hela samhället, vilket ger en tekniskt skicklig befolkning. Och ur en skicklig, självgående befolkningsbredd avknoppas nya företag. Kunskap i sak kommer först, entreprenörskap och företagande blir följden.

Benämningen "arbetarparti" öppnar inte jobbfrågans komplexitet för väljarna. Politiker, som cementerar existerande arbetslivsforskning efter instrumentella publiceringsindex, kan inte få fram forskare som tänker nytt och "problemprospekterar i personalpraktiken". Forskare, som ser anställda som "objekt för beteendestudier" kan inte säga något "ämnessakligt om företagen". Politiker, som cementerar skolsystemen med "genomströmningstankar" och "inlärningsteorier" kan inte få fram en undervisning med ämnet i fokus. Politiker, som ser arbetskraften som "lärande" (kunskapslyft) eller "individuellt svag" (coachning) kan inte skapa reformer där "skolsystemen blir trampolin och svängdörr för en skicklig befolkning".

Arbetslösheten har en skuldfråga. Företag och finansiella aktörer har en roll som sysseslättningsmaskin för Sveriges befolkning. Att skickliga anställda blir arbetslösa beror på företagens kortsiktiga strategitänkande och finansmarknadens oansvariga affärsinnovationer.

Politiska skol- och arbetslivsreformer måste långsiktigt kunna beakta affärsverksamheter i termer av hög verkshöjd och lång hållbarhet relaterat till Sveriges befolkning.

27 - Inlärningspsykologins brister orsakar dåliga naturvetenskapliga förklaringar

Skånska innovationer presenteras på en utställning. Tidningstexten talar om att nanoteknik är ett av Skånes ledande innovationsområden som visar att "färgupplevelser" är relativa. Vi "uppfattar" guld som gult för att det återkastar gult ljus till våra ögon (SDS 17.8 2010).

Vår tidsepok har problem med att naturvetenskapliga upptäckter förklaras som "mentala element". Hjärnfoto har skenbart förnyat neurofysiologi och filosofisk kognitionsvetenskap. Men därigenom återupplivas gamla psykologiska fördomar om mänskligt "lärande". Man "förklarar", att "ord" kopplar "hjärnan" till föremålets funktion, till former och bilder, till känslor, värderingar. Att förstå är att se mönster. Doft är inget föremål eftersom vi inte minns syrendoft. Gestaltpyskologin resonerade på sin tid att spelet mellan olika "upplevelser" eller en "perception" är analogt med elektromagnetiska fält. Vad som händer i en del påverkar resten. Människan uppfattar inte delarna som enheter utan de bildar en helhet, en gestalt. Det var redan då feltänkt om hur och varför kunskap blir till.

Nya naturvetenskapliga rön har ännu inte söndertrasats av psykologiska förklaringar. Doftforskning och nanotekniska upptäckter om fjärilsvingar med "ljusbrytande fjäll istället för pigment" sätter "mentala upplevelser" ur spel och visar att doft och färg är kunskap (= åskådning + begrepp) som har andra uttrycksformer än ord. Avancerad motorik som människan utvecklar för att behärska redskap (pianovirtuos Hans Pålssons redogörelser) tillhör också en "art av kunskap" som ger nya kunskapsteorier.

Den viktigaste länken är upptäckten som Axel & Buck publicerade 1971. En viss grupp gener har motsvarighet i typer av luktreceptorer. Hjärnans luktbulb aktiveras endast av utskott från en typ av luktreceptorcell. Näsans skilda luktreceptorer känner av de doftmolekyler som vi andas in. Den mänskliga näsans doftklaviatur kan urskilja ca 10.000 dofter. Poängen är att "liljekonvaljens doftmolekyler" är säkerställda föremål. Kunskap i Skola och Arbetsliv får tre storheter: Föremålets Beskaffenhet; den mänskliga Signalapparaten och Förståndets tänkande, prövning och säkerställande.

26 - Kunskapsvetenskapens fundament och historia

Forskningsanomalien uppstod redan på 1970-talet. Maskinoperatören skiftade maskinens IBM-kulor (som var och en innehöll ett matematiskt specialtecken) i farter så höga att rörelserna inte kunde vara tankestyrda. Hur var "blickens åskådning i manuset" automatiserad med "rörelserna"? Kunskapsvetenskapen undersöker hur människan styr teknik med sina motoriska, sinnliga och tankemässiga kunskaper. Arbetsspecialistens utsaga är överordnad redskapet. Begreppet teknik har två betydelser: dels system av avancerad produktions- och utvinningsförfarande, dels ett ändamålsenligt tillvägagångssätt. Kunskapsdialogen utgör forskningmetod.

År 1982 startade Kunskapsvetenskapen. Ett utbildningsmaterial om företagsutbildning utsattes för vetenskaplig undersökning utifrån den myndiggjorda människans perspektiv. Avhandlingen, godkändes 1991 vid pedagogiska institutionen i Lund, men ifrågasatte inte psykologins regler om "inlärning" eller företagsekonomins regler om "organisation". Inte förrän i "postdoc"-forskningen öppnades vägen till Immanuel Kants banbrytande "förståndsteori". Framlagd i "Kritik der Reinen Vernunft" (1781, 1787). Men Kants revolutionerande tankesätt om att föremålen "skiner" hade inte upptäckts av filosofin. Medan hans felaktiga stöd för "förståndet" hos Aristoteles kategorier hade legitimerats. Kunskapsvetenskapen fick därför inga "vänner" (peer-stöd) hos något forskarkollektiv. Skillnaderna till de gamla paradigmen var för stor.

Ett oväntat stöd dök upp 2004 genom Nobelpriset i Fysiologi eller Medicin. Richard Axel och Linda B Buck hade så sent som 1991 presenterat upptäckten av luktreceptorer och luktsinnets organisation. De upptäckte en stor genfamilj (tre procent av våra gener) som ger upphov till lika många typer av luktreceptorer. Luktreceptorerna känner av de doftmolekyler som vi "andas in". Hjärnans luktbulb aktiveras endast av utskott från en typ av luktreceptorcell. Det "mönster" som Axel och Buck nämner, härleds till blommans utsända doftmönster. Föremålen "skiner" precis som Kant hävdade. Människan kan säkerställa 10.000 dofter genom att spela på dofternas molekylsammansättning. "Förståndet" säkerställer kunskap genom sinnena - inte genom ord och Aristoteles kategorier.

Forskarkollektiven är genomsyrade av psykologireglerna för individers beteenden och observationsmetoden. Därför väntar den pragmatiska kunskapsteorin fortfarande på efterföljare.

25 - Är företagens HR-funktioner värda att bevara?

HRs yrkeskår skjuter ifrån sig personalansvaret till chefsnivån. Därför håller yrket på att dö ut. Morgondagens företag kommer att behöva kunskapsanalytiker som tillsammans med företagets arbetsspecialister analyserar arbetsinnehållet över grupp- och avdelningsgränser. Nyckelfrågan inför kunskapsanalytikerns inträde i företagen är: "Hur kan universiteten tillgodose behovet av nya teorier och metoder inom ett nytt forskningsfält? P-programmen är en katastrof i detta hänseende eftersom grundutbildningen styrs politiskt, antingen utifrån principerna om ekonomisk demokrati, utbildningens fördelning (socialdemokratin), eller utifrån principerna om "individuell livsupplysning" via coachning och Grundtvigs "bildningssyn" (regeringsalliansen).

En snabbläsning av SDS den 31.7 2010 visar nya sätt att tänka om myndiggjorda anställda. En akademisk varumärkesexpert kommenterar Apples iPhone. Ett starkt varumärke påverkar vår egen självbild, vi väljer vad vi vill synas med och känna oss upplyfta av. Här är den anställde på nivån användare, brukare, kund. IPhonen är en medveten satsning på "forskning, design, innehåll och varumärkesbyggande". Apples iPhone är en framgång men med dagens tekniklösningar är Microsoft ohotat. Det krävs ett revolutionerande teknikskifte för förändring. Här talas om "företagets produktinivå" där anställda inom olika nischer samordnar sitt tekniska kunnande.

Men den anställde har också varit elev och student i utbildningssystemen. En f.d. universitetskansler och rektor för Lunds universitet berömmer i sin artikel alliansregeringen för termerna forskarinitierat och behovsmotiverat. Han missar att lyfta fram universitetens oförmåga att definiera termen forskarinitierat. P-programmen bygger på forskarinitiativ på politisk grund och skiljer sig från läkarkåren som problemprospekterar i sin kliniska verklighet och forskar i en legitimerad läkarvetenskap. Men får universiteten kritik riskerar utbildningen att läggas ner.

Och då är vi tillbaka till den svaga, tysta gruppen personalspecialister i företag. Yrket är kanske inte värt att bevara när dess specialister låter P-studenter göra reklam för "personalvetarskrået", konsulter servera "arbetsverktygen" och universitetens kommersiella HR-konsulter servera befattningsprinciper utifrån "hård HR" (ekonomi) eller "mjuk HR" (beteendevetenskap)?

24 - Kritik både mot sociologisk flumpedagogik och alliansens elitskolepolitik

Ett skifte i analysmål skulle revolutionera undervisningsforskningen. Matteundervisningens misslyckande är inte ett "elevproblem" utan ett "ämnesproblem". Men idag saknar systemaktörerna (politiker och forskare) grunden för en tankeomvälvning.

År 1910 fick Sverige sin första pedagogikprofessur. Ämnet firar alltså 100-årsjubileum i år. Under perioden 1910-1948 inkluderade "pedagogiken" överallt psykologin. Ämnet sönderdelades 1948. Då valde samtliga professorer psykologin. Efter andra världskriget genomförde socialdemokraterna ett stort reformprogram för att skapa en "Skola för Alla". En allmän ideologisk tanke tolkades av politkerna: Sveriges begåvningsreserv fanns inom de skikt som inte tidigare haft tillträde till läroverk och universitet men som Sverige nu behövde. Pedagogiken utförde "politiska utredningsuppdrag" och expanderade kraftigt. Lärarhögskolor infördes 1956 och forskningen ansågs även därigenom bli mindre "vetenskaplig". Metoden som tillämpades var ofta statistiska surveyundersökningar. Pedagogiken var både före och efter 1948 saklig men inte ämnesutvecklande.

1970-talet blev förändringarnas tidevarv. Efterkrigstidens tillväxt planade ut. De stora politiska skolreformerna var genomförda. Student- och arbetarupproret i Paris 1968 fick även Sveriges system att vackla. Måltavlan för förändring i arbetslivet blev Saltsjöbadsavtalet från 1938. Skolpedagogiken blev på 1970-talet flumpedagogik genom att marxistisk sociologi trängde in både i arbetsliv och skola. Icke-politiska pedagoger valde psykologi eller sociologi på etnologisk och antropologisk grund. Men beteendevetenskap, riktad mot elever och anställda, gjordes till norm.

Den borgerliga alliansens politiker kan idag utan invändningar inkräkta i utbildningssystemen. Pedagogerna tiger, ignorerar och debatterar inte. Det pågår istället en ohelig allians mellan politiker och en högre universitetsnivå. Jan Björklund (politiker) och Tobias Krantz (universitetsexpert) håller på att nedmontera en "skola för alla", införa tanken på elitelever och cementera forskningslinjer.

Men skulle undervisningsforskningen genomgå en tankeomvälvning och hitta ämnesförklaringar för exempelvis matematikens svårförstålighet, då skulle stigmat för misslyckandena i skolsystemen inte drabba eleverna. Därmed skulle alliansens sorteringslinje mista sin kraft och skolpolitiken skulle återigen bli ett samhällets och arbetslivets allmänintresse.

23 - Kritik mot kognitionsforskningens recept och alliansens forskningspolitik

Alliansregeringen har genom Vetenskapsrådet styrt forskningsmedel till ett tvärvetenskapligt projekt. Peter Gärdenfors leder kognitionsforskning, lingvistik, logopedi, psykologi och neuropsykologi. Psykologin tar stor plats medan pedagogiken saknas.

På 1970-talet startade pedagogen Ference Marton "Hur vi lär-linjen". Fundamentet låg i psykologisk inlärningsteori. En annan gruppmedlem twistade "upplevelse av lärandet" till "lärandet i sociala kontexter". Nu söker Peter Gärdenfors, filosof, efter "strukturen för de mönster i hjärnan som kopplas till orden" (SDS 6.7 2010). Psykologisk inlärningsteori sammanförs med det gamla filosofiska problemet hur "ord fylls med betydelse". En politisk falang har genom ekonomisk medelstilldelning främjat en speciell linje utan att de tre akademiska recepten utsatts för saklig prövning.

Den nya linjen argumenterar för att ord aktiverar olika områden i hjärnan. Ord kopplar hjärnan till föremålets funktion, till former och bilder, till känslor, värderingar. Min invändning är att sådan hjärnkoppling är personlig. "Ord" utlöser inte "allmängiltiga platsmönster" gemensamma för "Alla och Envar". Dessutom är ord och språk en mindre kategori än "kunskap" såsom flundra är en mindre kategori än "fiskar".

Gärdenfors och jag har i tio år diskuterat och funderat på "att förstå är att se mönster". Jag intar nu en fjärde linje som följer Immanuel Kants tankar och som "särskiljer" där psykologiska inlärningsteorier "slår samman". "Att förstå" är det bibliotek där människan ordnar sina tankar efter förståndets regler och efter föremålens beskaffenhet. Kant säkerställde efter Aristoteles kategorier. Jag följer sinnesforskningens regler. Människans åskådningsapparat (syn, hörsel, smak, lukt, känsel) fastställer föremålens beskaffenhet och därmed säkras "bibliotekets" innehåll. "Lusten" däremot, är den arena där människans impulser tumlar omkring. Man kan därför inte säga, som Gärdenfors, "lusten att förstå" (ur boktiteln 2010), eftersom man då blandar samman två system (människans emotionella känslor med föremålens registrerbara beskaffenhet).

Men vilken oberoende maktgrupp säkerställer att akademiska recept prövas och ställs mot politiska falangers visioner?

22 - Valanalys med KUNSKAPSVETENSKAP - Nr 3 Partistrategi och väljargrupper

Socialdemokraternas satsningar på marginalgrupper ger inga stora väljargrupper. Den gamla politiska arbetslinjen har förlorat sin kraft. Många LO-medlemmar röstar utifrån sitt eget personliga särintresse. Många föräldrar med barn i skolan lyssnar alltför allvarligt på Björklund (FP). Men, det rödgröna blocket saknar både en politisk skollinje och ansikte i skolfrågan.

Chefsarkitekterna bakom nya Moderaterna (Reinfeldt, Borg, Schlingmann, Littorin) har gjort arbetslinjen till smart politisk linje. Den genomförs utan att förändra arbetsrätten, riva upp turordningsreglerna i las eller försöka sänka lönenivåerna. Man sänker löneskatten. En påtaglig åtgärd, inne i företagen, som får genomslag hos en stor, stark väljargrupp. Hemlösa, sjuka, arbetslösa, funktionshindrade har problem. Men moderaterna har inte problem med hemlösa, sjuka, arbetslösa, funktionshindrade. Däremot har partiet "leva-som man-lär-problem".

Socialdemokraterna har problem med tilltalet till människorna. Mona Sahlin säger i Almedalen 2010: "Varför ska vi bry oss om varandra" - en frågeställning som någon annan sagt redan 1985. Men den tar inte bort effekterna från ord som "köttberg" myntat under Göran Perssons partiledning eller Östros myntade devis i skolpolitiken: "ta för dig". Idag hävdar Östros att de borgerliga partierna har en hemlig agenda för att minska den fackliga anslutningen med hjälp av obligatorisk a-kassa och en förväntad obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Risken är, säger Östros, att vi får en fransk modell med starka konflikter. I verkligheten kallar finansminister Borg (M) Svenskt Näringsliv för särintresse och fördömer företagsledarnas bonus och finansiella övertramp.

Småföretagarlinjen väntar fortfarande på att bli embarkerad. Storföretagen flyttar sin tillverkning utomlands. Jobbtillväxten i Sverige förväntas, av båda blocken, ske genom fler jobb i småföretag. Astudillo (S) föreslår "nedsättning av arbetsgivaravgifter" och "slopande av karensdagar" och en extra utdelning från Vattenfall för att skapa en "ny riskkapitalfond". Sådana gammelfackliga åtgärder skrämmer arbetslivets myndiga och skickliga människor. Utmaningen i valet 2010 blir att genomskåda både den hårda räkningsbara allianslinjen och den överförmyndigande fackliga linjen.

21 - Valanalys med KUNSKAPSVETENSKAP - Nr 2 Osakliga skolsatsningar

Jan Björklund (FP), som äger debatten, satsar sin vinnande retorik på fel problem och förstör därmed möjligheterna till skolans förnyelse. Björklund tycker det är särskilt viktigt att elever som inte ställs inför kunskapskrav i hemmet möts av kunskapskrav i skolan och påstår att den moderna socialdemokratiska skolpolitiken har varit ett enda svek mot arbetarklassens egna barn. Men, den politiska visionen om "en skola för alla" som ger svängdörrar till universiteten är inte fel i ett högteknologiskt samhälle.

Blockens skolsatsningar är mycket lika. Men de rödgröna "följer Jan". Betyg accepteras från årskurs sju och skriftliga omdömen från årskurs ett. Mona Sahlin (S) betonar att betygen långt ifrån är den viktigaste skolfrågan. Löftet till väljarna innehåller en storsatsning på att öka lärartätheten. Lars Ohly (V), fortfarande betygsmotståndare, konstaterar att hans parti misslyckats med opinionsbildningen. Men att tolka misslyckandet som ett problem i opinion och kommunikation ställer Ohly på samma saknivå som företagsledarna.

Den borgerliga alliansen ska främst satsa på grundskolan, lärare och ett utökat lärlingssystem. Björklund säger att det är ett stort tankeskifte. Det är det inte. Kombinationen lärlingsplats och fortsättningsskola var misslyckat redan på 1950-talet. Och satsningen på lärare hjälper inte mot bristande pedagogik. Björklunds erbjudande om fler mattetimmar i grundskolan är bortkastade så länge skolforskningen inte behärskar det matematiska ämnets kunskapsväsen. Och Björklunds kunskapskrav syftar ensidigt på mätning av elevernas kunskapsbeteende.

Debatten skiljer inte mellan utbildningens kvalitet, ämnenas kunskapsteoretiska väsen och elevernas kunskapsbeteende. Ingen i det legitimerade skolparadigmet kan ens se sådana åtskillnader. Det gäller systemaktörer som politiker och forskare, verksamhetsaktörer som lärare och rektorer, brukare som föräldrar och elever.

Sveriges befolkning är normalbegåvad. Svensk arbetskraft är, genom högautomatiserat arbetsliv och högteknologiskt vardagsliv, bland den skickligaste i världen, sett till statusen hos hela befolkningen. Det Sverige behöver är en fundamentalt ny skoldebatt på kunskapsteoretisk grund.

20 - Valanalys med KUNSKAPSVETENSKAP - Nr 1 Alliansens skolpolitik

Först granskas alliansens skolpolitik. Fredrik Reinfeldt menar att hans politiska motståndare har byggt sig samman med särintressen (underförstått LO och olika fackförbund) som alltid sätter det ena framför det andra, aldrig är nöjda och aldrig tar ekonomiskt ansvar. Men politiska partier, särintressen, toppen i svenskt näringsliv, fackförbund, akademiämnen styrs av små homogena maktkretsar som är slutna världar - så också alliansen. Medlemmarna har likartad bakgrund, utbildning, värderingar genom vilka man skapar sina system. Socialdemokratins mål är "en skola för alla", styrd av staten. Den borgerliga alliansen skiktar befolkningen och kommer förmodligen att privatisera även universitetsutbildning.

Jan Björklund (FP), arkitekten för grund- och gymnasieskolans omdaning, skiljer ut läshuvuden från alla dem som inte vill bli akademiker. Praktiklinjer på gymnasienivå ger inte längre universitetsbehörighet. Svensk arbetskraft förlorar möjligheten att ha svängdörrar till högre utbildning.

Mats Odell (KD), alliansregeringens kommun- och finansmarknadsminister, tolkar chefsskiftet på Högskoleverket (HSV) som en grundlagsstiftad disciplinfråga. Ämbetsverken har att verkställa politiska beslut. Kan chefen inte verkställa regeringens modell ska han avgå - utan debatt i sakfrågan. Tvisteämnet är ett nytt nationellt kvalitetssäkringssystem för universitet och högskolor. Konflikten handlar om regeringens fokus på "studenternas självständiga arbeten" medan HSV, under Anders Flodström, visar på metodproblemen att skilja "kvaliteten på utbildningen" från "studenternas kvalitet". Flodström ifrågasätter lämpligheten av att sätta en "socioekonomisk etikett" på studenterna.

Socialdemokraternas milstolpe var SOU 1977:92 "Betänkandet av utredningen om företagsutbildning" (UFU). Alliansens milstolpe är prop 2009/10:139 "Fokus på kunskap - kvalitet i den högre utbildningen". Företagens personalarbete förändrades till det sämre genom UFU. Befolkningens och arbetskraftens utbildningsnivå kommer generellt att försämras genom den borgerliga alliansens skolpolitik, som genom prop. 2009/10:139 når in i den högre utbildningen. Forskningen kommer att kommersialiseras. "Studenterna" blir betalande kunder. "Utbildningarna" läggs ut på entreprenad. "Forskningsklustrens" räkningsbara framgångar blir drivande kraft. Framtidens spjutspetsforskning och ensamma forskare som verkar utanför gamla paradigm och kollegiala grupper missgynnas.

19 - Vad har Riksbankens räntehöjning, ESG-analyser och byte av chef på Högskoleverket med varandra att göra?

Jo, det handlar om verktyg och aktörsanalyser. Riksbanken driver en svensk penningpolitik för svenska förhållanden. Verktyget är räntan. ESG-analyser fokuserar miljö, det sociala samspelet med anställda, kunder och samhället i stort samt frågor kring ägande och styrning i företag. ESG-analyser har vidgat perspektivet till "hållbarheten på produkter och tjänster". Både Carnegie, HQ och till viss del BP har kunnat förutses. Och i USA pekade man länge på subprimerisken innan det sprack.

Det borgerliga politikerblocket har utsett Tobias Krantz (FP) som utbildnings- och forskningsminister. Högskoleverkets chef hoppade av i juni och regeringen presenterade en ny chef den 1.7 2010. Han lovar att följa regeringens modell. Det finns en oenighet mellan lärosätena och regeringen om modellen att fördela forskningsmedel. Men med politisk makt och via ny chef på Högskoleverket, cementeras nu ett ofullkomligt verktyg.

En av dem som var med att införa "bibliometrin" i Sverige, berättar att metoden tillkom därför att Sverige sökte och Nederländerna hade en som var färdig. Metoden är helt instrumentell och baseras på publicerings- och citatlistor i internationella tidskrifter och boklistor. "Peer-bedömning" är lärosätenas gamla metod. Den är tung och kostsam och innebär att starka företrädare för det akademiska ämnet gör kollegiala bedömningar. Svagheten är att båda metoderna missgynnar banbrytande forskning som ligger utanför publiceringslistor och gamla paradigm.

Poängen är att verktyg, som ränta, ESG-analyser, bibliometri, peer-review, kräver analys på en viss nivå. En helt annan nivå är "föremålens väsen". ESG-analyser har flyttat nivån till företagens produkter och tjänster. Det saknas dock fortfarande aktörer som kan göra en internationellt konkurrenskraftig analys av materiella ESG-aspekter, enligt VA juni 2010. Den akademiska världen, som ska säkerställa framtidens kunskapsutveckling, tvingas nu cementera ett verktyg. Men bristen på analyser av forskningens innehåll vilar tungt på lärosätena själva. Brister i båda nivåerna kommer att bli förödande för Sveriges innovationskraft.

18 - PricewaterhouseCoopers

Att spela "grön hjälte" i näringslivet ger inga pluspoäng längre skriver tidskriften Agenda 2/2010. PricewaterhouseCoopers vänder sig till stora internationella företag och organisationer. Man försöker komma runt företagens vackra ord om hållbarhet och frågar: "Vad gör ni i praktiken?" Man lyfter frågan och intervjuar den internationelle experten Jeffrey Sachs. Man går inåt och låter sin egen medarbetare tala om regler, hot, möjligheter och strategier när handeln med utsläppsrätter för koldioxid kommer att förändras 2013. Att genomskåda att Agenda är revisions- och rådgivningsföretagets språkrör till potentiella kunder är inte svårt.

Men hur kommer klimatfrågan i stort att påverkas när den låses in bakom nischer som revisions- och rådgivningsbranschen? Samma fråga kan man ställa om energifrågorna som låses in i existerande tekniker av finansiella teknikkonsultföretag (se blogg nr 17). Revisionsbranschen rutiniserar koldioxidutsläppens handelsregler och skymmer därmed exempelvis BPs pågående "teknikkrasch" i oljefälten". Arbetsmarknadsparterna har rutiniserat arbetsrätten och därmed skymt "den interna kunskapen hos företagets arbetsspecialister". Skolan har rutiniserat elevernas beteenden och därmed skymt sitt "kunskapsuppdrag". Enskilda företag har rutiniserat finansfrågorna och därmed skymt "verksamhetsfrågorna".

Jeffrey Sachs avslutar intervjun och säger: Vi kommer att behöva bättre ledarskap när det gäller att förklara för allmänheten, en bättre plan och en klar story. Men ledarskap är mer än kommunikation. Var finns de pragmatiska kunskapsanalyserna?

Agendas nästa nummer ska handla om "Samhällets strukturomvandling och förnyelse". Hur kommer man då att analysera Jefffrey Sachs svepande samhällsuttalande, att halva USA förkastar grundläggande vetenskap, vilket är ett resultat av undermålig skolundervisning, och att många amerikanska delstater har mycket stora intressen i kol, och att några av de stora oljebolagen lobbar för att förhindra handling?

Det ska bli spännande att se vilka rutiniserade frågor som PricewaterhouseCoopers lyfter fram för att gagna sin exponering mot stora och internationella organisationer när det gäller samhällstruktur och förnyelse.

17 - Svenska arbetsgivares skuldtyngda ansvar för teknik- och ungdomsarbetsproblemen

Bara vi arbetsgivare kan genom sociala avgifter ge verklighet åt politiska reformer sa en SAF-representant i mitten av 1970-talet. Idag har arbetsgivarna inga uttalade verksamhetsdrivna visioner.

Vd för ett teknikkonsultföretag berättar: En medarbetare började som springpojke 1953, 15 år gammal. Efter att ha varit på ritkontoret som assistent och kurser på Hermods har han haft en fantastisk karriär här och jobbat i Asien. Idag hade han dock aldrig fått jobb. Trösklarna för att komma in är för höga. Att anställa en person är en av de större investeringarna i ett företag och man vill ha låg risk.

Företaget växer idag till häften genom vardera organisk tillväxt och förvärv. Man säljer civilingenjörers kunskap i timmar eller projekt. Branschen saknar incitament för en ökad produktivitet och letar efter intäktsmodeller. Gör man något dubbelt så fort får man bara hälften betalt. Vd anser sig vara bra på att skapa bra team där människor kompletterar varandra - inte bara i kompetens utan i personlighet. Rekrytera, utveckla behåll de bästa medarbetarna är chefens uppgift. Bra människor slår en bra strategi. Vd rabblar nutidens HR-läxa. Ledningen dammsuger marknaden efter uppköpsobjekt med intressant teknik och/eller kundstock; räknar hem stora intäkter med låga insatser. Vd gör företaget till en uppköpsprodukt på finansmarknaden.

Bara arbetsgivarna kan välja linje. Teknikproblem nämns exempelvis inte av Vd:n. Mitt paradexempel är JAS-kraschen framför TV-kamerar 1989. Tjugo år senare talar akademiker fortfarande om att orsaken var "icke-motståndet i reglagen". Tekniker förstår varken då eller nu den motoriska kunskapens väsen. En professor svamlar om att "människan ingår socialpsykologisk symbios med tekniken".

Sveriges arbetsliv skulle förändras fundamentalt genom assistentjobb för ungdomar med krav på vid-sidan-om-studier; interna haverikommissioner med kunskapsteoretisk utbildning för systemkrascher; teknikkonsulter som för kunskapsdialoger med kundernas arbetsspecialister. Det är dock bara arbetsgivarna som kan åstadkomma förändring. Satsa på Vd:ar med verksamhetsansvar.

16 - Indiska datajättar - kvalitetsutvecklare av IT-industrin?

Drivor av indiska bolag inom informations- och kommunikationsteknik har etablerat sig i Sverige står det i Veckans Affärer 23/2010. En indisk datajätte menar att IT är en av världens mest inneffektiva industrier. En annan säger att indiska aktörer kommer till Sverige och anlitar svenskar i designfasen men när det hela går i produktion sker det i Indien. Nu vill de indiska datajättarna ta sig an mindre företag (banker och försäkringsbolag). Man vill gå ner i kundstorlek och kliva uppåt i uppgifternas värdekedja. Man vill sälja kvalificerad kompetens och förändring. Man talar om kundnärhet och flexibilitet och har en tydlig expansionsstrategi.

Indien må ha billiga och välutbildade dataingenjörer men Sverige har arbetsspecialister inne i företagen som är kunniga i sak. Om svenska företag hade varit kunskapsmässigt offensiva och kunskapsteoretiskt hade kunnat tillvarata arbetsspecialisternas vetande hade Sverige redan varit vinnare i IT-industrins kvalitetsutveckling. En högteknologisk industri, desto skickligare personal. HR-funktionen bär skuld. Man har gödslat den okvalificerade IT-industrin med substanslösa personallistningar. IT-expansionen vilar dessutom på tre mängdfaktorer: företagens rädsla för millenniumbuggen; de globaliserade företagens behov av samordning; finanskrisen (oktober 2008), som skapade krav på snabba och stora kostnadsbesparingar.

Hermods var föregångare i datasystemens barndom och jämställdes i mängd- och rutinmässighet med banker och försäkringsbolag. Datorstödd fjärrundervisning (1973) utvecklades av doktorerade pedagoger och var en särskild linje. ADB-omläggning av personal- och elevadministrationen (1976) var en helt annan sak. Hermods anställde egna programmerare och inrättade en dataavdelning. De tekniska systemen mötte sakligt motstånd i de interna arbetsgrupperna. Alla vara intresserade av att få säkerställda system, vilket gjorde tekniken både hållbar och behäftad med få barnsjukdomar.

Min poäng är att Sveriges påverkan på IT-industrins värdekedja finns att söka i de svenska arbetsspecialisternas kunskap. En nivå som ligger före både designarbete och själva den industriella IT-produktionen. Den sistnämnda får gärna gynna lågkostnadsländer som Indien.

15 - "Bästa HR-blogg" - En bräcklig tävling utlyst av studenter?

Ett nytt icke-kommersiellt HR-nätverk är värt en eloge. Och den vinnande bloggen talar utifrån en intern HR-funktion. Men ändå - vilka konsekvenser får tävligen för yrkesprofessionens saklighet?

Sex bloggar nominerades. Konsulten Talentum har kommenterats tidigare. Magnus Dalsvalls blogg har en tilltalande helikoptersyn men talar inte utifrån HR-funktionen.

Annika Ahnlund (beteendevetare, skriver om kompetensinventering, att man ska skapa delaktighet för listningen, lägga ansvar på medarbetarna själva, göra den till en strategisk kompetensförsörjning); Yvonne Dahlberg (talar om rekrytering som att attrahera och behålla kompetenta medarbetare i synnerhet och relaterade ämnen i allmänhet); Gisela Jönsson (med kandidatexamen i psykologi talar om lärande som "förlåt dig själv"; öka lärandet genom korta tal och låt publiken prata med varandra). Beteendevetenskap ger "mjuk" HR. Men effekten blir paradoxalt nog instrumentell och HR får utanförskap. Medarbetare och chefer bedöms, listas och "uppfostras". Samtidigt överlåter HR personalansvaret på cheferna och kompetensansvaret på medarbetarna.

Marie Fröborgen vann tävlingen och är anställd på ComputerSweden. Hon kräver duktiga leverantörer i rekryteringsuppgiften. Leverantörerna har metoden och tekniken och Fröborgen har behovet. Mot den hårda kompetensen av tekniken si och så vill Fröborgen hitta andra viktiga kompetenser: hur vi möter kunderna, hur vi kan förklara nyttorna för affären, hur inspirerande vi kan hitta lösningar som kunden blir nöjd över, hur vi kommunicerar med kunder, beställare och kollegor. Även Fröborgen talar alltså om beteenden, dvs "mjuk" HR.

En forskarrapport från 1991 citerar en av ledarna i ett framgångsrikt programvaruhus i USA som sa, att "bristen på brukbarhet och dålig design av program och system är vår industris hemliga skam". Här har HR missat nyckeln hos arbetsspecialisternas utsagor om saken. Poängen är att HR måste överge sina ärvda beteendeabstraktioner och hitta den profilnisch som har sitt fundament i dialoger om företagets kunskap. Men en ytlig bloggtävling riskerar istället att bli reklampelare för HR-redskap med jellokonsistens.

14 - Lärarprofession vs kommunskrivbord

En stadsdel i Malmö ändrar sin skolorganisation från åtta rektorsområden till fem (SDS 5.6 2010). Alla biträdande rektorer upphöjs till rektorer som en anpassning till den nya skollagen. De nya rektorerna som har det formella myndighetsansvaret ska också ha insyn i den dagliga verksamheten. Nuvarande rektorer får söka områdestjänsterna eller flytta till andra skolor. "Att bli kollega med sina tidigare underställda är inte så lyckat så vår målsättning är att de ska byta arbetsplats" säger kommunens barn- och ungdomschef. "Just nu är det jätterörigt" säger Lärarförbundets representant. Artikeln redovisar att på specialenheten med funktionshindrade elever, försvinner troligen hela ledningen på en och samma gång. Det är olyckligt ur kompetenshänseende medger barn- och ungdomschefen.

Man ryser varje gång "tilltalet, organisationstanken och respektlösheten för specialistkunskap" dyker upp i klartext från kommunernas skrivbord. Områdeschefer och rektorer, eller för den delen ledare och chefer i arbetslivet, kan bara tillsammans med sina arbetsspecialister driva en nytta av något slag. Skolan har ett kunskapsuppdrag. Att en del av chefsuppdraget består av ett övergripande ansvar för verksamhetens regelhållning, som myndighetsregler, anställningsregler, lönsamhetskrav etc, betyder inte att sakprofessionen kan betraktas som underställd administrationen. Den utgör istället ett helt annat spår i affärsnyttan, vilket man måste ta hänsyn till vid varje organisationsförändring i Skola, likaväl som i Arbetsliv.

Men vem ansvarar egentligen för innehållet i lärarprofessionen och vem värnar om skolans kunskapsuppdrag. Ovanför klassrummens verklighet ligger en tyngd av aktörer: rikspolitiker, kommunernas skrivbordsprodukter, lärarnas fackförbund, forskarnas chefsmodeller och deras teorier om elevernas lärförmåga som nu, utan debatt, håller på att skiftas ut till en fokusering på lärarkonsten i sig själv, utan ämneskoppling.

Min poäng är att så länge ingen kan kunskapsanalysera Skolans kärnuppdrag kan ingen heller styra denna mångfacetterade verksamhet. Sverige får den Skola man är mogen att kunskapsanalysera och administrera. Civilingenjörslöner till lärarna löser inga sakliga professionsproblem.

13 - HR-professionens innehåll blir allt svagare medan konsulterna får alltmer makt över innehållet

Ett extrainsatt årsmöte i Malmö den 2.6 2010 visar en kvinnligare yrkeskår än jag minns. Tonhöjden var också förändrad. Den var så tyst att den var närmast viskande. Gunilla Ström, personalchef på Apoteket Konsument, föreläste om förändringsarbetet när apoteksmarknaden blev konkurrensutsatt. Konsulten Talentum HR AB, som är en del i den finska mediakoncernen Talentum OY, anordnade "Personaldagen" i Stockholm. Aprildagen präglades av konsultrapporten "Nya utmaningar för HR - Best Practice". Under junidagen introducerades Apotekets föreläsare av rapportens författare.

Under pausen mellan årsmöte och föredrag hördes frågan: "Men är det inte en gammal rapport?" Och mina provokativa påståenden fick nickande instämmande: yrkeskåren ägnar sig inte åt konsultgranskning; forskning och universitetsutbildning har dålig anknytning till praktiken; HR-yrket har brist på saklighet i jämförelse med teknik och ekonomi; arbetsrättsjurister och psykologer har starkare profession än en aldrig så duktig HR-specialist. Men min kritik mot "talang- och chefslistning" motsades av Gambros deltagare. Hon menade att nyttan beror på hur man använder materialet - en utmärkt utgångspunkt för en öppen debatt om redskapet: IT-listning.

Min poäng är att konsultrapporten lyfter fram sådana områden som konsulten har redskap för. IKEA förstärkte sin ledarutveckling med talang- och chefslistning; CocaCola Drycker listade information om individers arbetsprestationer i produktionen, s.k. "performance management"; Astra Zeneca tog tag i kommunikationen och så gjorde alltså även Apoteket. Även forskarnas kommersiella bolag försöker skapa behov hos HR-professionen. Granska exempelvis IPF i Uppsala och Handelshögskolan i Göteborg!

Och än en gång är yrkeskåren inne i en turbulent period - därav det extrainsatta årsmötet. Men inte heller den här gången diskuteras professionens sakliga innehåll. Oheliga allianser och fördelning mellan centralt och lokalt ansvar ger dåliga riktmärken för yrkesprofessionen. Det behövs en övre, verkligt professionell grupp som sakligt kan bemöta de inkräktare som försöker skapa behov hos HR-funktionen på sina egna villkor.

12 - Klass 9 A i Malmö har orsakat ett falskt paradigmskifte i Skolsektorn

Veta istället för Lära är ett verkligt paradigmskifte. Lärarfokusering istället för elevfokusering är ett falskt paradigmskifte. Efter TV-programmen om Klass 9 A, som nu ska få efterföljare, har skoldebatten skiftat planhalva till "lärarens konst att lära ut". Ett helt sekel av skolforskning har tidigare ägnats åt "elevens förmåga att lära in". Bertil Hammer, Sveriges första pedagogikprofessor år 1910, följde Tysklands Herbart i spåren. Herbart, som efterträdde Kant på professorsstolen i Königsberg, fastslog att "uppfostrans mål" finns i etiken och "dess medel i psykologin". Därmed var det slut med Kants och upplysningstidens "Våga Veta!" Kunskapsparadigmet byttes ut mot uppfostringsparadigmet. Industrialismen fick i psykologin ett redskap som utnyttjades i en uppfostrande social ingenjörskonst.

Om vi accepterar, att 2000-talet är den "myndiggjorda människans århundrande", måste kunskapsparadigmet åter bryta fram. Men i Skolan är "förståndets tänkande om sak" och "ämnets väsen" blinda fläckar antingen man kartlägger "elevens inlärning" med psykologiska redskap eller ser "lärarnas utlärande" som en konst som kräver social samvaro, retorik och kommunikation.

Hårda fakta visar svenska elevers sjunkande prestationer i internationell jämförelse. Politiker, som är kunskapsideologiskt vilsna, uttalar sig tvärsäkert om ordning och reda eller om dialog, samarbete, kreativitet. Forskare, som skolats in i rotmetaforen "lärandet i beteendevetenskapliga termer" och som lyfts fram genom inavelsmetoderna "peer review" och "bibliometri" har orsakat systemfel i Skola och Arbetsliv. Sektorernas praktiker klagar på att man inte har kunnat skörda frukterna av den stora forskningsinsats som skapats genom statliga pengar. Praktiken i Skola och Arbetsliv har inte kunnat binda samman sin verklighet med de trådar forskningen bjuder fram.

Problemet är att praktikerna hittills inte kunnat kunskapsanalysera utbudet. Man är fortfarande offer för modetrender: lärarfokusering i Skolan och talangjakt och kommunikation i Arbetslivet. Båda sektorerna behöver modiga och seriösa kunskapsanalytiker lika mycket som finansmarknaden behöver modiga och seriösa börsanalytiker.